En människa instängd i en griskropp. Kan inte prata. Kan inte försvara sig mot sitt öde: Att bli avlivad på operationsbordet och få sina organ avlägsnade.
Detta scenario kan, enligt vissa etiker, vara den extrema konsekvensen av ett kontroversiellt experiment som offentliggjordes 2017.
Fostret blev en sorts hybrid mellan en människa och en gris.
Stamceller från människor sattes in i ett grisfoster, vilket ledde till att fostret blev en sorts hybrid mellan en människa och en gris. Varelsen avlivades dock före födseln.
Men har etikernas skräckscenario kommit närmare verkligheten sedan dess? Vi har tagit en titt på de senaste resultaten från det kontroversiella forskningsfältet.
Forskare blandade arter
Bara i EU väntar över 100 000 personer på organdonationer varje år, och mellan tio och elva personer dör varje dag på grund av att de inte lyckas få ta emot ett livsviktigt organ.
2017 tog ett internationellt team av forskare med stamcellsbiologen Jun Wu i spetsen de första stegen mot en värld där mänskliga organ kan odlas i djur och potentiellt rädda tusentals liv varje år.
Wu och kollegor injicerade till en början stamceller från råttor i musfoster, och fostren blev sedan livsdugliga hybrider med celler från båda arterna. Hybriderna bestod primärt av musceller, men i vissa organ kom upp till tio procent av cellerna från råttor.
Jun Wu (framtill) och hans kollega Juan Carlos Izpisua Belmonte i laboratoriet 2016.
Nästa steg var att upprepa experimentet med människor och grisar.
Grisars organ påminner på många sätt människans organ vilket gör att grisar är väl lämpade som organdonatorer. Naturliga grisorgan utlöser dock ofta en stark immunreaktion om de transplanteras till människor. Men genom att se till att grisarnas organ i första hand består av mänskliga celler kan detta problem undvikas.
Hos några av grisfostren hade människocellerna utvecklats till nervceller och andra celltyper.
I Wus experiment injicerades mänskliga stamceller i grisfostret i ett mycket tidigt skede av fosterutvecklingen. Embryona placerades sedan i vätska där de utvecklades i 23-25 dagar.
När forskarna tog ut embryona kunde de se att några av dem innehöll mänskliga celler. I några få fall hade de mänskliga cellerna till och med utvecklats från enkla stamceller till specialiserade celltyper som nervceller. Med andra ord var fostren hybrider mellan grisar och människor.
Etiker fruktar det värsta
Mänskliga organ i grisar kan potentiellt rädda liv, men etiker fruktar att de också kan leda till extremt lidande. Rädslan är att mänskliga celler ska införlivas i grisarnas hjärnor, och att hybriderna i värsta fall får ett människoliknande medvetande. De kommer med andra ord att bli medvetna om sin egen situation och sitt öde – med ofattbart lidande som följd.
I nuläget har forskarna egentligen ingen kontroll över var de mänskliga cellerna hamnar i fostret, och därför är det inte omöjligt att en del av dem hamnar i hjärnan.
Huvudproblemet i den etiska diskussionen är att vi inte har någon klar uppfattning om vad som gör en människa till människa. Skulle en hjärna formad som en grishjärna, men som består av mänskliga celler, ha mänskligt medvetande? Och vad är egentligen mänskligt medvetande?
Enligt vissa forskare och etiker har normala grisar också ett medvetande som liknar människors – och vår nuvarande behandling av grisar i jordbruket är därför lika kritisk som forskningen om hybrider.
Forskarna är närmare målet
Trots de etiska invändningarna fortsätter forskningen om hybrider. Sedan 2017 har forskare till exempel injicerat mänskliga celler i både kyckling- och apfoster. De har även lyckats odla mänsklig muskelvävnad hos grisfoster.
Ett av de viktigaste framstegen kom 2022 när kinesiska forskare utvecklade en metod som ökar chanserna att odla mänskliga organ i djur. Genom att lägga till vissa tillväxtfaktorer lyckades forskarna avsevärt främja tillväxten av mänskliga celler i bland annat grisfoster.
Trots detta dröjer det innan vi kommer att se mänskliga organ i djur, enligt Jun Wu, och han vågar inte precisera när det kan bli verklighet.
Just nu jobbar han vidare med att öka antalet mänskliga celler hos fostren – och att hitta metoder för att förhindra att de mänskliga cellerna hamnar i hjärnan.
Andra forskare är mindre bekymrade över att skapa djur med mänskliga hjärnor. För vissa är det själva målet med deras försök. Exempelvis vill forskaren Bjoern Schwer från University of California odla mänsklig hjärnvävnad i musfoster för att undersöka hjärncancer.
Vissa forskare har till och med försökt injicera mänskliga nervceller i hjärnan på nyfödda eller vuxna möss. Mössens mentala förmågor testades inte senare, därför är det okänt om deras medvetande blev mer mänskligt. Men enligt forskarna betedde de sig som vanliga möss.