Operationsbord

För första gången: Läkare opererar på döda för att rädda deras liv

Amerikanska läkare har för första gången tömt en traumapatient på blod och ersatt det med iskall vätska. Den banbrytande tekniken bromsar hjärtat och hjärnaktiviteten och försätter kroppen i en dödsliknande dvala, som kan köpa läkarna dyrbar tid till att rädda patientens liv.

Amerikanska läkare har för första gången tömt en traumapatient på blod och ersatt det med iskall vätska. Den banbrytande tekniken bromsar hjärtat och hjärnaktiviteten och försätter kroppen i en dödsliknande dvala, som kan köpa läkarna dyrbar tid till att rädda patientens liv.

Shutterstock

När läkare får en allvarligt skadad patient på operationsbordet, exempelvis ett kniv- eller skjutningsoffer, gäller det att stoppa blödningarna så fort som möjligt.

Om hjärnan är utan syre från en stabil blodtillförsel i mer än ett par minuter uppstår nämligen permanenta hjärnskador. Och är hjärnan utan syre i tio minuter leder det till hjärndöd eller permanent koma.

Det återstår alltså inte så mycket tid för att rädda patientens liv.

Men nu har amerikanska läkare för första gången använt en kontroversiell metod på människor, som kan komma till hjälp i kampen mot klockan.

Kölddöd ska rädda liv

Den amerikanske kirurgen Samuel Tisherman från University of Pittsburg, USA, fick 2014 tillåtelse att testa en speciell medicinsk teknik på 20 traumapatienter, som bara hade minimala chanser att överleva sina skador.

Det innebär att de exempelvis har förlorat större delen av sitt blod och antingen har drabbats av eller är nära hjärttsillestånd.

Tekniken heter Emergency Preservation and Resuscitation (EPR) och går ut på att kyla ned patienten till en temperatur på omkring tio grader. Vanligtvis dör en människa om kroppstemperaturen sjunker under 24 grader.

Vi försöker stoppa tiden, så att vi hinner operera. Samuel Tisherman

Nedkylningen saktar nämligen ned de kemiska processerna i cellerna och stoppar hjärtat och nästan all hjärnaktivitet.

Det får patienten att försättas i ett slags dödsliknande dvaltillstånd, så att kroppen kräver minimalt med syre – vilket ger läkarna dyrbar tid att rädda patientens liv.

Enligt Samuel Tisherman kan nedkylningen ge läkare allt från ett par minuter till en timme extra att arbeta.

Kroppen töms på blod

För att kyla ned patienten tillräckligt fort använder läkarna en apparat, som byter ut allt blod mot en iskall saltlösning.

Det sker genom två slangar i halsvenen respektive huvudpulsådern, aorta.

Allt blod ersätts med iskall vätska

Nedkylning av patient
/ 3

Iskall vätska pumpas in i aorta

Kylan förlamar nästan omedelbart hjärtat, så att patienten i praktiken är död.

1

Blodet leds ut ur kroppen

Blodet leds ut genom halsvenen i takt med att kall vätska pumpas in. Under hela operationen tillförs konstant ny kall vätska, så att kroppen hålls nedkyld.

2

Kroppstemperaturen sjunker

Kroppstemperaturen har efter 15–20 minuter sjunkit till sju–tio grader, och ämnesomsättningen har reducerats till omkring tio procent av det normala.

Läkarna har oavbrutet kroppstemperaturen under uppsikt, via ett diagram på en datorskärm.

3
©

När operationen är färdig börjar läkarna att värma upp patienten igen. Det görs genom att patienten kopplas till en hjärtlungmaskin, som hjälper till med syresätta och få blodet att cirkulera runt i kroppen.

När kroppstemperaturen når 18 grader startas patientens hjärta. Efter ett par timmar kommer kroppstemperaturen att ha stigit till 34 grader, så att hjärtrytmen blir stabil och kroppens funktioner börjar återvända till det normala.

Därefter överförs patienten till en sjukhussäng, packas in i filtar och får dricka varma drycker, så att kroppstemperaturen under ett par-tre dygn når upp till 37 grader.

Det är viktigt att uppvärmning sker långsamt och skonsamt, eftersom det annars kan orsaka skador på kroppens celler.

Försök ska fortsätta nästa år

Samuel Tisherman och hans grupp har bekräftat att de har använt tekniken på en patient, men berättar inte om patienten överlevde.

Försöketet med EPR ska fortsätta under nästa år och de slutgiltiga resultaten väntas publiceras någon gång i slutet av 2020.

Om resultaten är lovande kan det även betyda bättre behandlingsmöjligheter för personer som befinner sig nära hjärtstillestånd efter exempelvis en blodpropp i hjärtat.

I dag är det bara omkring tio procent som överlever efter hjärtstillestånd trots hjärtmassage och konstgjord andning.

Nedfrysning rumrejse

© Henning Dalhoff

Nedkylning kan vara en språngbräda till att inta rymden

I en avlägsen framtid kan nedkylning även bana vägen för att utforska nya planeter och solsystem, som ligger flera tusentals år bort från jorden.

Om astronauterna kan kylas ned till ett dvalliknande tillstånd, så att ämnesomsättningen praktiskt taget stannar upp, kommer de att kunna genomföra nära nog oändligt långa rymdresor utan att lägga beslag på stora mängder medförda resurser.

Astronauterna kommer att kräva mycket liten plats, eftersom de kan ligga i en ett slags förvaringslåda, som lätt kan skyddas mot skadlig strålning. Och de kommer inte att utsättas för avkalkning av skelettet, degenerering av musklerna eller andra skador från det tyngdlösa tillståndet.

Även på kortare rymdresor som varar mindre än ett år till exempelvis Mars kommer nedkylda astronauter att lösa många resurs- och hälsomässiga problem.