Artificiella hjärtan slår för dig

Konstgjorda hjärtan ska kunna slå 115 000 gånger varje dag. Amerikanska läkare har designat ett hjärta som ett titanrör. I ena änden tar röret upp syrefattigt blod innan en rörlig cylinder i röret dirigerar ut blodet i lungorna och tillbaka igen. Från motsatt ände släpps det syresatta blodet ut i kroppen igen.

En läckande hjärtklaff innebär att blod kan rinna bakåt genom hjärtkamrarna och orsaka hjärtsvikt. Men genom en kikhålsoperation kan en 1,5 centimeter lång klämma fästas i hjärtat och trycka ihop klaffen samt täta mynningen.

I framtiden kan läkare kanske operera in små blodkärl i sjuka hjärtan. En ny teknik bildar de fina kärlen genom att spola ut alla växtceller ur ett blad med ett lösningsmedel och ersätta dem med exempelvis celler från blodkärl och stamceller. Strukturen på bladen är av sockerarten cellulosa, som kan implanteras utan att orsaka infektioner.

En 3D-skrivare kan sätta stopp för att kroppen stöter bort ett transplanterat hjärta. Ett fungerande nytt hjärta kan nu skrivas ut i 3D genom stamceller från patientens egen fettvävnad staplas på varandra. Dessa celler specialiserar sig till exempelvis muskler eller blodkärl. Hjärtkopian bygger på en CT-skanning av patientens kropp.

Svaga hjärtmuskler pumpar runt blodet sämre och kan leda till hjärtsvikt. Forskare arbetar därför med att uppdatera försvagad muskulatur med celler från hjärtats bindväv, som tvingas tillbaka till fosterstadiet – till hjärtstamceller. Därefter blir de till nya muskelceller som kan opereras in i patienten.

En pacemaker kan orsaka inflammationer eftersom dess elektroder opereras in i blodkärlen. Ett nytt alternativ till pacemakern minskar denna risk genom att en vit silikonpåse fästs runt hjärtat med sugproppar samtidigt som en pump för tre mjuka rör, upp och ned, i hjärtats rytm.