Ett vaccin skyddar mot influensa genom att få immunförsvaret att producera så kallade antikroppar, som snabbt känner igen och övervinner oönskade virus i kroppen.
Antikropparna uppstår under en period på cirka 14 dagar efter vaccinationen, då kroppen också bildas en speciell sorts minnesceller som sparar receptet till att skapa ännu fler antikroppar.
Det är emellertid stor variation på hur väl olika individer reagerar på en influensavaccination.
Vaccination kräver starkt immunförsvar
Personer med ett starkt immunförsvar – exempelvis yngre personer som kanske till och med har varit utsatta för ett liknande virus tidigare – reagerar kraftigt och bildar antikroppar och eventuellt minnesceller.
Personer med ett svagare immunförsvar reagerar inte riktigt lika ändamålsenligt och bildar oftast färre antikroppar. Det gör dem mer mottagliga för virus.
Vaccinationen skyddar dock i regel ändå mot allvarliga sjukdomsförlopp.
Därför missar vaccinerna
1. Årets virus är ren spekulation
Vaccinet skyddar bara mot tre eller fyra av sammanlagt 60 kända influensatyper. WHO väljer vilka typer man ska satsa på och om de väljer fel har vaccinet ingen verkan.
2. Mutationer lurar vaccinet
Under säsonger då influensatypen A H3N2 dominerar, som under 2021-22, blir det extra knepigt för forskarna. H3N2 muterar lätt och dess dna förändras, vilket gör att vaccinet att träffar fel.
3. Skyddet avtar snabbt
Skyddet från ett influensavaccin avtar efter fem månader. Efter en vaccination i oktober kan immuniteten i mars ha halverats för yngre personer och nästan försvunnit för äldre.
Vissa år träffar vaccinet dessutom lite bredvid den rådande virustypen. Och då minskar effektiviteten ytterligare.
Siffror från Storbritannien visar att vaccinerna under ett bra år, som 2015, förhindrade 52 procent av influensafallen, medan de under ett dåligt år, som 2017, bara förhindrade 15 procent.