Hur hittar pillret fram till det onda?

Hur vet medicinen var det gör ont någonstans?

Piller der former en pil — © Shutterstock

För prenumeranter

Publicerad den 01.09.09

Svaret är både enkelt och komplicerat. När kroppens vävnader skadas – om vi till exempel klämmer ett finger i en dörr eller tappar en gaffel på foten – skickas det ut smärtframkallande ämnen från skadestället till hjärnan via blodomloppet.

Samma sak sker bland annat, när spänningar i nacken eller hårbotten ger oss huvudvärk.

Vanliga smärtstillande medel som Aspirin och paracetamol innehåller ämnen, som reagerar på dessa smärtämnen och hindrar utsöndringen av dem. Man kan alltså säga att ”smärtstället” själv kallar på medicinen.

Riktigt så enkelt är det dock inte, för medicinen är inte så målinriktad i sin verkan. Den hämmar nämligen även andra ämnen, och kan därför ge biverkningar.

Medicinen kan till exempel hämma ett enzym, som skyddar magslemhinnan, vilket gör att långvarigt bruk av smärtlindrande medel kan ge magsår.

Dessutom belastar medicinen precis som all annan medicin kroppens organ – njurarna och levern – när ämnet skall transporteras ut ur kroppen.

En ny sorts Aspirin som lär vara mer målinriktad är dock på väg. Lokalt verkande medicin kan dock inte användas vid all sorts smärta.

När det inte rör sig om en lokal skada, eller om smärtan är kraftig använder man i stället centralt verkande medicin, som fungerar som morfin eller ombildas till morfinliknande ämnen i kroppen.

Preparaten kallas för centralt verkande, eftersom de påverkar centrala nervsystemet, ryggmärgen och hjärnan och därmed upplevelsen av smärtan. De ger effektiv lindring, men medför samtidigt en risk för beroende.