1. Kroppen
Dagar eller veckor före döden: Kroppen stängs ned
Omkring 90 procent av alla dödsfall är åldersrelaterade. Döden inträder sakta under flera dagar eller veckor och i stället för att stängas av från ett ögonblick till ett annat vrider både kropp och själ sakta ner lågan.
Säkra tecken hos den döende
2. Hjärtat
0–5 minuter efter döden: Hjärtat stannar
När hjärtslagen och andetagen upphör är patienten per definition kliniskt död eller hjärtdöd. Men cellerna i hjärnan och resten av kroppen, inklusive själva hjärtat, dör inte i samma ögonblick som blodets försörjning av syre och glukos upphör. Därför kan den hjärtdöda återupplivas om hjärtat sätts i gång snabbt igen.
Den döde fortsätter tänka
Vid liv
Hjärnvågor mäts på sex ställen i hjärnan (färger) och visar normalt medvetande.
2 sekunder efter hjärtstillestånd
Hjärnan har tillräckligt med syre. Aktiviteten i hjärnan pågår som vid normalt medvetande men något förhöjt.
7 sekunder efter hjärtstillestånd
Början till syrebrist. Aktiviteten i nästan samtliga av hjärnans områden minskar.
17 sekunder efter hjärtstillestånd
Aktiviteten i enstaka områden i hjärnan ökar kortvarigt.
31 sekunder efter hjärtstillestånd
Aktiviteten i hjärnan ebbar ut.
Långsam återgång till livet är säkrast
Ungefär två tredjedelar av alla patienter som återupplivas efter ett hjärtstopp dör inom en månad. Den höga dödligheten har länge förbryllat läkarna, men nya rön tyder på att cellerna skadas om övergången från inget syre alls till normala syrenivåer är för snabb.
En studie från 2012 visade att patienterna hade tolv procents större chans att överleva om läkarna förlängde återupplivningsproceduren till drygt 25 minuter i stället för drygt 16 minuter.
Överlevnadschans vid hjärtstillestånd
Chansen att överleva ett hjärtstillestånd är mycket olika, beroende på hur snabbt personen får den mest effektiva återupplivningen.
6 %
Personen får hjärtmassage först när ambulansen kommer.
17 %
Personen får både hjärtmassage och konstgjord andning.
40 %
Personen får avancerad återupplivningshjälp på sjukhus.
Hjärnan
Dör efter fem-tio minuter, men skadas allvarligt redan efter några få minuter.
Hud och senor
Kan hållas vid liv i upp till tolv timmar och eventuellt transplanteras.
Öron och fingrar
Överlever i upp till sex timmar och kan i princip sys fast på en annan kropp.
Tänder
Kan opereras in i en käke upp till två timmar efter att syretillförsel har upphört.
3. Hjärnan
5 till 15 minuter efter döden: Hjärnan ger upp
Till skillnad från många andra organ har hjärnan ingen energireserv. När andningen slutar och hjärtat inte längre pumpar runt blod i ådrorna, får hjärncellerna varken syre eller glukos för att upprätthålla livsprocesserna. Efter några sekunder fungerar de inte normalt längre och efter fem minuter börjar de att dö.
Nedkylning skyddar hjärnan efter återupplivning
När en person får hjärtstillestånd stoppas syretillförseln till hjärnan. Bristen på syre förstör inte hjärnans celler men sätter i gång en kedja av skadliga kemiska reaktioner. Även om personen är återupplivas stoppas inte processerna, utan de förstärks av den plötsliga tillförseln av syre och kan fortsätta i dagar.
Läkare experimenterar därför nu med att bromsa de kemiska reaktionerna genom att kyla patienterna direkt efter återupplivningen. Sänks kroppstemperaturen bara några grader, sker alla processer i kroppen mycket långsammare.
Patienter som kyls ner efter återupplivning, får färre hjärnskador.
I en studie där grisars kroppstemperatur sänktes fem till sex grader i ett till två dygn efter att forskarna hade återupplivat dem från ett hjärtstillestånd, fick djuren färre hjärnskador.
Tre områden i hjärnan tar skada först
De mest syrekrävande, och därför mest utsatta, områdena i hjärnan är hjärnbarken, hippocampus och de basala ganglierna.
Områdena kontrollerar bland annat rörelse, koordination och minne, och personer som återupplivats efter fem till tio minuter får därför ofta bestående skador på just dessa punkter.
Efter tio minuter utan andning eller puls är hjärnskadorna så stora att personen är oåterkallelig död eller hamnar i permanent koma.
Hjärnbarken
Styr rörelserna. Kontrollerar både vår önskan om att utföra bestämda rörelser och den direkta aktiveringen av musklerna som får oss att utföra en rörelse.
Hippocampus
Styr minnet. Här formas minnen av de händelser vi är med om. Skador i hippocampus påverkar förmågan att lagra nya minnen. Gamla minnen är mindre utsatta.
Basala ganglierna
Styr koordination. Här möts nervbanorna från de delar av hjärnan som kontrollerar vår vilja och våra muskler. Området är nödvändigt för att utföra avsiktliga rörelser.
Syrebrist sekund för sekund
Hjärnans syrenivå minskar snabbt när hjärtat inte längre pumpar runt blod i kroppen. Det får kroppens mest grundläggande funktioner att börjar svikta.
0 sekunder
Syrenivå: 100-80 procent
Inga symptom. De låga syrenivåerne är vardag för människor som lever på upp till 4 500 meters höjd.
2 sekunder
Syrenivå: 80-60 procent
Den döende får tunnelseende, nedsatt tankeförmåga och problem med att förstå tal. Smärta och ångest känns inte längre, så personen känner sig behaglgit avsplappnad.
20 sekunder
Syrenivå: 60-40 procent
Ser bara mörker, kan inte tala eller röra sig, förlorar känslan av sin egen kropp och personlighet. Blir medvetslös, men är fortfarande vid medvetande.
5 minuter
Fler och fler områden i hjärnan skadas tills personen är död.
4. Liket
Ett par dagar efter döden: Liket bryts ned
Efter döden upphör alla kroppsfunktioner och det finns inte längre energi för att upprätthålla den systematiska ordning som kännetecknar en levande kropp. Redan några minuter efter det sista hjärtslaget sätter döden sina tydliga spår och efter några dagar börjar kroppen sakta upplösas.
Den unga flickans lik bröts aldrig ned, eftersom hon låg i en myr med sur jord.
Undersökning av 2 600 år gammalt lik
Hur en kropp bryts ner beror helt på markförhållandena.
När ett skelett dyker upp i Tyskland år 2000 tror polisen först att det är en ung kvinna som försvann 30 år tidigare. Men kol-14-dateringen visar att den unga flickan dog för 2 600 år sedan.
Under hela tiden har hon legat i en mosse, där sur jord hindrat bakterierna från att bryta ned kroppen. Flickan är så välbevarad att forskarna kan rekonstruera hennes ansikte.
Fem tydliga tecken avslöjar dödsögonblicket
När en person hittas död är det patologens uppgift att beräkna när dödsögonblicket inträffade och ett eventuellt brott blev begånget. Efter döden ändras hudens utseende och kroppen börjar sakta brytas ner.
Genom att titta på liket, ta dess temperatur och känna muskelstelheten kan experterna bestämma tiden för dödsfallet med ett par timmars felmarginal.
Två faktorer avgör dödsögonblicket
Musklernas stelhetoch hudens temperatur gör att patologen kan uppskatta tiden för dödsögonblicket.
Patologens slutsats: Om huden exempelvis är kall – under 30 grader – är musklerna stela. Därmed inföll dödstidpunkten mer än 24 timmar tidigare. Omvänt inföll dödstidpunkten mindre än tre timmar tidigare om musklerna är mjuka, eftersom hudtemperaturen fortfarande ligger över 30 grader.
Kroppen känns kall att röra vid
Den första timmen faller kroppstemperatur med två grader. Efter det faller den med cirka en grad per timme.
Patologens slutsats: Antal timmar sedan dödsögonblicket beräknas med formeln: 36,9 minus likets kroppstemperatur dividerat med 0,835.
Ögat ändrar utseende
Genom att titta den dödes ögon kan patolog få en uppfattning om när personen dog.
Patologens slutsats: Eftersom den döde inte blinkar bildas efter några minuter en film över hornhinnan. Efter två timmar blir hornhinnan grumlig då blodet inte cirkulerar och efter sju timmar missfärgas det vita i ögat pga uttorkning.
Undersidan blir lila
När blodet står still i ådrorna får tyngdkraften de röda blodkropparna att sjunka efter en till tre timmar och samlas undertill, så att kroppen blir lila på ryggen.
Patologens slutsats: De första två timmarna kan blodet tryckas ut av de fina blodkärlen i huden så att den tillfälligt är blek. Därefter tränger blodet ut i vävnaden.
Huden dräneras på färg
När hjärtat stannar pumpas inte längre syresatt, rött blod ut i hudens fina kapillärer. Huden förlorar sin färg och blir blek redan efter 15 minuter.
Patologens slutsats: En blek hud säger att döden inträffade för mer än 15 minter sedan, men ger inte den exakta tiden.
Musklerna stelnar
Efter döden slappnar musklerna av, men så småningom blir de stela. Stelheten beror på bristen på energi för att förmå fibrerna att släppa taget om varandra.
Patologens slutsats: Om musklerna är stela har döden inträffat för mellan tre och 24 timmar sedan. Efter 24 timmar börjar musklerna börjar brytas ner och därför blir de mjuka igen.
Kroppen äts upp på 30 dagar
När alla livsprocesser stannar upp bryts kroppen snabbt ner, eftersom molekylerna faller i sär. Samtidigt börjar bakterier, svampar och insekter att livnära sig på liket. Båda är viktiga ledtrådar när experterna ska bestämma tidpunkten för dödsfallet.
1-3 dagar
Huden blir grönaktig. Stora molekyler som proteiner och kolhydrater bryts ner av kroppens enzymer. Spyflugor dyker snabbt upp, oftast inom några få minuter, och lägger sina ägg i kroppen.
4-7 dagar
Buken börjar svälla upp på grund av att det bildas gaser i den och huden fylls med blåsor. Tarmbakterier tränger in i resten av kroppen och flugäggen kläcks till larver.
8-18 dagar
Kroppen sväller upp och börjar kännas mjuk. Bakteriella gaser sprids från bukhålan till resten av kroppen genom blodådrorna. Myror, getingar samt nya flugarter dyker också upp.
19-30 dagar
Naglar och hår faller av och kroppen blir mjuk. De inre organen börjar lösas upp och vävnaderna faller samman. Asbaggar, kvalster, skalbaggar och myggor äter på liket.
1 månad eller flera år
Liklukten försvinner och skelettet torkar långsamt för att lösas upp av syran i jorden. Bakterie- och djurlivet dör ut – all näring har ätits upp.