Om du då och då ger din täppta näsa en sprej med Zymelin eller tar Strepsils för att du har ont i halsen, så är du absolut inte ensam.
Tillsammans med Panodil mot smärta tillhör de två preparaten de mest sålda läkemedlen som kan köpas receptfritt på apoteket eller i stormarknaden i större delen av Europa.
Men enligt flera studier är vetenskapen bakom de populära medlen långt ifrån entydig.
En stor rapport från 2021 visar att det aktiva ämnet i Panodil bara har en väldokumenterad effekt mot fyra av de 44 smärttyper som det har testats för genom åren.
Och i de väldokumenterade fallen fungerar ämnet bara lite bättra än placebo.
Studierna avslöjar gapande luckor i bår kunskap om några av världens vanligaste läkemedel.
De receptfria läkemedlen är storsäljare
Omkring nio procent av alla läkemedel som säljs i världen är receptfria. Trettio procent av dessa läkemedel används mot förkylning och hosta, medan 22 procent är smärtlindrande.
En del receptfria läkemedel finns bara att köpa på apotek, medan andra har gjorts mer lättillgängliga och då även kan köpas på exempelvis snabbköp och bensinmackar.
Några av de populäraste receptfria läkemedlen är nässprejerna Zymelin och Otrivin, som används vid nästäppa.
Nästäppa uppstår vid en förkylning när blodådrorna i näsans slemhinnor vidgas för att kunna föra dit immunförsvarets vita blodkroppar och motverka infektionen. Båda typerna av nässprej innehåller den aktiva substansen xylometazolin, en liten molekyl som påminner om det naturliga stresshormonet adrenalin.
Nässprej lurar näsan
Zymelin och andra produkter som innehåller ämnet xylometazolin försöker att skapa passage till täppta näsor genom att få slemhinnornas blodkärl att dra ihop sig.
När nässprejen sprutas upp i näsan binder xylometazolinet till ytan på slemhinnornas blodådror. De drar då ihop sig, vilket underlättar för luften att passera.
Teoretisk sett är det alltså en god idé att använda Zymelin eller Otrivin om näsan är täppt, men i praktiken är behandlingens effekt inte så entydig.
Nässprej saknar bevis
En grupp australiska forskare med läkaren Mieke van Driel i spetsen undersökte 2016 hur effektiv xylometazolin och liknande ämnen är mot täppta näsor.
Studien var en så kallad Cochrane review, det vill säga en systematisk genomgång av all relevant forskning på området, och forskarna gick igenom totalt 15 försök som hade testat medlens effekt på människor.
Även om xylometazolin i en del försök hade visat sig fungera bättre än placebo, kom van Driel och hennes kolleger fram till att bevismängden för tillfället är alltför tunn för att uttala sig säkert om medlets effekt.
Goda erfarenheter av ett läkemedel betyder inte nödvändigtvis att det fungerar.
Van Driels slutsats kan tyckas märklig, eftersom många människor troligtvis har upplevt att produkter som Zymelin eller Otrivin fungerar. Den sortens upplevelser är dock inte liktydiga med att produkterna är bättre än placebo.
För det första är det möjligt att placebobehandlingen, som i flera försök bestod av en saltvattensprej, också kan aktivt avlägsna slem från näsan. Om Zymelin visar sig bara ligga i nivå med placebo, betyder det alltså inte nödvändigtvis att behandlingen är verkningslös.
För det andra kan mängden slem i näsan förändras naturligt under dagens lopp. En del studier pekar exempelvis på att näsan vanligtvis är mycket täppt på morgonen, men sedan – helt av sig själv – blir mindre täppt.
Om du använder en nässprej på morgonen och upplever en förbättring, kan du alltså inte vara säker på att förbättringen beror på sprejen.
Du lindrar själv dina smärtor
Personliga erfarenheter och vetenskapligt dokumenterade effekter går inte heller hand i hand när det gäller det populära smärtstillande ämnet paracetamol, som bland annat finns i produkterna Panodil, Alvedon med flera.
Ämnet är speciellt populärt eftersom det har relativt få biverkningar när det används i rekommenderade mängder.
Men effekten är kanske lika begränsad som biverkningarna. Det är i alla fall slutsatsen i en stor studie från 2021.
Enligt studier har paracetamol inte någon dokumenterad verkan vid magont, migrän och halsont.
En grupp australiska forskare under ledning av Christina Abdel Shaheed gick igenom 36 studier, i vilka andra forskare hade utvärderat effekten av paracetamol mot totalt 44 olika sorters smärta.
Genomgången visade att paracetamolets effekt bara underbyggdes av tillräckliga bevis för fyra av smärttyperna: reumatism, smärta efter operation i kraniet, smärta efter förlossning och vanlig huvudvärk (men inte migrän).
Dessutom fann de starka bevis för att paracetamol inte är bättre än placebo mot akuta smärtor i länden – ett intressant resultat eftersom paracetamol är ett av de mest använda medlen mot just denna åkoma.
För resten av smärttyperna var bevisen alltför tunna för att kunna leda till säkra slutsatser.
Paracetamol verkar mot smärtor efter förlossning, kraniekirurgi, reumatism i höfter och knän samt spänningshuvudvärk, men har ingen väldokumenterad effekt mot exempelvis akuta ryggsmärta, tandvärk, mellanöreinflammation och operationssmärtor.
Paracetamol lindrar få smärttyper
Studier visar att Panodil eller andra smärtstillande medel med det aktiva ämnet paracetamol bara med säkerhet är verksamt mot fyra av 44 olika smärttyper. För resten av smärtorna finns det ingen effekt eller brist på bevis.
För de smärttyper där paracetamol fungerar, visar studier dessutom att effekten är relativt liten. I försök med reumatism, så smärtan har mätts på en skala från 1 till 100, lindrade medlet bara tre poäng bättre än placebo.
När produkter som Panodil ändå kan tyckas mycket effektiva mot smärta beror det troligen i hög grad på placeboeffekten.
Smärta är subjektiv och våra förväntningar på behandlingen kan i hög grad påverka hur vi upplever smärta. I fallet med reumatism kände försökspersonerna en smärtlindring på 26 poäng med paracetamol, men personerna i placebogruppen upplevde nästan samma sak: 23 poängs lindring.
Den australiska studien tyder därmed på att den gynnsamma effekten som många upplever i samband med paracetamol primärt beror på de höga förväntningarna på medlet.
Biverkningar saknar också bevis
Effekten av de mest säljande receptfria medicinerna är alltså enligt flera stora studier generellt sett liten eller saknar tillräckliga bevis.
Det gäller som sagt xylometazolin mot täppt näsa och paracetamol mot smärta, men även ämnena AMC och DCBA, som finns i exempelvis Strepsils och används mot halsont. En så kallad metaanalys – det vill säga en analys som samlar resultaten från flera olika försök – visade exempelvis att AMC och DCBA bara fungerar en aning bättre än placebo.
Ett delvis undantag från regeln tycks de storsäljande nikotinopreparaten vara, exempelvis nikotinplåster och -tuggummin. De ger vanligtvis bara omkring tio procents chans att sluta röka, men det är ändå cirka dubbelt så effektivt som placebo.
Nästa steg är enligt forskarna att testa medel som paracetamol och xylometazolin i stora, solida vetenskapliga försök – inte minst för att bli klokare på ämnenas biverkningar.
Många försök tyder på att biverkningarna är små, men det beror dels på att de inte alltid har undersökts ordentligt.
Xylometazolins effekt och biverkningar har exempelvis inte testats ordentligt på barn och därför rekommenderas ämnet generellt sett inte för barn. Biverkningarna under längre tids användning av paracetamol är inte heller kända.
Om du är vuxen och använder receptfria mediciner med måtta, kan du dock lugnt fortsätta med att ta dem. Du ska bara vara uppmärksam på att enligt forskarna ofta är placeboeffekten – det vill säga din egen hjärna – som gör det mesta av det läkande arbetet.