Minst en miljard människor lider av migrän, vilket gör det till en av de vanligast förekommande sjukdomarna i världen.
Men tack vare en internationell forskargrupp från bland annat University of Florence har vi kanske tagit ett viktigt steg framåt i kampen mot den handikappande smärtan.
De har nyligen upptäckt att en viss grupp celler kring våra nervfibrer i det så kallade perifera nervsystemet kan bidra till att utlösa anfallen. Och därmed blir de målet för framtida behandlingar.
Vårt nervsystem kan delas upp i två delar anatomiskt:
- Den ena delen består av hjärnan och ryggmärgen – det centrala nervsystemet.
- Den andra delen består av resten av kroppens nervvävnad – det perifera nervsystemet. Det sistnämnda transporterar nervimpulser mellan kroppens organ och det centrala nervsystemet, samt impulser från det centrala nervsystemet ut till kroppens muskler och körtlar.
Fettceller stänger in boven
Våra nervfibrer i det perifera nervsystemet är inpackade i en grupp fettrika celler, kallade Schwannceller. De skapar en skyddande hinna runt fibrerna och säkerställer att våra nervceller snabbt och effektivt kan skicka signaler till varandra. Lite som ett snabbtåg utan för många stationer.
Men hos en grupp människor blir de fettrika cellerna också till ett slags språngbräda för boven bakom majoriteten av migränanfallen: Ett naturligt protein förkortat CGRP.
Det upptäckte forskarna i den nya studien med hjälp av genmodifierade möss:
När forskarna gav CGRP-proteinet till helt normala möss utlöste det smärta. Gav forskarna däremot proteinet till en grupp genmodifierade möss, där speciella receptorer på Schwanncellerna hade blockerats, utlöstes ingen smärta. Cellerna spelar alltså en central roll för migränanfall.
Fettrika celler skyddar nervcellen i sektioner
Nervcellens utskott, de så kallade nervfibrerna, är inpackade i särskilt fettrika hinnor kallade myelinskidor. De skyddande skidorna skapas av speciella celler, kallade Schwannceller, som ser till att nervcellernas signaler kan hoppa från mellanrum till mellanrum och därmed snabbt ta sig fram till nervcellens ände och frisätta signalsubstanser till granncellen. Nu har forskarna upptäckt att Schwanncellerna också spelar en central roll i migränanfall.
Protein startar smärtexplosion
När forskarna därefter närstuderade CGRP-proteinets pardans med Schwanncellerna i odlade människoceller stod det klart hur cellerna skapar den explosion av smärta som kännetecknar migrän.
Forskarna kunde bland annat följa hur CGRP-proteinet får ett annat ytprotein att flytta in i Schwanncellen.
Där fortsätter proteinet att signalera, vilket bland annat skapar ämnet kväveoxid, som frisätts från Schwanncellen och skickar vidare smärtsignaler till de närliggande nervcellerna. På så sätt skapas en kedjereaktion.
Nanopartiklar utplånar protein
Forskarna har länge vetat att CGRP-proteinet är huvudorsaken till migrän. Och nya läkemedel som blockerar det lilla proteinet har redan hjälpt tusentals människor.
Men exakt hur proteinet skapar den dunkande smärtan visste de inte. Och därmed inte heller hur behandlingarna skulle kunna förbättras.
Det finns nämligen en grupp patienter som inte alls har känt någon effekt av de nuvarande läkemedlen. Dem hoppas forskarna bland annat kunna hjälpa med den nya upptäckten.
Som en del av studien lyckades de nämligen blockera CGRP-proteinerna inuti Schwanncellerna med hjälp av målinriktade nanopartiklar fyllda med läkemedel.
Och det är genom att rikta in sig på proteinerna efter att de har flyttat in i Schwanncellerna som forskarna hoppas kunna ge läkemedlet bättre effekt.