Varför åldras vissa av oss snabbare än andra? Och hur kan vi fördröja åldrandet och undvika de sjukdomar och defekter som följer med det?
Det är några av de frågor som forskare just nu kämpar med att ge svar på.
Nu kan de ha knäckt en del av koden i ett nytt försök, där de använde genterapi för att förlänga livet på möss med så mycket som 41 procent.
Dina celler styr din ålder
För att förstå hur forskare har skjutit upp det naturliga åldrandet hos möss behöver vi göra en resa in i kärnan i våra celler.
Där ligger vårt genetiska material, eller dna, hoprullat i långa kromosomer. I änden av kromosomerna sitter ett slags skyddande hölje av bitar av dna som kallas telomerer. Och det är just dessa skyddshöljen som kan ha en avgörande effekt på hur vi åldras.
Varje gång cellen delar sig och dna:t kopieras förkortas den yttre delen av telomererna en aning – lite som ett klippkort. Vid något tillfälle är telomererna slut och cellen kan inte längre dela sig. Denna gräns är även känd som hayflick-gränsen, och innebär runt 50-70 delningar för varje cell.
Detta kan kicka igång åldrandet och exempelvis göra oss mer rynkiga och sjukdomsbenägna när det sker i flera celler samtidigt.
Virus invaderade cellerna
Men det finns en speciell aktör i vår kropp som håller telomererna långa och bekämpar åldrandet: Ett enzym som kallas telomeras.
Odödlighetsenzymet, som det också kallas, produceras av en gen som kallas TERT (telomerase reverse transcriptase).
I det nya experimentet använde forskarna ett speciellt virus, ett så kallat cytomegalovirus, för att invadera mössens celler och leverera mer av TERT-genen. Detta visade sig ha en avgörande effekt på mössens åldrande.
Följ fem tips och addera 13 år till ditt liv
En stor amerikansk studie visar att fem livsstilsfaktorer har stor inverkan på hur långt ett liv 50-åringar kan se fram emot. I genomsnitt lever de som följer alla fem råden 13,1 år längre än de som inte följer några råd. De fem råden är:
Forskarna kunde bland annat se hur klippkortet, det vill säga telomererna, i mössens njurar blev längre. De kunde även se hur behandlingen minskade håravfall hos mössen och hur de fick bättre motorik och koordination.
Mössens livslängd förlängdes med hela 41 procent jämfört med obehandlade möss.
Dessutom ledde genterapin inte till någon förhöjd cancerrisk hos mössen – något som annars kan vara ett bekymmer då cellernas klippkort ändras. Därför tror forskarna att upptäckten skulle kunna få avgörande konsekvenser för både livskvalitet och hälsa om den kan överföras till människor.