Nej till broccoli, fy för tomater och usch för ost. Barn kan vara svåra att hantera vid middagsbordet, när de blankt vägrar att äta maten. Men det kan faktiskt finnas goda skäl till att barnet är skeptiskt.
Barns sinnen är i allmänhet mer känsliga för smak, lukt och konsistens. Och den ökade känsligheten gör att de tycker vissa matvaror är direkt äckliga.
Barn gillar helt enkelt sötma och tycker att allt surt och bittert är motbjudande. Tendensen är tydligast hos nyfödda, som ofta reagerar med gnäll och gråt på sura eller bittra smaker.
Med åldern mildras motviljan, vilket både beror på tillvänjning och förändringar i smakupplevelsen.
I ett försök var barn i åldern fem till tio år mycket bättre än sina mammor på att registrera små koncentrationer av bitterämnet propyltiouracil, som bland annat finns i broccoli, spenat, kål och ost.
Forskarna upptäckte att barnens smakupplevelser i hög grad berodde på genen TAS2R38. Genen ansvarar för bildandet av ett protein som styr smakkänsligheten för ett flertal bitterämnen och barn med en specifik variant av genen visade större motvilja mot bitterhet.
Att mammorna också hade genvarianten, men inte längre reagerade på bitterämnena i samma grad, visar att genens inverkan på kräsenheten kan överkommas med åldern.
Nyheter är farliga
Barns skärpta smaksinnen är även en säkerhetsmekanism som framkommit under evolutionen. Risken för att förgiftas av exempelvis något bittert är mycket större än vid andra smaker.
En annan evolutionär säkerhetsåtgärd är så kallad neofobi – rädsla för det nya. Det gäller även mat. Neofobi är vanligast förekommande mellan ett och sex år.
Få ditt barn att äta allt
1. Gravida ska äta varierat
Smakämnen från moderns kost överförs till fostervattnet och modersmjölken. Därför kan hon redan under graviditeten vänja sitt barn vid många olika smaker genom att äta varierat.
2. Hellre bröstmjölk än ersättning
Modersmjölkens smak förändras allt efter vad mamman äter. Modersmjölksersättning smakar däremot alltid likadant och kan göra barnet mindre mottagligt för nya smaker senare i livet.
3. Introducera ny mat tidigt
Barn föds med en motvilja mot nya saker – även mat – som kulminerar i sexårsåldern. Genom att presentera barnet för olika sorters mat från en tidig ålder dämpas missnöjet.
4. Ge samma mat om och om igen
Efter att ha utsatts för en ny matvara åtta till tio gånger börjar barnen vanligtvis att äta mer av maten. Genom att fortsätta kan acceptansen förvandlas till en verklig aptit på den nya maten.