Du har kanske också funderat kring varför en del livsmedel är nästan omöjliga att att hålla fingrarna borta från, trots att du vet att de inte är särskilt hälsosamma för din kropp.
Nu har forskare vid Max Planck-institutet i Bremen i Tyskland och Yale University genomfört en studie, i vilken de har mätt hjärnaktiviteten hos ett flertal försöksdeltagare under en period på åtta veckor.
Resultaten visar att även en måttlig daglig mängd av en viss matvara kan skapa små förändringar i hjärnans kopplingar, så att du omedvetet får större lust att välja samma matvara senare igen.
Själva studien kom till på grund av en fundering kring varför människor i allmänhet är så förtjusta i att äta onyttig mat, samt hur den preferensen uppstår i vår hjärna.
Forskarna hade själva en hypotes kring att hjärnans förkärlek för socker och fett utvecklas över tid. Därför samlade de ihop en grupp försöksdeltagare som fick en liten pudding fylls med fett och socker varje dag i åtta veckor som ett komplement till deras vanliga kost.
En annan grupp av försöksdeltagare fick en likadan pudding varje dag, med samma mängd kalorier med mindre fett.
Upptäckte förändringar
Deltagarnas hjärnaktivitet mättes både före och efter att de åtta veckorna hade passerat.
I mätningarna kunde forskarna se att hjärnas reaktion på socker- och fettfyllda livsmedel var större hos den grupp som fick en pudding med både en hög halt av socker och fett, samt att förändringarna ägde rum i ett visst nätverk av signalvägar mellan hjärnregioner kallade hjärnans belöningscentrum, där signalsubstansen dopamin spelar en huvudroll.
Socker skjuter ut en lyckokänsla i cellerna
Tre hjärncentrum arbetar
Hjärnans mesolimbiska dopaminsystem ansvarar för att sex, mat och sociala intraktioner ger en lyckokänsla. Systemet består av ventrala tegmentområdet, accumbenskärnan och prefrontala kortex.
Mat frisätter dopamin
Mat får neuroner i ventrala tegmentområdet att frisäta dopamin, som skickar vidare signaler om lyckokänsla och belöning ut i systemet. Stora delar dopamin flyter tillbaka till neuronerna igen, när vi exempelvis slutar äta.
Kokain blockerar kanaler
Kokain förhindrar att dopaminet flyter tillbaka igen genom att blockera transportkanalerna, kanaler om återupptar dopamin. Därför blir dopaminmängden mycket koncentrerad och leder till intensiv eufori och känsla av lycka.
"Våra mätningar av hjärnaktiviteten tyder på att hjärnan programmerar om sig själv, så att vårt sug efter snacks med fett och socker ökar", förklarar forskningsledaren Marx Tittgemeyer för Illustrerad Vetenskap.
"Hjärnan lär sig omedvetet att föredra mat som "belönar" oss", berättar han i ett pressmeddelande.
När forskarna jämförde den ena gruppen av puddingätare med den andra, kunde de varken se någon skillnad i deltagarnas vikt eller i nivån av socker och kolesterol i blodet efter att åtta veckor hade gått.
Men en av forskarnas antagelser är att förändringarna i hjärnan kommer att finnas kvar efter försöket.
"Det skapas nya kopplingar i hjärnan och de löses inte upp lika fort. Hela poängen med att lära är ju att när man väl har lärt sig något, så glömmer man det inte så snabbt", förklarar Marc Tittgemeyer.
Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism.