RÖSTA: Vilka är de största hoten mot mänskligheten?

Och hur uppskattar forskarna hoten?

The Global Challenge Foundation har i samarbete med Future of Humanity Institute vid Oxford University utarbetat en riskvärdering och rangordnat existentiella hot mot mänskligheten inom kommande 100 år.

Uppskattningen görs med utgångspunkt i beräkningar som bland annat tittar på sannolikhet och effekt. De inblandade forskarna kommer från forskningsområden som humanbiologi, klimat, ekonomi och rymdfart.

9. Supervulkan kväver jorden i aska

En supervulkan har utbrott med cirka 100 000 års mellanrum. De är mycket våldsamma och kastar ut mer än 1000 kubikkilometer aska och lava i omgivningarna. Och däri ligger faran för mänskligheten.

För när enorma mängder partiklar skickas upp i atmosfärens översta lager, stratosfären, stoppar den solens strålar, vilket får temperaturen att sjunka.

När den indonesiska vulkanem Tambora fick utbrott 1815 spydde den "bara" ut 175 kubikkilometer askpartiklar, vilket bidrog till året utan sommar 1816, då det snöade under sommarmånaderna och många svalt till följd av skördar som slog fel.

Tambora är inte någon supervulkan, men dess utbrott visar en vulkans makt och demonstrerar hur en supervulkan, som är många gånger kraftfullare, skulle kunna skapa en årslång och ödeläggande "vulkanisk vinter".

8. Global pandemi ödelägger världen

Globala pandemier har tidigare hotat vår civilisation – den influensaliknande spanska sjukan dödade exempelvis upp emot 100 miljoner människor, då den härjade under första världskrigets efterdyningar.

I dag har vi ett bättre försvar mot sjukdomar tack vare ökade hygienkunskaper och en större internationell beredskap.

Ändå har vårt moderna samhälle en akilleshäl, eftersom våra många transportförbindelser och stora befolkningstäthet leder till gynnsamma villkor för smitta.

Dessutom har vi redan sjukdomar som var för sig har hälsoskadliga egenskaper, och som kombinerade i en ny mikroorganism skulle få fatala konsekvenser för mänskligheten. Föreställ dig exempelvis om rabies hagö dödlighet sammankopplades med förkylningens smittorisk.

7. Asteroidnedslag förpassar jorden till frysen

Man uppskattar att asteroider med en storlek på fem kilometer eller mer slår ned med 20 miljoner års mellanrum, och att ett asteroidnedslag i den storleksordningen kan starta en kedjereaktion som utplånar allt liv på jorden.

Utöver den massiva förstörelsen vid nedslagsområdet kommer enorma mängder partiklar, precis som under ett vulkanutbrott, att virvlas upp i atmosfären, blockera solens strålar och skapa en så kallad "nedslagsvinter" med flera års instabilt och kyligt klimat. Dessutom kan ett våldsamt nedslag utlösa vulkanutbrott.

På Nasa är man mycket uppmärksamma på risken vid asteroidnedslag, och därför har man även planerat flera försvarsstrategier om ett massivt rymdobjekt skulle dåna mot jorden.

Fram till i dag har man observerat 2 007 potentiellt farliga asteroider, varav 155 uppskattas vara större än en kilometer.

6. Kärnvapenkrig spränger ozonlagret

Sedan USA släppte två atombomber under andra världskriget har kärnvapenkrig ingått i mänsklighetens hotbild.

I dag har åtta länder kärnvapen, bland andra USA, Kina, Ryssland och Nordkorea. Dessutom antas Israel också ha kärnvapen, medan länder som Iran också misstänkts producera kärnvapen i det fördolda.

Hotet för kärnvapenkrig beror i hög grad på spänningar mellan länder med kärnvapen och därmed varierar risknivån från år till år.

Skulle ett kärnvapenkrig bryta ut kan det få allvarliga konsekvenser för människans liv på jorden. Precis som under vulkanutbrott och asteroidnedslag kan atombomber nämligen medföra ett kyligare klimat i samband med de partikelmängder som virvlar upp efter explosioner och eldstormar.

Dessutom har atombomber kapacitet att förstöra ozonlagret som skyddar allt liv mot solens farlige UV-strålar.

5. Nanoteknik skapar ödeläggande mördarmaskiner

Inom nanoteknik arbetar man med i molekylära storleksförhållanden i syfte att framställa nya material, komponenter och produkter som kan lösa olika problem.

Nanoteknik används i dag i integrerade kretsar, solkrämer och genteknik, medan man forskar kring nanorobotar, som exempelvis kan leverera läkemedel i kroppen med långt större precision än en injektion eller ett piller.

Hotet i samband med nanoteknik består i vad den i framtiden också kan användas till. Det finns speciellt oro för att medicinsk nanoteknik kan missbrukas eller att tekniken kan används till att utveckla kärnvapen och andra massförstörelsevapen.

4. Extrema klimatförändringar gör jorden obeboelig

Klimatförändringar har tidigare vidragit till att tvinga ned civilisationer på knä. Senare års forskning tyder exempelvis på att instabila klimatförhållanden bidrog till kollapsen av både Maya- och Romarriket.

I dag är mänskligheten betydligt bättre rustad för att klara klimatförändringar. Ändå kan utmaningar som global uppvärmning mycket väl ge det moderna samhället allvarliga problem.

Forskare understryker speciellt hur bara en liten temperaturökning kan sätta i gång en allvarlig kedjereaktion. För när exempelvis isen på polerna smälter kan stora mängder av växthusgasen metan släppas ut från permafrosten, vilket kan öka den globala uppvärmningen och ge temperaturökningar på upp till 4–6 grader.

I ett sådant scenario kommer stora områden att bli obeboeliga, med följdverkningar som massemigration, hungersnöd och krig om knappa resurser kan driva mänskligheten till ett slutgiltigt sammanbrott.

3. Bioteknik skapar dödlig mikroorganism

I bioteknik används levande organismer till att utveckla nya material eller produkter inom områden som medicin, jordbruk och industri.

Mer konkret används bioteknik bland annat till att genmodifiera grödor, som är mer motståndskraftiga mot skadedjur och svamp. Dessutom används tekniken till att framställa läkemedel som insulin.

Precis som nanoteknik består bioteknikens hot i vad den kan användas till i med illasinnade avseenden. Med bioteknik kan man exempelvis skapa en dödlig mikroorganism, som via militära operationer, terrorism eller ett enkelt laboratorieläckage kan hamna ute bland oss.

2. Okända orsaker blir jordens undergång

Enligt forskare är de största hoten dem vi ännu inte vet någonting om. Tänk bara på atombomben. Innan atombomberna sprängdes under andra världskriget var man inte medveten om att kärnvapenkrig över huvud taget kunde vara ett hot.

I denna kategori av okända faror utgår forskare även från Fermis paradox, som ifrågasätter huruvida mänskligheten har haft kontakt med andra livsformer eller inte. För med ett otal stjärnor i universum verkar det närmast omöjligt att vi skulle vara ensamma i rymden.

Förklaringarna till paradoxen omfattar bland annat att allt intelligent liv naturligt kommer att kollapsa antingen på egen hand eller av externa faktorer. Vi vet bara inte hur det kommer att inträffa – än.

1. Artificiell intelligens tar över världsherraväldet

Artificiell intelligens, i vilken programvara eller maskiner arbetar och reagerar som människor, är ett omhuldat forskningsområde i vetenskaplig regi, eftersom det erbjuder en helt ny värld av möjligheter.

Men hur styr man en dator som är lika smart, om inte smartare, än människan?

Det är den frågan som forskare hänger upp sig på och anledningen till att hotet från artificiell intelligens kan nå ända upp till tio procent. Det ultimata skräckscenariot är att artificiell intelligens inte värdesätter människornas överlevnad och därför strävar efter att skapa en värld utan människor.

Just nu har artificiell intelligens inte nått upp till en nivå, där ett sådant scenario är möjligt. Men vetenskapens gränser flyttar sig hela tiden, och i fjol kungjorde Google att de hade utvecklat en artificiell intelligens som i takt med att den blir klokare också blir mer girig och ondskefull.