Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Snabbt vaccin ska bromsa global mardröm

På en ohygienisk marknad i miljonstaden Wuhan i Kina muterar ett harmlöst virus till en dödlig smittsjukdom. Några månader senare har coronaviruset covid-19 spridit sig globalt och nått över 100 000 män­niskor. Forskare i hela världen arbetar med att utveckla ett vaccin.

NEXU Science Communication, Han Suyuan/China News Service/Getty images

Den 30 december 2019 postar Li Wenliang ett meddelande på den kinesiska appen WeChat till sina gamla vänner från läkar-
studierna.

”Karantän på akuten”, skriver han. Det handlar om sju patienter som isolerats sedan de drabbats av en mystisk sjukdom.

Li Wenliang arbetar som ögonläkare på centralsjukhuset i Wuhan, en stad med elva miljoner invånare i mellersta Kina.

Han är 34 år gammal, gift och far till ett barn. Ytterligare ett barn är på väg.

”Det här är skrämmande. Är det sars?” svarar en av mottagarna av läkarens meddelande, med hänvisning till epidemin som startade 2002 i Kina och till slut hade smittat över 8 000 människor och dödat knappt 800.

Den kinesiske læge Li Wenliang advarer allerede 30. december 2019 mod en ny farlig sygdom. De kinesiske myndigheder tvinger ham til tavshed.

© Dr. Li Wenliang

Li Wenliang vet att han tar en stor risk genom att sprida informationen till sina gamla studiekamrater.

Den kinesiska regeringen brukar tysta ned nyheter som kan utlösa en kris, sådant som kan skrämma befolkningen och ställa politikerna i dåligt ljus.

Men när Li Wengliang postar meddelandet bekymrar han sig inte om de kinesiska myndigheternas vrede.

Han hoppas bara att hans familj och vänner inte ska drabbas av viruset.

Li Wengliangs meddelande får snabbt mycket stor spridning, och mitt i natten blir han kontaktad av tjänstemän på Wuhans hälsomyndigheter som kräver att få veta varför han har skickat ut informationen.

Tre dagar senare tvingar polisen honom att skriva under ett dokument där det står att hans varning var "en olaglig handling".

Under tiden sprider sig den mystiska sjukdomen bland invånarna i miljonstaden Wuhan.

Viruset växte på ohälsosam marknad

Sjukdomen är inte sars utan något liknande: Ett coronavirus.

Dessa virus utgör en stor familj med olika typer av virus som skiljer sig åt en smula.

Sars- och mers-virusen ingår också i coronavirus-familjen.

Det nya coronaviruset är nära besläktat med sars, som det är genetiskt identiskt med till 79 procent

Det nya viruset tilldelas namnet Sars-CoV-2, vilket är en förkortning av Severe Acute Respiratory Syndrome Coronavirus 2 – nu främst känt under namnet covid-19.

Vanligtvis är coronavirus inte farliga för människor. När vi blir förkylda eller får milda luftvägsinfektioner på vintern är boven ofta ett coronavirus.

Så tränger viruscellerna sig in i lungorna

1 / 3
123

När viruspartiklarna har satt sig fast utanpå lungcellerna tränger de in i cellernas inre och sprider sitt genetiska material.

© Shutterstock

Men i sällsynta fall kan ett coronavirus mutera och smitta från djur till människa och då kan viruset bli farligt. Covid-19 hör till denna mer allvarliga kategori.

Coronavirus trivs när människor och djur lever nära inpå varandra. Det såg vi vid mers-utbrottet 2012 i Saudiarabien, där kameler och dromedarer var huvudorsaken till att viruset spreds till människor.

Och 2002 fick sibetkatten skulden för en stor del av sars-epidemin, som också kunde spåras tillbaka till en kinesisk matmarknad.

Epicentrum för det nya coronaviruset är Huanans fisk- och skaldjursmarknad i Wuhan. Marknaden är ett virrvarr av bodar som säljer kött, fjäderfä och fisk samt mer exotiska varor som kräldjur och vilt, som kineserna anser vara delikatesser.

Enligt en rapport från stadens smittskyddskontor var hygienen på marknaden usel, ventilationen dålig och sopor låg i stora högar på smutsiga golv. Kort sagt rådde perfekta förhållanden för ett coronavirus.

Fläskhandlaren Hu Xiaohu arbetade i denna hälso-vådliga miljö när viruset bröt ut i slutet av december 2019.

Han insåg att det var något som var fel när flera av arbetarna blev sjuka och fick feber. Ingen visste orsaken, men flera av de sjuka hölls i karantän.

© Matteo Biatta/Avalon Red/Ritzau Scanpix

Den 1 januari kom poliser och tjänstemän och stängde marknaden.

Lokala myndigheter meddelade att marknaden skulle städas och rengöras.

Samma morgon anlände arbetare iförda skyddsdräkter som spolade bodarna och sprutade desinfektionsmedel överallt.

Rengöringen var det första synliga tecknet på att regeringen försökte hindra ytterligare sjukdomsspridning.

Dagen innan, den 31 december, hade myndigheterna slagit larm till Världshälsoorganisationen WHO:s kontor i Peking om att ett utbrott av en smittsam sjukdom pågick.

Fladdermus huvudmisstänkt

Man har inte slutgiltigt kunnat fastställa vilket djur som var värd för det nya coronaviruset, men fladdermössen står överst på forskarnas lista över misstänkta.

Fladdermöss har ett särskilt immunförsvar som inte reagerar när det möter ett virus.

Fladdermöss kan alltså opåverkade flyga runt med virusinfektioner som kan vara skadliga för andra djur – inklusive människor.

Sars-viruset kom från fladdermöss. Detsamma gäller ebolaviruset, som dödade över 11 000 människor i västra Afrika från 2013 till 2016.

På Wuhans virologiska institut undersökte man prover från patienter som lades in på stadens sjukhus i slutet av 2019.

En av forskarna, Zheng-Li Shi, hade varit med i den grupp som spårat upp sars-virusets ursprung i Guangdongprovinsen i Kina.

Zheng-Li Shi och hennes kolleger kunde snart fastställa det nya coronavirusets identitet.

Den genetiska sammansättningen tydde också på att det handlade om samma ursprungliga värddjur, nämligen fladdermöss.

Coronavirusets väg från djur till människa har dock troligen gått via ett annat djur – en så kallad mellanvärd.

Mellanvärden är oftast ett däggdjur eller en fågel, och övergången sker när mellanvärden blir biten av en fladdermus eller äter en fladdermus.

När blod eller kroppsvätskor från mellanvärden sedan kommer i kontakt med en människa kan viruset ta steget till den nya värden.

Överbefolkning gör oss sjuka

Sedan 1980 har antalet virusutbrott fyrdubblats globalt, och antalet olika sjukdomar har ökat. Totalt har det varit 12 103 utbrott av 216 olika virussjukdomar i 219 länder. 65 procent av utbrotten är sjukdomar som ursprungligen härstammar från djur. I takt med att världens befolkning växer kommer fler människor i kontakt med vilda djur, och befolkningstätheten i storstäderna och det ökande resandet gör det lättare för virus att sprida sig.

Fler människor kommer i kontakt med djur

Forskarna på Wuhans virologiska institut ansåg det mycket troligt att det nya coronaviruset hade tagit en liknande väg från djur till människa.

En studie vid Beijing Normal University och China Wildlife Conservation Association från 2012 visar att en tredjedel av alla invånare i Kinas största städer har använt vilda djur som mat, medicin eller till kläder.

Men det är inte bara i Kina befolkningen kommer i närkontakt med vilda djur.

Behovet av att göra plats för fler människor i storstäderna leder till att mer och mer skog avverkas för att lämna plats åt nya vägar och bostäder.

Därför lever långt fler människor i Afrika, Asien och Sydamerika nära vilda djur som fladdermöss, gnagare och apor – och i många länder jagas djuren för att säljas eller ätas upp.

Hela 60 procent av alla nya sjukdomar som smittar människor härstammar från djur enligt biologen Kate Jones vid Zoological Society of London.

© iStock

Och i takt med att fler och fler människor kommer i kontakt med potentiella smittbärare bryter fler epidemier ut.

Sedan 1980 har antalet epidemier i världen fyrdubblats, och i dag finns det cirka 40 nya infektionssjukdomar som inte fanns för 40 år sedan – bland annat fruktade sjukdomar som sars, hiv, fågelinfluensa, nipah, lassa, zika och nu covid-19.

60 procent av alla människor kan drabbas

En vecka in i januari 2020 var akutmottagningen på Wuhans centralsjukhus helt full av patienter smittade med världens senaste infektionssjukdom.

Sjukhuset kämpade för att hantera den stora tillströmningen av patienter, och anställda från alla avdelningar sattes in.

Det gällde även ögonläkaren Li Wenliang, som hade varit först med att uppmärksamma den nya epidemin.

Den 10 januari började Li Wenliang hosta våldsamt. Kort därefter konstaterades att han fått covid-19 och han togs in för vård.

Den 34-årige ögonläkaren var dock vid gott mod och såg fram emot att bli frisk så att han åter skulle kunna hjälpa till med att hejda epidemin.

”När jag blir bra igen ska jag återgå till frontlinjen. Epidemin sprider sig fortfarande och jag vill inte bli en desertör”, sa han till en kinesisk tidning i slutet av januari.

Medan Li Wengliang kämpade mot infektionen i sin sjukhussäng i Wuhan slog världen larm.

Precis en månad efter Wengliangs uppseendeväckande besked till sina studiekamrater förklarade Världshälsoorganisationen WHO att det potentiellt dödliga coronaviruset var en internationell kris.

Den 11 februari 2020 möttes 400 av världens ledande forskare i Genève för att diskutera den nya epidemin.

Vid denna tidpunkt hade antalet smittade och döda i Kina stigit till 42 638 respektive 1 016. Under mötet slog forskarna fast att virussmittade personer i genomsnitt smittar ytterligare 2,5 personer.

© European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC)

Epicentrum flyttar sig från Kina till Europa

I mitten av mars har skarpa åtgärder från Kinas regering lett till att spridningen av viruset bromsats, samtidigt som kurvan precis har börjat röra sig uppåt i Europa. Grafen visar antalet smittade i Kina (rött) och utanför Kina (orange) under tiden från den 1 februari 2020 till den 12 mars 2020, där epicenteret för coronaviruset alltså har flyttat sig från Kina till Europa.

I så fall skulle coronaviruset vara mer smittsamt än exempelvis sars.

Professor Gabriel Leung, chef för avdelningen för folkhälsa vid Hongkongs universitet, sa under mötet i Genève att sjukdomen skulle kunna komma att smitta 60 procent av världens befolkning om man inte fick den under kontroll.

Men att hejda viruset är lättare sagt än gjort. Covid-19 är luftburet och därför enormt smittsamt. Viruset har på kort tid spridit sig till alla jordens kontinenter utom ­Antarktis.

Epidemin är dessutom mycket svår att hejda eftersom corona-viruset kan smitta från person till person utan att smittbäraren över huvud taget vet att han eller hon bär på smittan.

Enligt en undersökning från Johns Hopkins Bloomberg School of Public Health i USA är inkubationstiden 11,5 dagar i över 97 procent av de undersökta fallen.

Inkubationstiden är den tid som går från att man blir smittad till att man får symptom på viruset.

Dessutom är symptomen på covid-19-viruset i de allra flesta fall begränsade till hosta, feber och trötthet, vilket gör det svårt att skilja coronasmittan från ett vanligt förkylningsvirus.

I allvarliga fall kan sjukdomen dock utvecklas till svår lunginflammation och organ­svikt.

Då måste patienten behandlas på sjukhus, eftersom den lunginflammation som viruset kan orsaka är viral och inte bakteriell. Därför fungerar inte antibiotika.

Nytt vaccin skyddar mot alla virus

En helt ny metod möjliggör utveckling av effektiva vacciner mot vilka virus som helst på några veckor. Traditionella vacciner består av försvagade viruspartiklar, men den nya typen av vaccin innehåller i stället en stump av virusets gener. När de sprutas in i kroppen producerar våra celler några av proteinerna från virusets yta, vilket sätter igång vårt immunförsvar.

  • © mikkel juul jensen/sara hougaard bagge

    Genstump skärs ut från viruset

    Forskarna tar ut en liten bit av virusets gener, som sitter i en rna-sträng (gul). Stumpen innehåller information om ett protein på virusets yta.

  • © mikkel juul jensen/sara hougaard bagge

    Generna förs in i en molekyl

    Generna packas in i en molekyl (blå) som har samma storlek som de flesta viruspartiklar. Molekylen sprutas sedan in i kroppen.

  • © mikkel juul jensen/sara hougaard bagge

    Kroppen gör virusprotein

    Molekylen tränger in i en cell (blå), och virusgenerna får den att producera virusproteinet (röda bitar). Immunförsvaret (röd cell) reagerar genom att utveckla antikroppar (röd länk).

  • © mikkel juul jensen/sara hougaard bagge

    immunförsvaret känner igen viruset

    När personen senare utsätts för det riktiga viruset känner antikropparna igen proteinerna på virusets hölje och kan bekämpa viruset. Metoden med rna-vaccin gör det lätt att utveckla ett nytt vaccin om viruset muterar. Det krävs bara en stump av generna som kodar för det nya virusproteinet.

Dödligheten ligger även så högt som omkring 3,4 procent.

Som jämförelse kan nämnas att ett vanligt influensavirus har en dödlighet på cirka 0,2 procent, vilket motsvarar 1 000–2 000 dödsfall om året, som främst drabbar äldre och sjuka.

Liksom influensa är coronaviruset ett rna-virus. Rna står för ribonukleinsyra, som är virusets arvsmassa.

Till skillnad från de virus som består av en dna-sträng har ett rna-virus som covid-19 förmåga att mutera och anpassa sig, vilket gör att det smittar lättare.

Detta beror på att yttersidan av virushöljet, som skyddar virusets arvsmassa, består av proteiner formade som piggar.

Piggarna kan haka fast i våra celler och är mycket flexibla.

Det betyder också att proteinerna på virushöljets yta kan förändras om arvsmassan muterar.

Mutationerna ändrar proteinernas utseende, så att immunförsvaret inte längre känner igen hotet, trots att immunsystemet kanske redan har byggt upp motståndskraft mot vissa typer av coronavirus.

3,4% – Så många smittade dör. Först ansågs corona­viruset ha ungefär samma dödlighet som svår influensa, cirka 0,3-1 procent. I mars 2020 justerade WHO upp siffran betydligt.

Forskarna fruktar att covid-19:s förmåga att mutera kan göra viruset ännu mer smittsamt.

Under ebolaepidemin i västra Afrika dök det upp många mutationer, och enligt brittiska och amerikanska forskare var en av de nya varianterna av ebolavirus, GPA82V, mer smittsam än de tidigare varianterna och spred sig dubbelt så snabbt i befolkningen.

Det nya coronaviruset har redan muterat, när det hoppade från djur till människa och därefter började smitta mellan människor.

Risken är alltså stor att viruset kommer att mutera igen, vilket kan fördröja utvecklingen av ett vaccin.

Mutationen kan även medföra att virusets egenskaper förstärks eller försvagas. Oavsett vilket kan mutationer snabbt göra ett potentiellt vaccin oanvändbart.

3 virus kan bli nästa dödliga epidemi

Organisationen CEPI vill förhindra nya epidemier genom att utveckla vacciner mot de farligaste virusen. CEPI fokuserar speciellt på tre virus med hög risk att mutera till nya varianter som kombinerar smittsamhet och dödlighet.

Hela världen jagar ett botemedel

Att ta fram ett vaccin är alltså en kamp mot klockan, och forskarna måste hela tiden vara beredda på att byta inriktning om viruset skulle utvecklas.

Arbetet med att utveckla ett vaccin mot det nya coronaviruset går just nu på högvarv, och många problem har redan blivit lösta.

Innan ett vaccin kan tas fram måste forskarna kartlägga virusets arvsmassa (rna).

Detta arbete blev klart redan i början av 2020, då kinesiska myndigheter meddelade att de hade en fullständig bild av coronavirusets rna-sekvens.

Kartläggningen var startskottet till att börja odla viruset i laboratorier, och bara några veckor senare lyckades forskare vid Doherty University i Australien göra just detta.

Därefter kunde arbetet med att förstå viruset börja, ett arbete som nu pågår vid flera institut i hela världen.

Överallt testar man även redan existerande antivirala läkemedel för att undersöka om de kan lindra och i bästa fall helt slå ut covid-19.

Coronaviruset är omgivet av en fettmantel. Fettmanteln har små taggar som fäster sig vid lungcellernas ytmolekyler.

© NEXU Science Communication, Han Suyuan/China News Service/Getty images

I USA har man gett det ännu ej godkända medlet remdesivir till en patient med coronavirus. Medlet är egentligen avsett för ebola men tycks även ha effekt mot coronavirus.

Patienten visade tecken på att må bättre efter att ha tagit medicinen, och inga biverkningar rapporterades.

Ett annat medel, klorokin, har också visat potential. Klorokin används normalt mot malaria, men i laboratorietester stoppade det även spridning av coronavirus. Slutligen förbereder japanska forskare kliniska försök med hiv-medicin mot coronaviruset.

Bill Gates kan komma med räddningen

I Europa är det Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA som bedömer och godkänner nya läkemedel och vacciner.

Normalt tar det upp till 210 dagar att få ett läkemedel godkänt, men i februari 2020 aktiverade EMA sina nödrutiner, så att ett godkännande nu kan ges på cirka 70 dagar.

Tiden kortas bland annat genom att läkemedelsbolagen skickar data för utvärdering löpande i stället för att skicka allt material på en gång.

Nödrutinerna har tidigare använts i samband med svininfluensan H1N1 och ebola.

Under den dödliga epidemin i västra Afrika utvecklade ett internationellt forskarlag lett av den norske virusforskaren John-Arne Røttingen ett helt nytt ebolavaccin, rVSV-ZEBOV, som omedelbart testades på tusentals smittade.

© CDC/The economist

Kampen för att platta ut kurvan

Land efter land i Europa inför under mars nya lagar och riktningslinjer som ska förhindra en explosiv ökning av antalet smittade (röd kurva) som kan få sjukvården att kollapsa. Grafen visar hur många som skulle vara smittade utan förebyggande åtgärder (röd) och med förebyggande åtgärder (orange). Den streckade linjen anger kapacititeten för sjukvården.

Vaccinet rVSV-ZEBOV är en manipulerad version av ett virus från hov- och klövdjur som är ofarligt för människor.

Några av ebolavirusets gener, som kodar för dess karakteristiska hölje, förs in i det ofarliga viruset, som sprutas in i en person och infekterar cellerna.

Kroppen producerar då viruspartiklar som till utseendet liknar ebola, och på det sättet aktiveras immunförsvaret, så att personen blir skyddad mot det riktiga viruset.

Denna typ av vaccin kallas rna-vaccin, och forskarna hoppas att en liknande metod kan användas för att bekämpa covid-19.

Till skillnad från traditionella vacciner kan rna-vacciner utvecklas på några få dagar och snabbt anpassas för att verka mot nya virusmutationer.

I kampen för att utveckla ett nytt rna-vaccin mot coronaviruset görs stora insatser av den globala, filantropiska organisationen CEPI, som finansieras av sina grundare, Microsoft-miljardären Bill Gates och hans fru Melinda Gates.

År 2018 publicerade CEPI en rapport som varnade för att en ny, global epidemi troligen skulle drabba oss inom de närmaste 10–15 åren.

Året efter sade Bill Gates: ”Världen behöver förbereda sig på pandemier lika seriöst som vi förbereder oss på krig.”

På sjukhuset i Wuhan förlorade Li Wenliang striden mot covid-19 den 7 februari 2020. Men ögonläkarens minne lever vidare som en symbol för hur viktigt det är med öppenhet och samarbete när en epidemi slår till.

Som Li Wenliang själv formulerade det i en intervju med New York Times kort före sin död: ”Om myndigheterna hade informerat om epidemin tidigare tror jag att det hade gått mycket bättre. Det borde vara större öppenhet och transparens.”

Läs också:

Hårtab
Människan

Ny metod får tappat hår att växa ut igen

13 minuter
Hjärnan

Ny forskning: Vänsterhänta är bättre på matematik

1 minut
Läkemedel

Bluff gav vaccin dåligt rykte

19 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj