Det kan gå ut över både hälsa och ekonomi
Studien bygger på data från 3 525 svenska studenter från åtta olika universitet.
Forskarna valde att rikta sin uppmärksamhet mot studenterna, därför att studentlivet ofta ger stor frihet och enligt forskarna samtidigt ställer höga kvar på studenternas förmåga att "självreglera", det vill säga förmågan att medvetet styra tankar, känslor och beteende för att nå sina mål.
Under loppet av ett akademiskt år på nio månader ombads studenterna att med jämna mellanrum besvara ett antal frågor om sin livsstil, så att forskarna kunde mäta deras benägenhet att skjuta upp sina åtaganden.
Studenternas resultat jämfördes därefter med deras svar på frågor om fysiska, mentala och psykosociala problemställningar, som exempelvis huruvida studenterna hade någon tendens att känna sig ensamma.
Och resultatet gav forskarna en tydlig fingervisning: De studenter som hade en tendens att ofta skjuta upp saker, berättade också om sämre välbefinnande i samband med åtskilliga parametrar.
Enligt studiens data hade de studenter som sköt upp sysslor både högre symtomnivå gällande stress, depression och ångest än dem som i mindre grad sköt upp sina planer.
Samtidigt berättade de studenter som ofta sköt upp saker och ting att de i högre grad hade smärta i övre delen av kroppen, sov sämre och var fysiskt inaktiva.
Det framgick dessutom av studien att de även kände sig ensammare och i högre grad hade ekonomiska problem.
Enligt forskarna har de flesta människor en tendens att skjuta upp sina sysslor i någon grad.
Men för en del tar tendensen över och blir snarare ett allmänt karaktärsdrag som kan visa sig på allvarliga konsekvenser för livskvaliteten.