Sömn eller sex – när behoven kommer i konflikt
Vad händer när två av våra mest grundläggande behov – sex och sömn – kolliderar? Väljer vi att ge oss hän åt John Blund eller till vår partner? Och har könet någon betydelse?
En bananflugehane är betydligt mer aggressiv i sitt sexuella beteende än en hona. När han är utmattad vill han hellre ta en tupplur än att göra sig attraktiv för det motsatta könet.
Forskare i USA och Kina har studerat bananflugors hjärnor och kommit fram till att hanar som får för lite sömn förlorar intresset för att jaga damer. Däremot har trötta honor inget emot lite erotik.
Nu tänker du kanske att bananflugors sömn- och sexdrift skiljer sig från människans. Men arterna delar många gener, så bananflugor kan trots allt användas till att hitta biologiska drag som kan studeras vidare hos människor.
När en övertrött hade prioriterar vila framför sex kan det bero på att det är svårt att sprida sina gener om han somnar under akten. Det kan ge större utdelning att tanka sömn och ta revansch senare.
Olika hjärnor
Forskarna undrade varför honor accepterar sex hur utmattade de än är. Förklaringen hittade de i båda könens hjärnor.
Hos hanen avgörs parningsbeteendet av en liten samling hjärnceller kallade P1. De gör att han uppvaktar honor. Honan har normalt inte P1-celler, vilket ger henne en mindre aggressiv sexualitet. Hon söker inte själv upp någon partner, men avgör vilken beundrare hon vill para sig med.
P1-celler "bedövas" när hanen lider av sömnbrist. Därför tar han en paus i jakten på damer. När forskarna aktiverade P1-celler artificiellt övervann parningslusten behovet att sova.
Ja till lämpliga gener
Honor, som inte har P1-celler, påverkades inte på samma sätt av sömnbrist. Hon blev förvisso slö när hon var trött, men hon accepterade ändå sex.
Forskarna tror att det beror på att honor inte har råd att avvisa en beundrare om hon ska säkerställa de bästa generna för sin avkomma.