Drar du på dig ullstrumpor och stora tröjor så fort kalendern närmar sig höst? Och är du ofta den första som säger att du fryser på jobbet?
Det finns en förklaring till det. Man räknar med att runt tio procent av befolkningen är mer frusna än andra utan att det finns några exakta siffror.
Detta förklarar James Mercer, professor emeritus vid Cardiovascular Research Group vid The Arctic University of Norway.
Han har ägnat de senaste 50 åren åt att undersöka blodcirkulationen och temperaturregleringen i kroppen – först bland djur och senare människor. Här har han sett otaliga exempel på en grupp människor som fryser mer än andra, och blir särskilt kalla om händer och fötter.
"Vi känner alla till att när vi skakar hand med människor har vissa kallare händer än andra. Det beror inte på sjukdomar, men vi misstänker att orsaken kan vara genetisk då vi ofta ser flera som är frusna i samma familj", säger han.
James Mercer har i sin forskning bland annat använt värmekameror för att registrera hudens temperatur. Temperaturen är helt beroende av blodtillförseln som antingen kan öppna sig eller stängas in.
Ett effektivt transportsystem
James Mercer förklarar att blodkärlen i vår kropp fungerar som ett effektivt transportsystem som reglerar vår kroppstemperatur genom att leda mer eller mindre varmt blod till hudens yta.
Om det är kallt, och kroppen vill undvika att förlora mer värme, stänger den till de yttersta blodkärlen – speciellt i händer och fötter. Om det däremot är varmt öppnas blodkärlen så att det varma blodet kan rinna upp till ytan och på så sätt få värmen att försvinna från kroppen.
De som är mer frusna har exakt samma system för att reglera kroppstemperaturen, men deras blodkärl i ytterkanten av kroppen tenderar att stängas snabbare när lufttemperaturen runt dem sjunker – men varför vet foskarna inte.
Fibrernas struktur – som här hos ull – skapar luftrum i textilen och bildar de isolerande egenskaperna.
Ingen textil kontrollerar din temperatur perfekt
Många naturliga och syntetiska material har goda temperaturreglerande egenskaper – men inget material är perfekt.
Vissa soldater frös mer än andra
James Mercer har gjort otaliga studier om vår förmåga att reglera kroppstemperaturen genom åren.
En av dessa publicerade han 2018 där han och hans kollegor tittade på 255 rekryter i norska armén under de första dagarna av sin värnplikt.
Bilden visar händerna på olika soldater i den norska armén efter ett köldtest i en balja med vatten. Forskarna tog bilder av händerna med värmekameror. T1 visar bilder tagna före köldprovet, T2 är precis efter köldprovet. Intervallet mellan de återstående bilderna är en minut. Cirka tio procent av deltagarna (nedre raden) var enligt professor James Mercer mer frusna än andra.
Här fick deltagarna göra ett klassiskt köldtest där de stack ner ena handen i en ultratunn plastpåse och lät den sjunka ner i en balja med 20-gradigt vatten i en minut.
Forskarna följde sedan handen i sex minuter med en så kallad infraröd kamera. En av upptäckterna var att en mindre grupp på cirka tio procent både var kallare innan de stoppade ner handen i karet och även hade betydligt svårare att få tillbaka värmen i handen igen.
Efter fyra minuter hade cirka 70 procent av soldaterna fått tillbaka värmen, medan 20 procent delvis hade fått tillbaka värmen. De sista tio procenten av deltagarna hade fortfarande kalla händer fyra minuter efter testet. Enligt James Mercer var det också dessa personer som själva berättade att de ofta frös.