Den trivs där andra försvagas. Den kan leda till blodförgiftning och inflammation i hjärtklaffen. Och den är resistent mot antibiotika.
Under perioden 2012-2016 upplevde danska sjukhus en åttafaldig ökning av VRE-förekomsten bland patienterna. 2016 var det 434 fall. Året därpå var det 503 fall.
Samma tendenser är tydliga här i Sverige, i Tyskland samt i flera andra europeiska länder.
Det är svårt att uppge exakt hur många dödsfall som beror på VRE. En artikel i den vetenskapliga tidsskriften The Lancet fastslår dock att resistenta bakterier låg bakom 33 000 dödsfall under 2015.
Det gör att sjukhus tar VRE-smittan på stort allvar.
Extremt smittsamt
Det är främst försvagade patienter, som vid flera tillfällen fått antibiotikakurer och som befinner sig på avdelningar för allvarligt sjuka, som drabbas av bakterien.
Det värre är de medicinska möjlgiheterna för behandling få. De behandlingar som finns är inte tillräckligt dokumenterade ännu och de har många biverkningar.
När VRE väl får ett utbrott är den extremt smittsam; den sprider sig snabbt och är svår att få bukt med.
Ute Wolf Sönkens, specialläkare i klinisk mikrobiologi med inriktning mot antibiotikaresistens på danska Statens Serum Institut, säger att VRE uppstår i miljöer där antibiotikaanvändningen är stor.
Hon säger också att patientförflyttningar förvärrar situationen ytterligare:
Det stora antalet patienter som flyttas mellan avdelningar, sjukhus och även regioner gör att smittan kan spridas snabbare än tidigare. Ute Wolf Sönkens, specialläkare i mikrobiologi
Runt tarmbakterien
Din mag- och tarmkanal är just nu full av bakterier. Så ska det vara. Men ibland händer det att människor blir infekterade av sina egna bakterier.
En av de bakterier som kan ge oss problem är Enterococcus faecium.
Denna bakterie kan utveckla sig till Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) - och det är alltså den som kan skapa kaos på sjukhusen.
2016 var bakterien resistent mot antibiotikumet Ampicillin i 91,5 procent av fallen i Danmark. Därför började läkarna använda Vancomycin. Men nu har bakterien börjar visa resistens även mot denna.
När patienter smittas med VRE kan de i "tursamma" fall slippa undan med urinvägsinfektion. I andra fall kan infektionen ge livsfarlig blodförgiftning och inflammation på hjärtklaffen.
Bakterien sprider sig via kontaktytor.
Därför är ännu mer rengöring och ännu bättre handhygien en bra start, säger Ute Wolf Sönkens.
Hon anser att handhygienen i de nordiska länderna är bra bland hälso- och sjukvårdspersonal, men säger också:
Det finns risk för att det ändå missas. Det är VRE ju ett bevis för. Det går säkert alltid att göra bättre. Ute Wolf Sönkens, Speciallæge i mikrobiologi
Lösningen finns i Nederländerna
Samtidigt som Sverige, Danmark, Tyskland och flera andra länder kämpar med VRE-utbrott på sjukhusen har Nederländerna enligt uppgift svaret på vad man ska göra.
En nederländsk studie ger nämligen rekommendationer på hur ett sjukhus får "framgångsrik kontroll över stora VRE-utbrott."
Så får sjukhus "framgångsrik kontroll över stora VRE-utbrott"
För det första ska sjukhuset genomföra en screeningundersökning. Det kan göras på flera olika sätt.
Ett danskt sjukhus som har sett en stor ökning av patienter med VRE screenar exempelvis VRE med så kallad helgenomsekventering och typning av isolater.
Det innebär att läkarna kartlägger dna-profil i patienternas tarmbakterier. Där avslöjas om bakterierna är antibiotikaresistenta och hur de har utvecklat resistens.
Smittade patienter ska isoleras så att de inte smittar andra, slå rapporten fast, och de ska endast behandlas av ett och samma läkarteam.
Slutligen ska infekterade sjukhuslokaler dekontamineras med förångad väteperoxid.