Vad är schizofreni?
Schizofreni är en allvarligt psykisk sjukdom som medför hallucinationer, vanföreställningar och allvarliga störningar av tankar och känsloliv.
Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom, som medför hallucinationer, vanföreställningar och allvarliga störningar av tankar och känsloliv. Generna spelar en avgörande roll för hur stor risk man löper att utveckla schizofreni, men sjukdomen utlöses i regel först när man utsätts för social och psykisk överbelastning eller för narkotikamissbruk.
Flera studier har visat att hjärnan hos schizofrena patienter tycks vara uppbyggd och fungera annorlunda än hos friska personer. I en stor studie från 2008 använde Andreas Meyer-Lindenberg vid Zentralinstitut für Seelische Gesundheit i Mannheim, Tyskland, MRI-skanning för att mäta storleken av hjärnregioner hos cirka 500 personer, varav hälften led av schizofreni.
Resultatet visar att hippocampus (som är involverat i minnet) samt flera områden av hjärnbarkens grå substans var mindre hos de schizofrena patienterna, medan en rad regioner i hjärnans inre var större. Dessa regioner kallas corpus striatum.
Områdena har betydelse för känslor och rörelser och är viktiga förbindelseleder för kommunikation mellan andra regioner. Det tyder på att hjärnans kommunikationsvägar är onormala i den schizofrena hjärnan.
Läs om den senaste forskningen rörande orsaken till schizofreni.
Färre nervbanor förbinder centrumen
Ian Ellison-Wright och Ed Bullmore vid University of Cambridge i England analyserade 2009 skanningar från över 400 schizofrena patienter, vars hjärnor hade studerats med den avancerade DTI-skanningstekniken. Det är en särskild form av MRI-skanning, som registrerar vattenmolekylernas rörelser inom de långsträckta nervcellerna och därmed gör dessa synliga. På så sätt kan man se vilka delar av hjärnan som är förbundna med varandra.
Undersökningen visade att de schizofrena patienterna hade markant färre nervbanor i två områden av pann- och tinningloben. Dessa områden är kritiska för kommunikationen mellan thalamus, pannlob och gyrus cinguli samt mellan bland annat pannlob, tinninglob och hjässlob.