Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Människan - Psykologi

Vad är schizofreni?

Schizofreni är en allvarligt psykisk sjukdom som medför hallucinationer, vanföreställningar och allvarliga störningar av tankar och känsloliv.

Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom, som medför hallucinationer, vanföreställningar och allvarliga störningar av tankar och känsloliv. Generna spelar en avgörande roll för hur stor risk man löper att utveckla schizofreni, men sjukdomen utlöses i regel först när man utsätts för social och psykisk överbelastning eller för narkotikamissbruk.

Flera studier har visat att hjärnan hos schizofrena patienter tycks vara uppbyggd och fungera annorlunda än hos friska personer. I en stor studie från 2008 använde Andreas Meyer-Lindenberg vid Zentralinstitut für Seelische Gesundheit i Mannheim, Tyskland, MRI-skanning för att mäta storleken av hjärnregioner hos cirka 500 personer, varav hälften led av schizofreni.

Resultatet visar att hippocampus (som är involverat i minnet) samt flera områden av hjärnbarkens grå substans var mindre hos de schizofrena patienterna, medan en rad regioner i hjärnans inre var större. Dessa regioner kallas corpus striatum.

Områdena har betydelse för känslor och rörelser och är viktiga förbindelseleder för kommunikation mellan andra regioner. Det tyder på att hjärnans kommunikationsvägar är onormala i den schizofrena hjärnan.

Läs om den senaste forskningen rörande orsaken till schizofreni.

Färre nervbanor förbinder centrumen

Ian Ellison-Wright och Ed Bullmore vid University of Cambridge i England analyserade 2009 skanningar från över 400 schizofrena patienter, vars hjärnor hade studerats med den avancerade DTI-skanningstekniken. Det är en särskild form av MRI-skanning, som registrerar vattenmolekylernas rörelser inom de långsträckta nervcellerna och därmed gör dessa synliga. På så sätt kan man se vilka delar av hjärnan som är förbundna med varandra.

Undersökningen visade att de schizofrena patienterna hade markant färre nervbanor i två områden av pann- och tinningloben. Dessa områden är kritiska för kommunikationen mellan thalamus, pannlob och gyrus cinguli samt mellan bland annat pannlob, tinninglob och hjässlob.

Läs också:

Teknik

Ny idé ska rensa bort plast från världens floder

2 minuter
Sjukdomar

Coronaviruset uppdatering: Få en överblick här

40 minuter
Sex

3 skäl till att våren väcker din sexlust

3 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj