Narcissist – så känner du igen narcissism

Misstänker du att någon är narcissist? Det finns nämligen ett flertal narcissistiska kännetecken och drag som kan hjälpa dig att känna igen narcissism.

Psykologer har formulerat ett antal krav och karaktärsdrag, som används i diagnostiseringen av narcissistisk personlighetsstörning.

Fem av dragen måste föreligga för att det ska klassas som narcissism.

Narcissistiska kännetecken:

• Hög uppfattning om egna förmågor som ger extremt hög självuppfattning
• Arrogant beteende
• Konstant uppmärksamhetskrävande
• Förväntningar om särbehandling från andra
• Känslan av att vara väldigt speciell och unik
• Är avundsjuk på andra eller tror att andra är avundsjuka på dem
• Saknar empati
• Utnyttjar andra cyniskt för att uppnå sina mål
• Känner krav på överdriven beundran från andra

Narcissism är en psykisk sjukdom, vars centrala kännetecken är ett behov av beundran utifrån en extremt förvrängd självbild. Det innebär att en narcissist överskattar sina förmågor och anser att han eller hon är bättre än andra. Dessutom känner sig narcissister ofta berättigade till andras uppmärksamhet och resurser.

Beteckningen narcissist används ofta lite löst om personer som är självupptagna och arroganta. Men narcissism tillhör faktiskt kategorin ”andra personlighetsstörningar” i den Internationella klassificeringen av sjukdomar (ICD).

Människor kan dock ha narcissistiska personlighetsdrag utan att ha personlighetsstörningen narcissism. Det är vanligtvis först när de narcissistiska personlighetsdragen börjar styra en persons liv som det finns skäl att diagnostisera.

Narcissister hör vanligtvis hemma inom en av två kategorier:

• Känsliga narcissister som bland annat har låg självkänsla och svårt att ta kritik.
• Grandiosa narcissister, som bland annat har hög självkänsla och ger sig hän åt personlig makt och vinning.

Enligt en amerikansk studie är det stora skillnader mellan de båda typerna.

Studien, som baserades på 270 försökspersoner, indikerade att de grandiosa narcissisterna är närmare sammankopplade med psykopater, medan egenskaperna hos de känsliga narcissisterna framför allt härrör från någon form av försvarsmekanism.

Forskare tror att känsliga narcissisters beteenden kommer från ett behov av att kompensera och dölja sin dåliga självkänsla.

De flesta människor reagerar dock negativt på ett narcissistiskt beteende, och därför kommer den känsliga narcissisten också att få det värre med sig själv, och på så sätt fortsätter det narcissistiska beteendemönstret.

En brittisk studie visar också att båda typerna av narcissister trånar efter social status, men att det bara är den känsliga narcissisten som bryr sig om huruvida andra gillar honom eller henne också.

Forskare vet ännu inte exakt varför en del människor utvecklar narcissistisk personlighetsstörning. Det råder dock konsensus om att både arv och miljö spelar in.

Människor kan bland annat utveckla narcissistiska personlighetsdrag till följd av miljön de har vuxit upp i. Det kan exempelvis vara att de har fått mycket beröm och glorifierats eller om de har haft behov av att söka konstant bekräftelse från sina föräldrar.

Ingen av dessa situationer leder dock automatiskt till narcissism.

Arv kan också spela in. En del studier tyder på att narcissism kan ärvas genetiskt.

Forskningen inom detta område är dock inte entydig än så länge.

Det finns också vissa bevis som tyder på att narcissister kan förändras till det bättre.

En större studie från 2019 har visat att människor med narcissistiska tendenser ofta får en mer realistisk syn på sig själva när de möter motstånd i livet.

Forskare pekade bland annat på att det är det första jobbet som får narcissister att ändra sin självbild. I det första mötet med arbetslivet tvingas de nämligen ta emot kritik - något som narcissister hatar.

Studien pågick under flera år och baserades på hundratals människor från flera generationer. Och forskarna slår fast att det är en myt att vissa generationer är mer narcissistiska än andra.