Seriemördare har defekta hjärnor
Med hjälp av studier och hjärnskanningar har forskare kommit fram till en rad inre faktorer som är gemensamma för seriemördare.
En blandning av en annorlunda struktur i hjärnan, onormal hjärnaktivitet och extra kromosomer är tre av de markörer som forskare och läkare kan titta närmare på när man ska fånga en seriemördare i framtiden.
Enligt Kent Kiehl, professor i neurovetenskap, är seriemördarnas hjärnor onormala och 50 procent av dessa avvikelser beror på genetiska förutsättningar.
1. Mindre hjärndelar
Professor Kent Kiehl har intervjuat och skannat hjärnorna på 4 000 kriminella i USA och han drar slutsatsen att psykopater har mindre så kallad grå substans i hjärnan än andra.
Grå substans är en viktig komponent i centrala nervsystemet och det består bland annat av nervceller, blodkärl och synapser.
Med hjälp av hjärnskanningarna kunde Kiehl också se att psykopater har en mindre amygdala än andra människor. Amygdala är ett område i hjärnans tinninglob. Här hanterar hjärnan både rädsla och försvar.
2. Fel i kromosomerna
En annan forskare som har tittat närmare på seriemördare är den rättspsykiatern Helen Morrison.
Hon tror att mördare i många fall lider av att de har en extra kromosom.
Till exempel har den amerikanska seriemördaren Bobbie Joe Long, som sitter i en dödscell för att ha mördat minst tio kvinnor, en extra X-kromosom.
Bobbie Joe Long. Foto: Wikimedia
Den extra X-kromosomen gjorde att hans kropp producerade mer östrogen i puberteten så att han utvecklade bröst. Det ledde enligt Helen Morrison till känsla av förlägenhet och ilska i Long.
Ett annat exempel är Richard Speck, som 1966 torterade, våldtog och mördade åtta sjuksköterskestudenter i Chicago i USA. Han hade en extra Y-kromosom.
3. Våldsam hjärnaktivitet
Neuroforskaren Jim Fallon från University of California, USA, har dykt ett steg längre ned i massmördarnas hjärnaktivitet och gener. Hans forskning tyder på att vissa människor har anlag för våld.
Fallon har bland annat studerat psykopaters hjärnor närmare med hjälp av CT-skanningar.
Han fann att sociopatiskt beteende – som exempelvis att inte kunna undertrycka ilska och våld – hänger ihop med en låg aktivitet i en speciell del av hjärnbarken.
Med upp till 50 procents genetisk påverkar betonar dock forskarna för Popular Science att miljön fortfarande spelar en stor roll för om människor med defekter i hjärnan blir mördare.