I "När lammen tystnar" sitter Hannibal Lecter inspärrad för sina talrika, bloddrypande brott i filmerna om seriemördarkannibalen, som beskrivs som "en renodlad psykopat".
Men Lecter är realistiskt sett inte psykopat. Han har inte de karaktärsdrag som skulle ge honom den diagnosen inom verklighetens rättspsykiatri.
Filmbranschens psykologiska porträtt av psykopater skulle förr i tiden väcka skräck och fasa i nivå med monstren i de gamla folksagorna. På senare tid har porträtten blivit mer verklighetstrogna och utvecklingen kan enligt forskning öka förståelsen för hur psykopater agerar i verkligheten.
Verklighetens psykopater är känslokalla och våldsamma
Modern hjärnforskning har avslöjat en del centrum som hos psykopater fungerar annorlunda. Men diagnostiseringen sker fortfarande utifrån observationer av ett antal avvikande karaktärsdrag och reaktionsmönster.
Psykopater på film har vanligtvis det gemensamt med sina verkliga motparter att de är känslokalla och våldsamma utan ånger. Men framställningen i filmens värld skiljer sig på en punkt, där karaktärerna inte längre är klassiska psykopater.
Vetenskapen punkterar filmpsykopater
Den hittills största studien av filmvärldens psykopater kommer från 2013, då belgiska rättspsykiatrer och filmforskare gick igenom 400 filmkaraktärer och deras potentiella psykopatidiagnoser.
Slutsatsen blev att den traditionella Hollywoodpsykopaten är karikerad på flera punkter, som exempelvis:
- Tics, skratt och så vidare.: Okontrollerade manier kännetecknar vanligtvis inte verklighetens psykopater.
- Självkontroll: Många filmpsykopater framstår avtrubbade, men samtidigt kontrollerade och hyperintelligenta. Det är oftast inte fallet i verkligheten.
- Livsstil: Hollywood framställer ofta samhällets toppar som psykopatiska. I verkligheten har forskning visat en högre förekomst av psykopatiska drag hos exempelvis chefer, men vanligtvis utan våldsamma tendenser, som är utbredda hos psykopater.
I verklighetens värld är psykopater vanligtvis mycket slarvigare och förutsägbara existenser på utkanten av samhället.
Var tredje filmpsykopat matchar verkligheten
I en omfattande studie av psykopater i filmer studerade forskare 400 filmbovar från 1915 till 2010 och deras potentiella psykopatidiagnoser.
De sorterade bort övernaturliga varelser och filmer i vissa genrer och fick ihop en lista över 126 karaktärer, som de studerade närmare.
Karaktärerna hörde hemma i fyra kategorier. Bland de manliga karaktärerna fanns:
- 34 procent klassiska psykopater
- 20 procent var manipulativa – med psykopatiska drag, men inte våldsamma
- 27 procent var macho – med våldsamma drag, men utan känslokyla
- 19 procent pseudopsykopater, det vill säga med personlighetsstörningar åt det sociopatiska hållet
För kvinnor blev siffrorna:
- 14 procent klassiska psykopater
- 48 procent manipulativa
- 0 procent macho
- 38 procent pseudopsykopater
Filmhistoriens mest verklighetstrogna psykopater – och de mest orealistiska
Psykopater på filmduken, som inte skulle få samma diagnos i verkligheten inbegriper exempelvis Hannibal Lecter från "När lammen tystnar". Han är arketypen för en Hollywoodpsykopat, med extremt hög intelligens, försmak för finkultur, fåfänga, självkontroll och en framgångsrik karriär. I verkligheten skulle dessa drag sällan finnas hos en psykopat – och absolut aldrig samtidigt.
De stumma seriemördare som Jason Voorhees och Michael Myers från slasherfilmerna delar psykopaternas tendens till våld, men karaktärernas intelligens och förmåga att planera mord i förväg är inte symtomatiskt för verklighetens psykopater. I filmen "Psycho" är Norman Bates inte psykopat, utan psykotisk enligt forskarna.
Rättspsykiatrerna uppskattar att porträtteringen av psykopater på film har blivit mer realistisk sedan år 2000.
