Guide: Gör din tonåring mentalt stark
En av fyra ungdomar upplever ångest, depression eller något annat mentalt problem. Och problemet förvärras för varje år som går. Lyckligtvis har forskare flera goda råd för att hjälpa ungdomarna till en bättre mental hälsa.
Mer än en fjärdedel av världens tonåringar lider av en psykisk sjukdom som depression eller ångest. Det visar en stor analys från 2020.
Den höga frekvensen beror bland annat på att unga människor är särskilt sårbara – deras hjärnor genomgår nämligen en våldsam omstrukturering. I tonåren rensar hjärnan ut överflödiga nervceller, samtidig som den bygger upp nya kopplingar mellan olika hjärncentrum.
Den omvälvande förändringen innebär att det är svårare för ungdomar än för vuxna att styra impulser eller hantera känslor. Som tur är kan de själva och deras närmaste göra mycket för att göra hjärnan känslomässigt robust.
Innehållsöversikt
UPPLEVELSER
Gör plats för nya äventyr
Effekt: Hjärnan frisätter lyckoämnet dopamin.
Varför?
Studier avslöjar att tonåringar är markant mer riskvilliga än vuxna och mindre barn. Ett försök från 2012 visade exempelvis att unga människor är mer benägna att fortsätta att spela ett spel, trots att det var högst osäkert om de skulle vinna eller förlora pengar. Orsaken till detta beteende är troligen att tonåringarnas hjärnor i högre grad än vuxnas utsöndrar stora mängder av signalsubstansen dopamin, som ger ett starkt rus när de står inför en ovan eller osäker situation.
Hur?
Tonåringarnas riskvillighet är troligtvis fördelaktig ur ett evolutionärt perspektiv, därför att den säkrar att ungdomarna utforskar världen och söker upp nya utmaningar som de kan lära sig av. Därför är det också viktigt att ge tonåringarna möjligheten att uppfylla sina behov av nya upplevelser. Det kan exempelvis ske genom att uppmana dem till fritidsaktiviteter som idrott eller en hobby. Dessa aktiviteter minskar samtidigt risken för att tonåringarna söker upp mindre förnuftiga upplevelser, som exempelvis droger och kriminalitet.
SOCIALT ANSVAR
Stöd frivilligt arbete
Effekt: Ansvar för andra gynnar hela kroppen.
Varför?
Tonåringar upplever ett ökande behov av att känna att de har ett syfte i livet och ett flertal studier visar att detta behov kan uppfyllas via frivilligt arbete. Den typen av arbete ger större självförtroende, mer motivation i skolan och en bättre attityd gentemot andra. Orsaken är bland annat att hjärnans belöningscentrum aktiveras när ungdomarna hjälper andra. Frivilligarbete är dessutom bra för den fysiska hälsan – det sänker exempelvis kolesterolnivån och dämpar inflammationstillstånd i kroppen.
Hur?
Stöd din tonåring att delta i frivilligarbete. Det kan vara så enkelt som att utföra sysslor i hemmet. Men analyser tyder på att bäst resultat uppnås via arbete som går ut på att tonåringen hjälper personer med speciella behov, som barn, äldre eller hemlösa – i synnerhet om arbetet innebär personlig kontakt med mottagarna. En nederländsk studie från 2014 visar dessutom att effekten är störst om tonåringen kan bearbeta sina upplevelser med en dagbok eller via samtal.
KONTAKT
Var en förebild
Effekt: God vuxenkontakt stärker hjärnans utveckling.
Varför?
Studier har visat att tonåringar med god vuxenkontakt mår bättre med sig själva och löper lägre risk för depression än ungdomar som varken har föräldrar eller andra vuxna att se upp till. Omsorgsfulla föräldrar sätter spår direkt i tonåringens hjärna och ser till att amygdala, som hjälper till att reglera känslor, utvecklas rätt. Den goda vuxenkontakten kan också etableras i form av en lärare eller fotbollstränare som ungdomen känner tillit till.
Hur?
Föräldrar kan skapa en god kontakt med sin tonåring genom att vara öppna och tillmötesgående, samtidigt som de ställer krav. De bör dessutom förklara poängen med deras krav, så att inte kraven blir obegripliga order. Föräldrarna bör också visa intresse för tonåringens aktiviteter – utan att lägga sig i för mycket – och ge stöd om den unge står inför utmaningar eller problem. Det är på det hela taget viktigt att tro på att tonåringen klarar det och se till att visa det förtroendet.
SÖMN
Goda sömnvanor är viktigt
Effekt: Sömn utvecklar känslor och intellekt.
Varför?
Åtskilliga studier har visat att en god nattsömn är avgörande för att tonåringar ska få energi att engagera sig i omvärlden och lust att utforska den. Sömnen stärker nämligen tonåringens minne samt koncentrations- och inlärningsförmåga. Det gäller både intellektuellt och känslomässigt. Ungdomar med sömnbrist får svårare att hantera stress och styra sina impulser, och de löper ökad risk att utveckla psykiatriska sjukdomar som ADHD, ångest och depression.
Hur?
Tonåringen behöver inte nödvändigtvis gå och lägga sig särskilt tidigt om föräldrarna kan hjälpa henne eller honom att somna fort. Det kan exempelvis vara genom att uppmana till lugna aktiviteter före läggdags samt att be tonåringen att inte ta med sig mobilen i sängen. Föräldrarna kan också försöka prata med skolan och få dem att ändra lite på reglerna, för det finns vetenskaplig dokumentation för att det går ut över sömnen om tonåringen har mycket läxor och måste upp tidigt till skolan.
SKÄRMAR
Prata om sociala medier
Effekt: Samtal kan förhindra mentala sjukdomar.
Varför?
Enligt de amerikanska hälsomyndigheterna tillbringar en genomsnittlig tonåring mellan 7,5 och 9 timmar om dagen vid en skärm. Och flera forskare har hittat ett samband mellan skärmtid och försämrad mental hälsa – bland annat depression, ångest och ADHD. Speciellt sociala medier kan ha en skadlig effekt eftersom de unga riskerar att utveckla dåligt självförtroende när de jämför sig med andras perfekta liv på internet och dessutom riskerar att bli mobbade, stalkade eller liknande.
Hur?
Föräldrar bör tala med sin tonåring om användandet av mobiltelefon och sociala medier, samt hur tonåringen kan undvika att skärmen går ut över läxor, sömn och fysisk aktivitet. De kan också ställa frågor kring huruvida sociala medier för med sig något gott för tonåringen eller om hon eller han kanske skulle må bättre av att använda dem mindre. Det är också en god idé att uppmana tonåringen att tillbringa mer tid fysiskt tillsammans med sina vänner – särskilt om han eller hon är sårbar eller har tendens till ångest.