Man öga närbild

Forskarna har hittat roten till ondskan: Lär dig om dina sämsta sidor

Vet forskarna vad ondska är? Svaret är ja, för nu har de hittat den bakomliggande orsaken till människans nio sämsta personlighetsdrag. Gör testet nedan och ta reda på hur mörk din egen personlighet är.

Vet forskarna vad ondska är? Svaret är ja, för nu har de hittat den bakomliggande orsaken till människans nio sämsta personlighetsdrag. Gör testet nedan och ta reda på hur mörk din egen personlighet är.

Shutterstock

Normalt är du säkert inte typen som skulle få för sig att mala oskyldiga fluglarver i en kaffekvarn bara för nöjes skull. Men tänk dig att du tvingades sitta och se en oändligt lång och ointressant film och larvmord var ditt enda alternativ till att dö av tristess.

I ett nytt försök, som var utformat just så, valde förvånansvärt många att mala larverna. Enligt forskarna bakom försöket krävs inte mer än lite tristess för att locka fram sadisten i många av oss.

Och om du så bara har en liten gnutta av sadism i dig, är det stor sannolikhet att du även har andra mörka drag.

Sadism är bara en av ingredienserna i ondska. År 2018 dokumenterade forskare att totalt nio osympatiska personlighetsdrag har samma ursprung, den så kallade D-faktorn, som definierar hur långt vi är beredda att gå för att uppnå våra egna mål på andras bekostnad.

1–2 procent av befolkningen har mycket mörka karaktärsdrag, men tio gånger så många har dem i viss mån.

De nio dragen uppvisar en hög grad av ärftlighet och är så nära förbundna med varandra att om du får höga poäng på exempelvis sadism är det relativt hög sannolikhet att du även är till exempel narcissist och egoist.

Men varför har evolutionen låtit dessa asociala och i många fall destruktiva drag föras vidare? Svaret är att ett visst mått av ondska ibland kan vara en fördel.

Ondskan har fått sex nya sidor

Tills för bara några år sedan fokuserade psykologerna mest på tre grundläggande karaktärsdrag i sina försök att förklara människans sämsta sidor: psykopati, narcissism och så kallad machiavellism, som är en benägenhet att manipulera andra människor för att uppnå sina mål.

Dessa tre karaktärsdrag, som räknas som personlighetsstörningar, är alla kliniska diagnoser och går under den gemensamma benämningen den mörka triaden, på engelska the dark triad.

År 2018 blandade emellertid beteendepsykologen Ingo Zettler vid Köpenhamns universitet in sex extra ingredienser i definitionen av en mörk personlighet. Samtidigt lanserade han begreppet D-faktor – där D står för dark – som alla egenskapernas underliggande orsak.

De sex extra karaktärsdragen bidrar till att karakterisera en mörk personlighet, men rent psykologiskt tillhör de en lindrigare del av skalan än psykopati, narcissism och machiavellism.

Den värsta av dem, sadism, betraktas som en mental sjukdom endast i sin mest brutala, sexuella form. De övriga – egoism, självhävdelse, mervärdeskänsla, illvilja och skrupelfrihet – räknas inte som sjukliga karaktärsdrag.

Zettler kom D-faktorn på spåret när han gjorde en enkätundersökning för att testa de mörka sidorna av vår personlighet.

Tillsammans med kollegor vid de två tyska universiteten i Ulm och Koblenz och Landau bad Zettler över 2 500 försökspersoner ta ställning till hur väl ett antal påståenden stämde in på dem.

Det kunde till exempel vara: ”Jag vet att jag är speciell, för folk säger alltid det”, ”Se till att dina planer gynnar dig själv och inte andra” eller ”Jag blir upprymd av att såra andra människor.”

Man skugga djävul

Tristess kan räcka för att locka fram sadisten i många av oss. Och om man har ett mörkt drag är det stor sannolikhet att man har flera av de övriga.

© Shutterstock

Vart och ett av påståendena rörde ett eller flera av de nio mörka karaktärsdragen och när forskarna gick igenom svaren upptäckte de att det fanns täta kopplingar mellan flera av dem.

Utpräglade sadister var i många fall även psykopater. På samma sätt var narcissister också i hög grad självhävdande och hade stark mervärdeskänsla, medan egoister vanligen även hade markanta machiavellistiska och skrupelfria drag.

Ingo Zettler drog därför slutsatsen att alla de nio mörka personlighetsdragen i viss mån hör ihop och att man sällan får höga poäng på endast ett av dem, utan även präglas av några av de övriga mörka sidorna.

Det fick Ingo Zettler att definiera den gemensamma mörka faktorn, från vilken alla de nio karaktärsdragen har sitt ursprung.

D-faktorn säger i princip två saker: i hur hög grad din önskan att uppnå fördelar för egen del sker på andra människors bekostnad och hur du försöker rättfärdiga ditt beteende.

Den säger dock ingenting om huruvida du uppnår det du vill med våld eller fusk.

Empati kan både hjälpa och stjälpa

Både våra mörkaste och våra ljusaste karaktärsdrag är tätt förknippade med vårt sätt att uppfatta andra människor.

Som flockdjur är vi beroende av att förstå vad våra medmänniskor tänker och sätta oss in i deras känslor. Det gäller oavsett om vi tänker samarbeta med dem eller utnyttja dem.

Därför har människan två enastående förmågor: empati och inlevelseförmåga.

Empatin gör att vi bokstavligt talat kan uppleva andra människors känslor, medan inlevelseförmågan gör att vi kan förstå varför de känner som de gör.

Dessa båda förmågor gör att vi kan hjälpa andra människor, men de kan också användas för att manipulera och utnyttja dem.

Forskare bedömer att endast en till två procent av befolkningen har mycket mörka karaktärsdrag. Tio till tjugo procent har dem emellertid i mer moderata varianter, vilket räcker för att dessa människor i hög grad ska bli lögnare, svindlare eller våldsverkare.

Människor med hög D-faktor har i allmänhet sämre chans att klara sig bra i livet. Personer som beter sig asocialt, våldsamt eller manipulativt blir snart en belastning för gemenskapen och stöts ut ur flocken.

15 procent av alla interner i fängelser har psykopatiska drag. Det samma gäller fyra–tolv procent av alla höga chefer.

Åtskilliga studier har visat att det i det långa loppet inte lönar sig att vara cynisk och samvetslös.

Men i mindre doser kan mörka karaktärsdrag faktiskt ge fördelar, och därför finns de kvar i våra gener.

Psykopati hjälper höga ledare

Många företag testar jobbsökandes mörka karaktärsdrag, inte bara för att avslöja ett eventuellt destruktivt beteende, utan också för att en viss D-faktor faktiskt kan göra personen mer målinriktad.

En av de mörka egenskaper som kan vara en fördel på arbetsmarknaden är psykopati.

Psykopater har nämligen både hög riskbenägenhet och handlingsförmåga. De gör som de vill utan att tänka närmare på hur det påverkar andra människor. Sådan iskall cynism kan vara bra när man befinner sig högt i hierarkin och behöver fatta långtgående och i många fall obehagliga beslut.

I flera studier har man också kommit fram till att fyra–tolv procent av alla höga chefer har psykopatiska drag, betydligt fler än genomsnittet i befolkningen, som är endast en procent. I gengäld ligger det nära de 15 procent som andelen bland interner i fängelserna är.

Man skriker kropp papperspåse

Psykopater är ofta målinriktade och handlingskraftiga på jobbet. Därmed har de större chans att bli befordrade till höga chefsposter.

© Shutterstock

I en så kallad metastudie från år 2019 tittade organisationspsykologen Marcus Crede vid Iowa State University i USA närmare på resultaten från 92 studier av psykopatiska ledare.

Manliga psykopater hade större chans att få chefsjobb och gjorde bättre ifrån sig på posten. För kvinnor fanns det ingen mätbar effekt av att vara psykopat när det gällde att få chefsposter, men om de fick jobbet presterade de sämre än icke-psykopater.

För båda könen gällde dock att psykopaterna var dåliga på att motivera sina medarbetare.

Bland höga chefer finns det fler psykopater än i övriga befolkningen. Det beror bland annat på att de kan fatta iskalla beslut utan att darra på manschetten. Forskning visar emellertid att deras framgång är begränsad.

© Malene Vinther

1. Psykopater tar plats i chefsstolen

Svaga psykopatiska drag ger antingen samma eller sämre chans att få ett toppjobb än icke-psykopater (0 på y-axeln). Ju starkare de psykopatiska dragen är, desto mer stiger emellertid sannolikheten för att nå toppen.

© Malene Vinther

2. Levererar resultat till en viss punkt

Ledare med svaga psykopatiska drag presterar sämre än dem utan psykopati (0). I takt med att graden av psykopati ökar når psykopaterna upp i samma nivå som icke-psykopater, men sedan minskar effektiviteten igen.

© Malene Vinther

3. Medarbetarna tappar tilliten

Med inga eller bara svaga psykopatiska drag har ledaren goda möjligheter att vinna medarbetarnas tillit och få dem att arbeta mot ett gemensamt mål. Ju starkare de psykopatiska dragen är, desto mer minskar emellertid medarbetarnas tillit.

Tristess gör dig till sadist

Tvillingstudier har visat att generna kan förklara omkring två tredjedelar av ens psykopatiska egenskaper, medan miljön bara har hälften så stor inverkan.

Narcissism är till 59 procent genetisk och till 41 procent ärftlig. Machiavellism påverkas däremot i betydligt högre grad av miljön än av generna. Där är fördelningen 69 respektive 31 procent.

Trots att forskarna inte känner till vilka gener som ligger bakom de nio mörka karaktärsdragen, tyder allt på att vi alla bär på vissa av dem och att de mörka sidorna därmed ligger latent i oss.

Det gäller åtminstone sadism, vilket var något som psykologen Stefan Pfattheicher vid danska Aarhus universitet visade år 2020.

Med en enkätundersökning kunde Pfattheicher påvisa ett samband mellan sadism och tristess. Personer som har en tendens att bli uttråkade i vardagen var nämligen betydligt mer sadistiskt lagda än dem som sällan hade tråkigt.

Vardagssadismen tog sig bland annat uttryck som att de roade sig med att skriva elaka inlägg på internet eller se andra människor driva med sina barn.

Det var också Pfattheicher som utförde experimentet med den tråkiga filmen och fluglarverna. Lyckligtvis fanns det en ljuspunkt i de mörka slutsatserna om sadism och tristess.

Om försöksdeltagarna fick möjlighet att slippa undan tristessen genom att göra något vettigt gjorde nämligen de allra flesta det hellre än att trycka på knappen och mala larverna.