Forskare har hittat receptet till en seriemördare

De dödar om och om igen – för ­njutningens skull och för att de styrs av sina inre behov. Seriemördare skiljer sig i grunden från andra mördare, och nu har forskarna hittat seriemördar­genen. Med hjälp av avancerade ­algoritmer vänder utredarna deras tvångsmässiga beteende emot dem.

Getty

På 1980- och 1990-talet över­talade den österrikiska ”svarta änkan” Elfriede Blauensteiner äldre män att inkludera henne i sitt testamente, varefter hon giftmördade dem.

Åren kring milleniumskiftet tog sig kinesen Yang Xinhai in i ensligt belägna hus och dödade alla med antingen yxa, hammare eller skyffel.

Mellan 2010 och 2018 våldtog och dödade den kanadensiske trädgårdsarkitekten Bruce Mc­Arthur flera män som han träffade via dejtingappar. Sedan gömde han resterna av liken i trädgårdarna där han arbetade.

Elfriede Blauensteiner, Yang Xinhai och Bruce McArthur kan alla kallas serie­mördare.

Deras motiv för att döda och de sätt på vilka de begick sina mord skiljer sig åt, men förenas av två saker: De dödade minst tre personer med mer än en månads mellanrum och deras brott hade en rituell karaktär med karakteristiska upprepningar från mord till mord.

Upptakten

I denna fas bygger seriemördaren upp fantasier om dominans och lusten att döda en viss typ av offer.

  • Pannloberna löser problem

    Denna del av hjärnan är central för avancerade förmågor som omdöme, självkontroll och problemlösning. Här bedöms och undertrycks impulser om de inte är lämpliga.

  • Vanliga mördare dödar ofta impulsivt

    De främre pannloberna är i regel mindre än normalt. Morden utförs ofta i affekt eller är dåligt planerade. Men seriemördare planerar morden noggrant. De främre pannloberna fungerar ofta normalt eller bättre än normalt. Morden är genomtänkta och genomföra med stor noggrannhet.

USA:s federala säkerhetspolis FBI uppskattar att tio procent av alla mord begås av seriemördare, och flertalet av dem fortsätter att döda tills de grips.

Men tack vare forskare från flera vetenskapsområden har nätet börjat stramas åt om seriemördarna.

Hjärnforskare har pekat ut ingredienserna som skapar en seriemördare och it-specialister har utvecklat program som vänder deras tvångsmässiga upprepningar emot dem och förutser när de kommer att slå till igen.

Genfel kan göra män till seriemördare

Genen MAOA styr produktionen av tre ­signalsubstanser i hjärnan som ­kontrollerar nervsignalernas vägar och som därmed ­påverkar våra tankar och handlingar.

En ­medfödd ­mutation kan delvis sätta genen ur spel, så att halten av de så kallade ­signalsubstanserna ­antingen ökar eller ­minskar.

Om halten ökar och personen ­samtidigt utsätts för övergrepp eller ­försummelse i barndomen tiodubblas risken för att personen i fråga ska göra sig skyldig till grova våldsbrott. Detta enligt en amerikansk studie.

Flera seriemördare har visat sig ha den ­muterade MAOA-genen. Den sitter på ­X-kromosomen där män är mer sårbara för genfel, vilket förklarar varför över 90 procent av alla seriemördare är män.

Normalt beteende

Signalsubstanserna serotonin (orange), dopamin (blå) och adrenalin (grön) förändrar beteendet.

Depression, ­ångest och tvångstankar

Genfel medför låg halt av ­signalsubstanser

Impulsivt och aggressivt ­beteende (eventuell seriemördare)

Genfel medför hög halt av ­signalsubstanser

Bad offren om en hjälpande hand

Seriemördare döljer ofta sina avvikande egenskaper bakom en till synes oskyldig fasad. Medan endast omkring en procent av befolkningen är psykopater gäller det för drygt hälften av seriemördarna.

De känner varken medlidande med sina offer eller skuld för sitt agerande och har ofta en ytlig charm som gör det enklare att locka med sig offren.

Ted Bundy, en av USA:s mest ökända seriemördare, var en charmerande, vacker ung man som ofta fick tag på unga kvinnor genom att låtsas ha skadat sig och att vara i behov av hjälp.

Bara omkring tio procent av seriemördarna har någon egentlig hjärnskada, men trots det fungerar deras hjärna ofta annorlunda än andra människors – även annorlunda än andra mördares.

Medan vanliga mördare oftast agerar i impulsivt raseri eller målriktat siktar in sig på att snabbt och effektivt röja en viss person ur vägen är seriemördare i de flesta fall kallblodiga när de begår mordet och drar ut på det på länge som möjligt, eftersom de njuter av att plåga offret.

Henry Lee Lucas uppväxt var helvetisk

Som barn tvingades Henry Lee Lucas se på när hans mamma, som var prostituerad, hade sex med främlingar. Mamman var våldsam och slog både pojken och hans alkoholiserade ­pappa, som var invalid. I sjätte klass rymde pojken hemifrån och började att döda. Som 24-åring dömdes han för mordet på sin ­mamma. När han släpptes fri efter tio år i fängelse fortsatte han att mörda. Han dödade bland annat sin ­arbetsgivare och sin blott 15-åriga flickvän.

  • Mordperiod: 1960-1983
  • Land: USA
  • Mordmetod: Knivhugg och kvävning
  • Offer: Personer han kände
  • Antal mord: 11-40

I en rad hjärnskanningar har den erkände neuropsykologen Adrian Raine vid University of Southern California i USA dokumenterat att seriemördarens kyliga, välövervägda handlingar tycks bero på en ökad aktivitet i pannloberna, som styr logiskt tänkande och impulskontroll.

Försummelse sätter spår i hjärnan

Enligt flera studier har de flesta seriemördare vanvårdats som barn, vilket troligen är en delförklaring till deras behov av att döda.

Traumatiska upplevelser sätter spår i hjärnan, eftersom de påverkar produktionen av signalsubstanser som styr uppbyggnaden av hjärnans nervförbindelser.

Sexuella övergrepp eller aga i barndomen kan på så sätt bygga om hjärnan så att personen som vuxen saknar vanligt moraliskt om­döme och i värsta fall utvecklas till en seriemördare.

Mordet är en väl ­tillrättalagd ritual

1 / 5

undefined

12345

Seriemördaren dödar och torterar offret med noga planerad omsorg och ­njutning, vilket står i skarp kontrast till den vanliga mördarens vilda ­aggression. För ­seriemördaren är mordet en ritual som utförs på samma sätt varje gång.

© Shutterstock

Forskare vid Radford University i Virginia i USA har kommit fram till att 68 procent av seriemördarna har utsatts för fysiska, sexuella eller psykiska övergrepp i barndomen.

Övergreppen gör det svårt för dem att upprätta sunda sociala relationer med andra människor. Samtidigt får den bristande mänskliga kontakten dem att fantisera om att ha makt över andra människor och kontrollera situationer.

Till en början går fantasierna vanligen ut över djur, som pinas och plågas. Många forskare tror att dessa fantasier med tiden blir det halmstrå vid vilket den blivande seriemördaren klamrar sig fast för att skapa mening i tillvaron.

Ofta får fantasierna en sexuell karaktär, så att de ger upphov till en stark tillfredsställelse, och med tiden växer de sig så starka att personen slutligen inte kan stå emot frestelsen att genomföra dem i verkliga livet.

Mordet

I denna fas upplever seriemördaren en våldsam kick genom att realisera fantasin, men tillfredsställelsen är kortvarig.

  • Amygdala styr känslorna

    Sexuella beteenden, aggression och basala känslor styrs av amygdala. Skador som ger en förhöjd aktivitet här får personen att ­reagera med vrede på negativa upplevelser.

  • Vanliga mördare agerar i blint raseri

    Amygdala fungerer ofte unormalt, og morderen gribes af ekstremt raseri i gerningsøjeblikket. Men seriemordere dræber med koldt blod. Amygdala fungerer typisk normalt. Seriemorderen er ikke aggressiv, men kølig og velovervejet.

Eftersom mordet ska förverkliga en fantasi söker seriemördaren upp ett offer vars kön, ålder och utseende överensstämmer med fantasin och tar eventuellt med sig offret till en viss plats eller sätter på det vissa kläder.

Mördaren efterlämnar en signatur

Efter det första mordet följer en period under vilken mördaren njuter av att tänka tillbaka på händelsen och utveckla sin fantasi, menar den italienske sociologen Nicola Malizia vid Università Kore di Enna. Men till slut räcker det inte för att tillfredsställa honom. Då känner han ett behov av att begå ett nytt mord.

På så sätt blir han en seriemördare som gradvis utvecklar alltmer perversa sexuella fantasier och mördar för att uppnå förlösning. Morden har blivit en ritual som helst ska utföras på samma sätt från gång till gång. Därmed efterlämnar seriemördaren en personlig signatur.

Signaturen är inte bara knuten till valet av offer, brottsplats och mordmetod utan även till specifika ritualer, exempelvis att våldta liket eller skära i könsorganen.

Jeffrey Dahmer sparade sina offers huvud i frysen

Jeffrey Dahmer begick sitt ­första mord som 18-åring när han plockade upp en ­jämnårig liftare och ströp honom. Först nio år senare begick han sitt andra mord, men under de ­följande åren upprepades ­morden med några månaders mellanrum. Jeffrey Dahmer hade byggt upp ett tydligt mönster. Han bedövade och ströp offret, hade sex med liket, löste upp det i syra och sparade huvudet som en trofé. När han greps år 1991 hittade polisen flera kroppsdelar i hans frys.

  • Mordperiod: 1978-1991
  • Land: USA
  • Mordmetod: Halssnitt och strypning
  • Offer: Unga män
  • Antal mord: 16-17

Om polisen uppmärksammar signaturen kan de koppla samman morden och knyta dem till en och samma gärningsman, vilket ökar sannolikheten för att brottet kan klaras upp.

Tyvärr är det inte alltid lätt att se mönstret, för bara i USA begås omkring 17 000 mord om året. Enligt FBI:s beräkningar befinner sig 25–50 aktiva seriemördare ständigt på fri fot.

Om en seriemördare dessutom är verksam i flera polisdistrikt kan det lätt bli så att morden utreds separat och inte som samma gärningsmans verk.

Då blir det betydligt svårare att lösa morden. Detta har fått den amerikanske journalisten Thomas Hargrove att ta hjälp av dator­algoritmer. Algoritmerna använder artificiell intelligens för att gå igenom enorma mängder information om ouppklarade mord tvärs över delstats-gränser och årtionden för att hitta mönster som förenar dem.

Lösningen

I denna fas förlorar seriemördaren sina fantasier om mordet, glansen bleknar och ersätts i stället av tomhet och depression.

  • Samvetet sitter i tre områden

    Hjärnområdena vinkelvindlingen, gördelvindlingen och mellersta delen av pannloberna aktiveras när vi behöver göra moraliska val eller bedöma ­konsekvenserna av våra handlingar.

  • Vanliga mördare får dåligt samvete

    Samvittigheden fungerer typisk normalt, så morderen rammes af skyld og forfærdelse over mordet, men seriemordere føler ingen skyld. Ofte er der skader i hjerneområderne, som rummer seriemorderens samvittighed, så seriemorderen ikke føler, at han har gjort noget galt.

År 2010 lät Hargrove sina algoritmer gå igenom en lista från FBI över 16 000 mord med information om offrets ålder, etnicitet och kön samt detaljer som mordmetod, brottsplats och liknande.

Algoritmerna bidrog till att lösa 14 ouppklarade mord som begåtts under många år i staden Gary i den amerikanska delstaten Indiana.

Offren var prostituerade som strypts antingen i sitt hem eller i övergivna byggnader. I flera fall hade det gjorts försök att undanröja spår genom att sätta eld på brottsplatsen.

Hargrove informerade polisen men först fyra år senare – efter ytterligare fem mord som uppvisade samma mönster – kunde polisen gripa massmördaren Darren Deon Vann, som dömdes för sju av morden.

År 2015 grundade Hargrove organisationen Murder Accountability Project – en databas med över 700 000 mord i USA som polisen och allmänheten har fri tillgång till.

Spår: Offer
En helt vanlig ung kvinna med normalt sexliv och utan kända fiender. Inga kopplingar till vare sig spel- eller missbrukarmiljöer.

Mördarens profil:
Kvinnohatare. Har ett behov av att dominera och kontrollera kvinnor. Ingenting tyder på ett hämndmotiv. Han är troligen inte gift.

Shutterstock

Spår: Mordmethod
Morderen trængte ind i offerets lejlighed, hvor han voldtog hende, kvalte hende med hendes egne strømpebukser og skar i liget.

Mördarens profil:
Sadist. Mördaren har njutit av att plåga offret. Hans vrede släpps ut i extremt våld riktat mot det försvarslösa offret.

Shutterstock

Spår: Stöld
Mördaren har tagit offrets trosor och flera till synes slumpvis ­utvalda föremål, exempelvis en broderad kudde och ett familjefoto.

Mördarens profil:
Troféjägare. Använder troligen de stulna föremålen för att ­återuppleva mordet i fantasin.

Shutterstock

Spår: Städning
Mördaren har tagit sig tid att klä på liket igen och placera det i en viss position på sängen. Han har även tvättat bort blodet.

Mördarens profil:
Ansvarsfull. Är troligen van vid att sköta ett fast arbete och ta ­ansvar för sina handlingar.

Shutterstock

Spår: Planering
Kniven som mördaren använde kommer inte från lägenheten. Kvinnans man är normalt hemma vid tidpunkten för brottet.

Mördarens profil:
Intelligent. Har övervakat kvinnan och tagit med kniven. Den grundliga planeringen tyder på att mördarens begåvning är över genomsnittet.

Shutterstock

Seriemördare fångas tidigare

Mönster i mordärenden kan även användas för att få fram en profil av vem gärningsmannen är.

Runtom i världen samarbetar polisen med psykologer och psykiatrer för att lösa fall med seriemördare. Utifrån valet av brottsplats, offrets identitet, mordmetod­en och andra detaljer kan de bedöma mördarens typ och psykologi.

Erfarenheter visar exempelvis att noga planerade mord vanligen utförs av äldre, intelligenta ­gärningsmän och att vita kvinnor oftast dödas av vita män.

Utredarna kan jämföra profilen med en lista över misstänkta eller så kan de rentav gå direkt ut och leta efter en person som överensstämmer med profilen.

Dennis Rader fick själv in polisen på rätt spår

Polisen hade inga ledtrådar ­efter det att tio bestialiska mord begåtts i Wichita ­mellan åren 1974 och 1991. Offren hade kvävts, uppenbarligen av samma gärningsman, men fallet kunde inte lösas. Drygt tio år senare fick polisen flera anonyma brev med detaljer om morden samt en diskett. Genom att återskapa en raderad fil kom polisen avsändaren på spåret: ­Dennis Rader. Han erkände samtliga mord.

  • Mordperiod: 1974-1991
  • Land: USA
  • Mordmetod: Kvävning
  • Offer: Kvinnor och män i alla åldrar
  • Antal mord: 10

Tack vare forskarna har polisen med åren blivit bättre på att se mönster i mordfallen.

Det i sig har minskat antalet seriemördare med 85 procent under de tre senaste årtiondena, eftersom de flesta mördare fångas innan de hinner bli seriemördare.

För 40 år sedan hann nästan var tredje seriemördare mörda fem eller fler personer innan han kunde gripas, men siffran är nere på 13 procent.

När polisen verkligen lär sig att utnyttja alla möjligheter med dessa algoritmer och de senaste framstegen inom hjärnforskningen kan man förhoppningsvis få ner siffrorna ännu mer, så att människors rädsla för att sluta som offer för en seriemördare minskar.

Offrets sista minnen sätter spår i hjärnan, vilket kan hjälpa polisen att klara upp mord i framtiden.

© Shutterstock

Offrets sista minnen sätter spår i hjärnan

I framtiden kommer polisen kanske ­undersöka mordoffrets hjärna och avkoda vad som hände i dödsögonblicket. Minnen kodas i hjärnan genom att nerverna bildar nya ­kopplingar.

För att det ska ske måste vissa ­gener aktiveras. I ett nyligen genomfört försök gav forskare några möss en godbit, medan andra fick en elchock strax innan de avlivades.

Generna som aktiverades i hjärnans minnescentrum ­visade forskarna vilken upplevelse mössen haft.

Läs också:

Psykologi

Varför är det så svårt att sluta bita på naglarna?

0 minuter
Sådan spotter du en kvindelig psykopat.
Psykologi

Känn igen en kvinnlig psykopat

2 minuter
Hannibal seriemorder
Psykologi

Seriemördare har defekta hjärnor

2 minuter
Mest populära

Logga in

Fel: Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
VisaDölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!