Empatitest
Vad är empati?
En tröstande hand på axeln är ett tecken på empati, något som utgör ett viktigt kitt mellan människor i samhället och alla sociala sammanhang.
Empati är, kort sagt, förmågan att sätta sig själv i andras situation och förstå vad de känner.
Men vad händer egentligen i hjärnan när vi speglar en smärta eller en sorg som drabbar andra? Är medkänsla något vi lär oss, eller är det kodat i vårt dna? Och hur upptäcker man människor som saknar den där viktiga medkänslan?
Lär dig mer om empati i artikeln och gör vårt empatitest för att ta reda på om du är empatisk.
Vad utlöser empati?
När våra medmänniskor drabbas av smärta känner vi det inte det i vår egen kropp.
Istället aktiverar ett sinnesintryck – som ljudet av gråt eller synen av barn i krigshärjade länder – olika delar av hjärnan som tillsammans utlöser en känslomässig reaktion.
Enligt neuroforskere kan ett stort antal intryck utlösa empati, exempelvis:
- Ansiktsuttryck
- Andras fysiska tillstånd
- Kroppshållning
- Gemensamma minnen
- Semantiska begrepp eller berättelser
Olika typer av empati
Forskare skiljer mellan två typer av empati:
- Kognitiv empati är förmågan att förstå andras synvinkel och mentala tillstånd – och exempelvis identifiera sig med fiktiva karaktärer.
- Affektiv empati omfattar förmågan att visa lämpliga känslor gentemot andras mentala tillstånd, till exempel sympati och medkänsla.
Affektiv (röd) och kognitiv (blå) empati aktiverar olika områden i hjärnan, medan vissa områden överlappar (grön). Tvärsnittet till vänster visar att affektiv empati (röd) exempelvis aktiverar ACC – ett område som bland annat bearbetar känslor. I DLPFC (blått) illustrerat i mitten styr hjärnan exempelvis abstrakt tänkande.
Även om typerna är nära besläktade finns det stora skillnader. Det är exempelvis möjligt att bli känslomässigt påverkad av andras situation utan att faktiskt förstå det.
En stor studie från 2019 har visat att människor i allmänhet felbedömer sin egen empati.
Är empati medfödd eller inlärd?
Förmågan att känna empati eller brist på sådan varierar från person till person. Detta har med tiden lett till diskussioner om ärftlighet eller miljö styr de empatiska dragen.
Nu har vetenskapen kommit fram till att båda faktorerna spelar in.
Psykologer har under flera år studerat hur mycket faktorer som kön, ålder och uppväxt påverkar våra empatiska förmågor.
Trauma kan påverka empatin
Generellt sett visar forskningen att barn lär sig empati från tre års ålder genom att observera andra.
Enligt studier aktiveras inte samma hjärncentra hos barn som växer upp med krig som hos andra barn när de tittar på bilder av andras olycka.
Man kan dock lära sig empati som vuxen genom övningar.
Empati kan ses i generna
En studie från 2018 visade dock för första gången att empati också är genetiskt betingat.
46 000 försökspersoner mätte hur empatiska de var genom en enkätundersökning. Resultaten korsrefererades med individernas dna.
Individer med stor medkänsla för andra delade variationer i sitt dna, och forskarna drar därför slutsatsen att minst tio procent av förmågan att känna empati beror på gener.
Människor med en begränsad genetisk grund för empati, som samtidigt växer upp i en miljö utan empati löper störst risk att sakna den.
Tester har visat att mindre empati är associerat med förhöjd risk för en psykisk diagnos.
Psykiatrin hänvisar till störningarna som narcissistisk, antisocial eller dyssocial personlighetsstörning.
I dagligt tal kallas dessa personer för narcissister, sociopater och psykopater.
Vilka personer saknar empati?
Brist på empati är både svårt att definiera och mäta.
Men forskare har undersökt psykologistudenter och deras relation till klienter, vilket tyder på ett antal gemensamma drag som avslöjar bristande empati.
Personer utan empati:
- Visar ingen eller begränsad medvetenhet eller förståelse för den andra partens känslor
- Svarar ofta irrelevant eller vasst i tonen
- Byter ämne ofta
Personer med begränsad empati:
- Svarar ytligt och till stor del felaktigt utan att spegla känslor eller fakta från motpartens berättelse.
- Bedömer andras starka känslor med vaga fraser, som "ganska", "lite" och "på sätt och vis".
- Beskriver andras känslor i felaktiga kategorier, som "arg" istället för "sårad", "spänd" istället för "rädd".
Hur mäts empati?
Vanliga mätningar av empati grundas ofta på frågeformulär som försöker definiera en persons inlevelse- och medkännandeförmåga. Frågeformulär kan som sagt vara problematiska, eftersom många har en tendens att felvärdera sin egen empatiska förmåga.
Empati kan även mätas genom hjärnavbildningar, som visar vilka områden av hjärnan som aktiveras när en person exempelvis får se bilder av någon som upplever smärta.
Dessutom kan empati mätas genom observationsstudier som undersöker hur människor rent faktiskt reagerar på varandras känslor under mer eller mindre kontrollerade förhållanden.