Dina vänner räddar livet på dig

Upptäckten bidrar med en viktig pusselbit i vetenskapens utforskning av hur vänskap uppstår och vilken inverkan den har på kroppen.

Detta forskningsområde kan kanske verka trivialt eller onödigt, men inget kunde vara mer fel. Vänskap har nämligen mycket stor inverkan på vår hälsa. Utan vänner skulle din risk att dö öka betydligt.

Forskare räknar vänner

Forskare delar vanligen in våra privata sociala relationer i tre kategorier: familjemedlemmar, romantiska förhållanden samt vänner och bekanta.

Familjemedlemmar spelar en särskilt viktig roll tidigt i livet, eftersom de bidrar till att forma dig som person. Men under tonåren förlorar föräldrarna och syskonen gradvis sin roll som förebilder. I stället påverkar dina vänner och kärleksrelationer dina livsval i allt högre grad.

I vuxen ålder fyller kärleksrelationer ett grundläggande behov av intimitet och trygghet, men om förhållandet tar slut är relationen i de flesta fall över för all framtid.

Vänskapsrelationer är mer flexibla och kan, med olika grad av intensitet, fortsätta hela livet. En nära vänskap i grundskolan kan till exempel dö ut i ungdomsåren för att sedan återuppstå när vännerna har slagit sig ner och skaffat fast arbete och familj.

Vännerna i ditt liv är troligen också betydligt fler än dina övriga relationer. År 1993 försökte den brittiske antropologen Robin Dunbar räkna ut hur många vänner vi klarar av att ha.

Han upptäckte ett samband mellan storleken på primaters hjärna och antalet djur i deras flock. Mot den bakgrunden beräknade han att människor kan ha meningsfulla och stabila sociala relationer med 150 personer. Cirka fem av dem är nära vänner, tio goda vänner, 35 ordinära vänner, medan resten kategoriseras som bekanta.

Skillnaden mellan dina tio goda vänner och de fem bästa är hur mycket de är villiga att offra för varandra. En god vän känner du sympati för och tröstar i motgång med ord eller handlingar som inte kräver alltför mycket av dig, men dina bästa vänner hjälper du även om det innebär att du tvingas sätta dina egna behov och intressen åt sidan.

Dunbars beräkning är naturligtvis inte någon definitiv sanning och antalet sociala relationer varierar mycket från person till person, graden av närhet likaså. Extroverta personer har till exempel ofta fler, men då även mindre närstående vänner, medan introverta personer har färre vänner, men i gengäld står dem närmare.

Nyckeln till vänskap

Nära vänner har något alldeles speciellt gemensamt. Det fann sociologen Reuben Thomas när han år 2019 genomförde en enkätundersökning bland 1 077 amerikaner. Han bad deltagarna svara på en lång rad frågor om de vänner med vilka de tillbringade störst del av sin fritid.

Resultaten visade för det första hur vänskap uppstår. I unga år är det huvudsakligen i skolan och, senare, på utbildningsorten. Vuxna personer hittar sina nya bästa vänner på jobbet. För äldre personer knyts nya täta vänskapsband i stället i grannskapet eller genom engagemang i frivilligarbete.

Under livet presenteras vi också för nya vänner genom andra bekanta. I unga år sker det huvudsakligen via våra föräldrar, medan det i vuxenlivet i stället är barnen som hjälper föräldrarna att skaffa nya vänner.

Reuben Thomas resultat visade emellertid även något annat. Endast 13 procent av alla nya vänner tidigt i livet uppstår mellan barn och unga av olika etnisk bakgrund. Siffran ökar till 23 procent när vi är vuxna, men tendensen är fortfarande tydlig: Vi knyter huvudsakligen vänskapsband till personer som liknar oss själva.

Detta resultat stämmer väl överens med en amerikansk studie från år 2001, där forskarna drog slutsatsen att etnisk bakgrund är den viktigaste faktorn för vem vi blir vänner med. Strax därefter kommer ålder – och där spelar även små skillnader stor roll.

Hos 72 procent av alla manliga vänner var åldersskillnaden mindre än åtta år, medan endast två år skilde vännerna i 38 procent av vänskaperna. Därutöver har vi en tendens att hitta vänner bland personer med samma typ av utbildning och arbete som vi själva har.

Och nu har ny forskning visat att vi har ett par andra – betydligt mindre uppenbara – drag gemensamt med våra vänner.

Dina vänner luktar

År 2022 hjärnskannade neuropsykologen Philip Shaw 125 skolelever. Flera av eleverna gick i samma klass och stod olika nära varandra. Skanningarna visade att ju bättre vänner barnen var, desto större likheter fanns det mellan barnens hjärnaktivitet i de nätverk som förknippas med socialt beteende.

Shaw tänker sig att likheterna i de sociala nätverken innebär att barnen agerar på samma sätt i sociala sammanhang. Det är denna likhet som bidrar till att barnen blir goda vänner.

Ett mer överraskande gemensamt drag vänner emellan avslöjades i en annan studie från år 2022. Den israeliske neurobiologen Noam Sobel hittade 20 vänpar, som i genomsnitt hade varit vänner i sex år och där vänskapen uppstått mycket snabbt, vid det allra första mötet.

De totalt 40 vännerna fick var sin T-shirt av bomull som de skulle sova med i två nätter i rad, så att den absorberade deras kroppslukt. Därefter lät forskarna en så kallad elektronisk näsa analysera doftämnena på de 40 T-shirtarna.

Mätresultaten visade att vänparen hade betydligt fler doftämnen gemensamma med varandra än med dem de inte kände. Med andra ord luktar personer som snabbt blir goda vänner ungefär likadant.

Tidigare har Noam Sobel även dokumenterat med dold kamera att vi har en tendens att lukta på högerhanden efter att vi har skakat hand med en annan person. Det tyder enligt forskaren på att vi använder näsan när vi letar efter nya vänner.

När du känner en ögonblicklig anknytning till en främling kan det alltså mycket väl vara för att du omedvetet har registrerat att personen i fråga luktar som du.

Vänskap bekämpar virus

Oavsett vad det är som har fört dig samman med dina vänner bör du ge dem alla ett tack från djupet av ditt hjärta. De är nämligen en viktig anledning till att du över huvud taget lever.

En rad studier har visat att vänner har en avgörande betydelse för vår fysiska och mentala hälsa. Vänskap är till exempel cirka 50 procent bättre än motion på att få ner stressnivån och ge dig en positiv inställning till livet.

Vänskapens inverkan når djupt in i din biologi. När psykologen Sheldon Cohen år 2005 smittade över tusen försökspersoner med förkylningsvirus fann han att endast 34 procent av dem som hade många sociala relationer blev sjuka – jämfört med 61 procent av dem som bara hade ett fåtal.

Uppföljande studier visade att personer med stora sociala nätverk håller sig friskare för att deras immunförsvar var starkare.

Dina vänner skyddar även din hjärna. Med åldern krymper hjärnan, vilket normalt går ut över den mentala förmågan. Denna utveckling kan emellertid undvikas om du har någon att tala med.

En studie har visat att även om en god lyssnare inte kan hindra hjärnan från att krympa, så kan vänskapen hjälpa hjärnan att kompensera för förlusten av hjärnceller. På så vis kan den mentala förmågan bevaras – och samtidigt minskar risken för den allvarliga sjukdomen Alzheimers sjukdom.

Ännu mer långtgående är slutsatsen av en så kallad metaanalys från år 2010. Det kombinerade resultatet av 148 studier, som tillsammans följt över 300 000 personer under ett antal år, visade att ett stort socialt nätverk med många vänner som man tillbringar mycket tid med ger hela 50 procent högre sannolikhet att överleva de närmaste 7,5 åren.

Bara det borde vara en god anledning till att sniffa rätt på en massa nya vänner nästa gång du har tråkigt på en fest.