Hög ljudnivå, många barn och få vuxna samt frånvaro från hemmet i långa dagar i sträck.
Ramarna i förskolor har ofta debatterats och tidigare studier har visat på ett samband mellan antalet timmar barn tillbringar i institution och nivån av stresshormoner i deras kroppar.
Men en av de frågor som inte tidigare har undersökts är hur stressnivån ser ut hos jämnåriga barn som passas i hemmet.
Nu har en grupp finska forskare försöka hitta svaret och kommit fram till ett överraskande resultat.
I studien tog forskarna vid Åbo universitet salivprover från fler än 200 finska barn vid två års ålder, varav hälften passades i hemmet och den andra hälften passades på förskola.
Proverna togs igen när barnen blev 3,5 år och fem år gamla, men vid det laget hade antalet barn passade i hemmet minskat drastiskt.
Salivtest avslöjar stressnivå
Forskarna mätte barnens nivåer av stresshormonet kortisol som utlöses av hjärnans kommandocentral hypotalamus och utsöndras av två små körtelorgan över njurarna, kallade binjurarna.
När vi utsätts för stress ökar produktionen av kortisol och minskar igen när vi är avslappnade.
Salivproverna togs flera gånger under två dagar: När barnen vaknade, mitt på förmiddagen och på kvällen.
Förväntningen bland de finska forskarna var att de, i linje med tidigare studier, skulle upptäcka högre nivåer av stresshormoner hos förskolebarnen. Men de kom fram till motsatsen:
De barn som vid två års ålder passades i hemmet hade högre nivåer av kortisol i saliven än den grupp som passades på förskola. Hos den mycket mindre gruppen barn som passades i hemmet vid tre och ett halvt och fem års ålder kunde forskarna inte se samma skillnad.
Tre vetenskapliga råd guidar föräldrar
Uppfostran är en nyanserad balansgång och det är omöjligt att göra en detaljerad, universell guide, men forskarna har kommit fram till vissa riktlinjer som det är bra att hålla i bakhuvudet.
Varför det förhåller sig så vet forskarna inte ännu. Och de kan inte heller enbart utifrån deras egen forskning dra slutsatsen att barn som passas hemma är mer stressade.
De har ändå ett par förslag till förklaringar till att resultaten ser ut som de gör. Det förklarar Katja Tervahartiala, som är seniorforskare i psykologi och forskningsledare i studien.
I frågeformulär som besvarats av både föräldrar och förskolepersonal kunde de se att barnens sömn, uppvaknande och planerade måltider följde ett mer konsekvent mönster på förskolan än bland de barn som passats i hemmet.
”Det ser ut att finnas lite fler variationer i barnens schema i hemmet och den aspekten kan påverka deras stressreglering. I de flesta finska förskolorna är rutinerna mycket förutsägbara”, förklarar Katja Tervahartiale för Illustrerad Vetenskap.
Hon tillägger att det även kan finnas andra förklaringar – som exempelvis att det kan finnas små skillnader mellan de finska familjer som passar barnen i hemmet och dem som placerar barnen i förskola.
Forskare: Detta är avgörande
Forskarna kunde exempelvis se att utbildningsnivån hos mammorna som hade placerat sina barn i förskola var lite högre än hos den andra gruppen, även om nivån generellt sett låg högt i båda grupperna.
Den senaste studien visade också lite fler depressionssymtom hos mammorna till hemmapassade barn med höga svängningar i mängden kortisol.
Studier i andra europeiska länder har dock tidigare kommit fram till höga och avvikande nivåer av kortisol hos barn i förskola. En del av debatten handlar i dag om huruvida resultaten är ett uttryck för att förskolorna i Finland är bättre än på andra platser.
Dessutom vet vi inte heller vad som är skadliga mängder kortisol hos barn och Katja Tervahartiale, som ledde studien, förklarar även att lite stress kan vara bra för barnens inlärning – så länge det inte blir mycket stress.
"Det avgörande är att barnen har trygga och stabila vuxna runt sig, som kan hjälpa dem att hantera stressen – både föräldrar och förskollärare – det beror helt enkelt på miljön", tillägger hon.