Illustrerad Vetenskap undersöker vetenskapen bakom Game of Thrones. Denna gång har vi nått fram till makthavarna.
Arvingarna
Den sittande regenten bär sin brors barn, och de delar 50 procent av sina gener.
Inavel gör arvingar sjuka
I Game of Thrones praktiserar flera arvingar till tronen samma böjelse som har florerat i kungafamiljer alltsedan de gamla egyptierna – att nära släktingar får barn ihop.
Alla individer har gener med mutationer med en skadlig effekt som kan leda till funktionshinder och sjukdomar. Generna är dock ofta vikande och kommer därför inte till uttryck om individens andra kopia av genen fungerar.
Släktingar bär ofta på samma genmutationer och om exempelvis syskon får barn löper barnet ökad risk att få två kopior av den skadliga genen, som därför får konsekvenser.
Troninkräktarna
Syndrom E beror troligen på ett fel i hjärnans pannlob (lyserød).
Ondska stänger av instinkterna
I Game of Thrones vimlar det av troninkräktare som vill överta tronen med hjälp av våld. Sådant beteende viftas ofta bort som barbariskt och förknippat med reptilhjärnan, men ny neuroforskning visar att brutalitet och cynism uppkommer i högre hjärnområden som pannloben.
Ondska som personlighetsdrag kännetecknas inom psykologi bland annat av upprepade våldshandlingar, ett snävt känsloregister och världsfrånvända åsikter. Beteendet har fått namnet syndrom E och E:et står för evil – det vill säga ond.
Syndromet skiljer sig från psykopati och sadism genom att patienterna är medvetna om vad som är rätt och fel, men kringgår sina naturliga instinkter för att uppnå ett högre syfte, som att exempelvis överta världsherradömet.
Hjärnceller bildar rationella tankar och beslut i den främre delen av pannloben, prefrontala cortex, och hos patienter med syndrom E upphör detta centrum att lyssna på de mer primitiva hjärncentrum (exempelvis amygdala) som vanligtvis förhindrar det brutala beteendet.
Politikerna
Daenerys utgör kärnan i den starkaste gruppen, men har bara två goda kontakter utanför gruppen.
Matematik pekar ut den verkliga makthavaren
I spelet om tronen antingen vinner eller dör du. Så lyder seriens ständigt gällande levnadsregel.
Statistiken lämnar inget tvivel om dödsfallen, men matematiker kan med hjälp av komplexa nätverkskartor avslöja vilka rollfigurer som har störst chans att hamna på tronen.
Nätverksforskare från Macalester College i Minnesota, USA, studerar flödet av information i så kallade komplexa nätverk, som består av en kartläggning av kontakter och deras knutpunkter.
Nätverken används bland annat för att undersöka hur webbplatser på internet hänger ihop via länkar och trafik.
Det komplexa nätverket pekar ut den mest inflytelserika aktören (mätt utifrån antalet kontakter), kontakternas styrka (mätt utifrån antalet interaktioner) och närhet till stora knutpunkter.
Forskargruppen har överfört teorin till Game of Thrones och skapat en komplex nätverkskarta över seriens personer.
Där behandlar de rollfigurerna som knutpunkter och deras interaktioner som kontakter. Datorer kartlägger interaktionerna utifrån en datamängd över seriens dialog och handling. Kartan visar rent matematiskt seriens alliansförhållanden, som sedan kan analyseras sociologiskt.
