Jetlag är ett genomen som beror på allvarliga störningar i sömnmönster, som ofta uppstår efter en lång flygresa, som har sträckt sig över flera tidszoner.
Det förorsakas av en skillnad mellan din dygnsrytm, som är kroppens inre klocka, och den miljö du befinner dig i.
Jetlag försvinner i regel av sig själv efter ett par dagar när du har anpassat dig efter det nya tidsschemat, men det finns några saker du kan göra för att minska symtomen.
Amerikanska forskare har kommit fram till vad de tror är det snabbaste sättet att skaka av sig jetlagen och nollställa kroppens klocka.
Sätt fart på magen på morgonen
Forskare vid Northwestern University modellerade den mänskliga dygnsrytmen för att analysera växlande dygnsrytmer för att analysera växlande dygnsrytmer och kroppens reaktioner på föda och ljusexponering.
Resultaten visade att man kan vänja kroppen vid en ny dygnsrytm genom att äta en stor måltid tidigt på morgonen de tre första dagarna i den nya tidszonen.
En promenad i solskenet är ett annat bra tips, så om du kombinerar det med det nya kostrådet är du på rätt väg mot återhämtning.
Det värsta man kan göra när man har jetlag, är enligt studien att vägra anpassa sig efter den nya tidszonen genom att exempelvis gå och lägga sig på dagen.
Kroppens inre klocka går fel
Jetlag uppstår när långdistansresor rubbar vår dygnsrytm.
Dygnsrytmen är kroppens inre klocka som reglerar när vi blir sömniga och när vi är vakna.
Dygnsrytmcentrum styr din biologiska klocka
Ljus bidrar till att reglera vår dygnsrytm via en fotosensitiv cell i ögat. Cellen ger besked till SCN, hjärnans suprachiasmatiska kärna, som har en rytm på cirka 24 timmar. SCN skickar också besked om att producera melatonin när det är mörkt.
SCN reglerar dygnsrytmen och säkerställer bland annat att kroppstemperaturen är högre på dagen än på natten. SCN beordrar också binjurarna att bilda kortisol vid vissa tider på dygnet.
Med hjälp av stresshormonet kortisol, som bildas i binjuren, skickar SCN besked till centrum för intellektuella funktioner (hjärnbarken) och centrum för finmotorik (lillhjärnan): Det är dags att vila.
Via ryggmärgen ger SCN samtidigt besked till tallkottkörteln att omvandla signalämnet serotonin till melatonin, vilket gör oss sömniga.
Dygnsrytmen spelar in i nästan alla celler och all vävnad i människokroppen och kan variera från organ till organ.
Medan hjärnans klocka, SCN, kan nollställas genom att utsättas för solljus, kan magens egen klocka kalibreras genom intag av mat vid fasta tidpunkter.
Därför avråder experterna från att hela tiden byta måltidsplan eller att äta en måltid på natten, eftersom det kan leda till en förskjutning av organens inre klocka, förklarar Yitong Huang, som är adjunkt i tillämpad matematiker vid Northwestern University och medförfattare till studien.
"Motstridiga signaler, som att äta på natten, medan din hjärnas inre klocka talar om att den behöver vila, kan förvirra kroppen dygnsrytm och förvärra jetlagen", säger Huang.