Norska forskare hoppas att de har hittat "nästa stora vapen" i kampen mot cancer
Djupt inuti vår kropp har forskare hittat något de tror kan få avgörande betydelse mot de mest aggressiva cancerformerna.
Tarmcancerceller (blåa) utsätts för mördarvesiklarna, som leder till celldöd (gröna). Forskarna använder färgämnen, eftersom cellerna normalt är helt genomskinliga.
I ett laboratorium på universitetet i Oslo står det just nu ett värmeskåp som ser till att temperaturen runt en samling platta plastflaskor hålls vid 37 grader.
Inuti plastbehållarna ligger nämligen en genomskinlig, rosa vätska, som innehåller det forskarna i lokalen hoppas ska bli det nästa stora vapnet i läkarvetenskapens kamp mot aggressiva cancerformer. Ett litet, mikroskopiskt vapen på mellan 50-200 nanometer, som har skördats djupt inuti människokroppen.
Detta minimala vapen kommer från en mycket speciell, medfödd immuncell i våra blodådror, som är topptränad att spåra upp och övervinna inte bara virus, utan även vissa typer av cancer.
Bland forskarna kallas de speciella immuncellerna populärt för mördarceller, eller "natural killer-cells", och inuti cellerna finns ett antal små, fettrika blåsor, fullproppade med giftiga proteiner, som kan fästa sig vid cancercellerna. Och de har visat sig ha en dramatisk effekt i laboratoriet.
"Det är de mest slående resultaten jag någonsin har sett och jag har hållit på med det här i 25 år", säger Marit Inngjerdingen till Illustrerad Vetenskap. Hon är professor vid Oslos universitetssjukhus och en av forskarna bakom en studie av de små vesiklarna, som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Immunology.
Kan skapa en vapenarsenal
Marit Inngjerdingen och hennes kolleger har upptäckt att de kan få de så kallade NK-cellerna att växa i den speciella rosa vätskan i laboratoriet och därefter skörda de små giftfyllda vesiklarna genom att centrifugera själva vätskan, så att fettfickorna faller till bottnen.
De senare år har NK-celler och deras potential uppmärksammats över hela världen. På universitetet i Oslo är det från vänster doktoranden Miriam Aarsund Larsen, professor Marit Inngjerdingen och doktoranden Yunjie Wu, som arbetar på projektet.
På så sätt kan de enkelt och effektivt skapa en stor arsenal av fettfickorna som under loppet av bara 18 timmar får klumpar av cancerceller, som forskarna har odlat i laboratoriet, att vissna och dö.
"Omkring 80 procent av de olika cancertyperna vi har testat dör. Det kan vara både hjärncancer och tarmcancer - vesiklarna angriper ett brett spektrum av cancerceller", förklarar Marit Inngjerdingen.
I olika plastbehållare växer både de så kallade NK-celler som används till att producera de fetthaltiga vesiklarna och de olika cancerceller som forskarna använder när de testar behandlingen.
Helt ny typ av immunterapi
Det smarta med vesiklarna är att de redan ingår i kroppens naturliga försvarslinje och därmed inte är giftiga för våra friska celler. Därför hoppas Marit Inngjerdingen och resten av gruppen att de ska kunna använda upptäckten till att skapa en helt ny typ av immunterapi mot cancer.
"Det är bara mellan 20-30 procent av cancerpatienterna som reagerar på de nuvarande immunterapiformerna, så det finns ett akut behov av fler typer av behandlingar", förklarar hon och fortsätter:
"Det här är en ny väg in i cancercellerna och det är viktigt att ha en stor arsenal av behandlingar, så att vi kan hitta den rätta till varje enskild patient", säger hon.
Inuti NK-cellerna finns små blåsor bestående av fett, som har ett hålrum proppfullt med giftiga proteiner, som kan övervinna cancercellerna. Storleken på de små fettrika blåsorna varierar mellan 50 och 200 nanometer.
Nästa steg för Marit Inngjerdingen och resten av gruppen blir att testa att de laboratorieodlade vesiklarna faktiskt hittar cancercellerna om de injiceras i blodomloppet på en levande varelse. De ska använda ett antal försöksmöss som får cancerceller injicerade under huden.
Lyckas det att få tumörerna i mössen att krympa kan de allra första försöken på människor äga rum inom ett överskådligt antal år, fortsätter professorn.
"Om allt går bra och vi hamnar i omkörningsfilen, kan vi kanske inleda de första försöken på människor om ett par år", säger hon.
Även om hon och kollegerna fortfarande bara befinner sig i startgroparna när det gäller att förstå varför de små vesiklarna riktar in sig på vissa cancerceller och inte andra, tror hon redan nu att de naturliga giftfickorna har vad hon kallar en "enorm potential".
"De är effektiva, verkligen lätta att framställa i stora mängder, mycket stabila och lätta att frysa ned. Samtidigt kan vi fästa fast annat vid dem, ungefär som en legobit, så att vi kan skräddarsy vilka typer av cancer de ska angripa", säger hon.