Nära att dö ut: För en miljon år sedan fanns det kanske bara 1 300 individer kvar på jorden
En rad extrema händelser var nära att utplåna förfäderna till den moderna människan.
I mitten av november 2022 nådde vi in i en historisk milstolpe när antalet människor på jorden passerade den svindlande siffran åtta miljarder.
Men så har det långt ifrån alltid varit.
För omkring en miljon år sedan hamnade kanske våra förfäder i en katastrof som reducerade antalet förtidsmänniskor till bara 1 300 individer under en period på 100 000 år och tog nästan livet av hela mänskligheten.
Det är i alla fall slutsatsen i en ny studie, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science, där forskare dessutom lägger fram ett förslag på vad det berodde på.
De äldsta fynden av Homo Sapiens-ben är 300 000 år gamla och kommer från en grotta i Marocko i Nordvästafrika.
Men det låga antalet fynd innebär att det fortfarande råder stor osäkerhet kring hur det mänskliga släktträdet utvecklades under tiden fram till den moderna människans intåg.
Allvarlig flaskhals ledde till inavel
För att bli klokare undersökte en grupp forskare från Kina, Italien och USA arvsmassan hos mer än 3 150 nu levande moderna människor från tio olika befolkningsgrupper utanför Afrika.
Och dna-sekvenserna visade sig innehålla ett dramatiskt förflutet.
I arvsmassan hittade forskarna nämligen tecken på att förfäderna till den moderna människan snubblade in i det forskarna kallar en "allvarlig flaskhals" för mellan 813 000 och 930 000 år sedan, när de förlorade så mycket som 98,7 procent av populationen.
Forskarna uppskattar att katastrofen var så våldsam att det under en 117 000 år lång period eller 1 170 årtusenden kanske bara fanns omkring 1 280 reproducerande individer kvar på jordklotet, vilket ökade inaveln och försatte mångfalden under enorm press.
Den extremt låga befolkningssiffran på bara 1 280 individer kan enligt forskarna ha lett till en helt ny art, som Homo heidelbergensis, som tros vara den direkt förfadern till vår egen art Homo sapiens.
"Våra förfäder upplevde en så allvarlig befolkningsflaskhals under så lång tid att de riskerade utplåning", förklarar forskningsledaren Wangjie Hu till mediet LiveScience.
Orsaken till den extrema befolkningsminskningen kan enligt forskarna bero på extrema klimatförändringar som kylde ned jorden och havsytorna, orsakade glaciärer men även långa torrperioder på stora delar av planeten.
Forskarna vet inte vad som orsakade klimatförändringarna.
Enligt forskarna började sedan en långsam blomstringsperiod för omkring 813 000 år sedan, då befolkningen långsamt 20-dubblades till omkring 30 000 individer.
Räddningen var troligtvis en nyvunnen förmåga att hantera eld, vilket de första bevisen från Israel går cirka 790 000 år tillbaka i tiden samt ett mindre kargt klimat som bjöd på fler grönsaker och mer vilt.