1: Varför drömmer vi?
När vi är vakna tränas våra hjärnor ständigt i att lösa specifika småuppgifter som upprepas om och om igen.
Min hypotes är att drömmarna motverkar denna effekt genom att stärka hjärnans förmåga att generalisera i vardagen och på det sättet gör oss bättre på att lösa nya och oförutsedda uppgifter.
Jag kallar teorin för overfitted brain hypothesis (OBH).
Dagarna påminner allt mer om varandra och hjärnan lär sig av upprepningar.
2: Vad går teorin overfitted brain hypothesis ut på?
De flesta djur, så även människor, har ganska begränsad data tillgänglig om sin miljö och miljö.
När vi blir äldre påminner dagarna allt mer om varandra, och hjärnan bearbetar och lär sig av upprepningar. Det gör också att hjärnan lätt kan fastna i samma spår och "överträna" specifika handlingar och mönster.
Drömmar skapar en bisarr version av världen, vilket gör vår förståelse av omvärlden mindre enkel och mer komplett och mångsidig.
Drömmarna är det "brus" som gör att vi kan generalisera bättre i vardagen.
3: Din hypotes är inspirerad av artificiell intelligens och maskininlärning. Hur då?
Artificiell intelligens blir smartare genom att känna igen och generalisera mönster i specifik data – även känd som maskininlärning.
Ett av de största problemen med maskininlärning är att algoritmerna kan bli så övertränade (overfitting) i den specifika datan i träningsuppsättningen att de blir oförmögna att generalisera den inhämtade kunskapen. De har alltså svårare att använda den kunskapen för att bearbeta framtida data för att bli smartare.
Forskare får bukt med "överträning" genom att lägga till data som inte passar in, det vill säga störande data, i algoritmernas träningsuppsättning.
Jag tror att våra hjärnor fungerar på samma sätt och att drömmar är "bruset" som gör att vi kan generalisera bättre i vardagen.
Drömmarnas virrvarr av information skapar enligt Erik Hoel en slags brus. Det säkerställer att hjärnan inte bara specialiserar sig på enskilda uppgifter utan också kan tillägna sig allmänkunskap.
4: Om drömmar har en viktig biologisk funktion – vad kan vi då använda den kunskapen till?
Vi lever ett helt annat liv än våra jägare-samlare-förfäder – inte bara i förhållande till vårt dagliga liv, utan också i förhållande till hur vi lär oss och vad vi lär oss.
Människor som har nattarbete drabbas ofta av en rad problem, bland annat sömnlöshet. Därför tar de ofta medicin, men dessa mediciner har biverkningar som förändrar innehållet och frekvensen i våra drömmar.
En större förståelse för drömmars roll kan hjälpa oss att hantera sådana utmaningar.
Du drømmer en femtedel af natten
1. Let søvn giver dig hallucinationer
Fra vågen tilstand glider du ind i den lette søvn. Den udgør ca. 5 pct. af hele søvnen, og du kan opleve, at du drømmer, men det er i virkeligheden en særlig form for hallucinationer og ikke rigtige drømme.
2. Du mister bevidstheden
Efter ca. 10 minutter fortsætter søvnen ind i en fase, hvor du mister du bevidstheden, og musklerne er afslappede. Fasen er vigtig for hukommelsen og varer 10-25 minutter. Den udgør ca. 50 pct. af nattesøvnen.
3. Hjernen renses for affaldsstoffer
Fra N2 glider du ned i den dybe søvn, N3 og N4, hvor du er meget svær at vække. Du tilbringer omkring 25 pct. af natten i den dybe søvn. Denne søvnfase er vigtig for at rense hjernen for skadelige affaldsstoffer.
4. Drømmene får frit spil
REM-fasens drømmesøvn udgør ca. 20 pct. af hele nattesøvnen. Her er hjernen næsten lige så aktiv som i vågen tilstand. Til gengæld er musklerne lammede, så du ikke fysisk kommer til at leve med i drømmene.
5: Är det möjligt att bevisa din teori genom konkreta experiment?
Drömforskning bygger ofta på ganska tunna grunder som observationer av testpersoners sömn- och drömmönster i sömnlaboratorier.
Dessa observationer sker vanligtvis under en enda natt. Min teori om OBH är baserad på det övergripande syftet med drömmar sett över en persons hela liv.
Därför är det inte riktigt vettigt att undersöka om en person som exempelvis lider av sömnstörningar blir bättre på att generalisera efter en enda natts drömmar.
Hundar drömmer också, och enligt Erik Hoel spelar deras drömmar även en roll i hundarnas vardag. Skillnaden jämfört med människor är dock att vi kan reflektera över vad drömmarna betyder.
6: Vilken befintlig forskning stödjer din drömteori?
Vi vet att drömmar betyder något för hur vi lär oss, men hur det specifikt yttrar sig diskuteras fortfarande.
OBH passar väldigt bra in i den data vi känner till, och jag skulle snarare vara misstänksam om min teori passar perfekt i alla empiriska bevis från forskningsexperiment om sömn och drömmar som tagits fram genom åren.
Med tanke på hur svårt det är att härleda konkreta resultat från dessa experiment skulle det i sig vara ett exempel på "overfittning" av tillgängliga data.
7: Hur har andra psykologer och neurologer reagerat på din teori?
Sammantaget har reaktionerna varit entusiastiska.
Jag tror att vi behöver en teori som passar bra med själva drömmarnas fenomenologi och inte ser drömmar som ett epifenomen – det vill säga att syftet med drömmar är själva drömmarna.
Mitt förhållningssätt till forskning kring drömmars biologiska funktion skiljer sig mycket från den allmänna forskningen inom området. Därför är det säkert också möjligt att jag framstår som radikal jämfört med mer traditionella förhållningssätt till drömforskning.