Mayafolkets kalender har i årtionden varit ett huvudbry för de forskare som har försökt bli klokare på det avancerade tidssystemet.
I synnerhet en cykel i kalendersystemet har varit omspunnen av mystik: Den 819 dagar långa cykeln som rätt och slätt kallas "819-dagarsräkningen".
Forskare har nämligen ihärdigt försökt få de 819 dagarna att stämma överens med något meningsfullt. Utan framgång.
Men nu tror sig två amerikanska antropologer ha knäckt koden.
Det krävde att forskarna tänkte utanför lådan och vidgade perspektivet till hela 45 år. Det framgår av deras resultat som har publicerats i tidskriften Ancient Mesoamerica.
På så sätt lyckades de få kalendern att stämma överens med den så kallade synodiska omloppstiden eller perioden, det vill säga den tid det tar för en planet att återvända till samma punkt på himlen.
Kasserade ursprunglig teori
819-dagarsräkningen är en del av mayanernas komplexa kalendersystem och består av flera mindre kalendrar som utvecklades för flera århundraden sedan i förcolumbiska Mesoamerika.
Av de enskilda mindre kalendrarna har 819-dagarsräkningen utgjort en av eftervärldens största gåtor.
Den består av fyra block om 819 dagar, som var och en motsvarar en färg, vilka forskarna i många år trodde representerade kompassriktningarna; öst, väst, nord och syd.
Först på 1980-talet insåg forskarna att deras antagande var fel.
Däremot fanns det spår som tydde på att de 819 dagarna var förknippade med solsystemets synliga planeters synodiska perioder. Mayanerna hade nämligen extremt noggranna mätningar av de synliga planeternas synodiska perioder: Merkurius, Venus, Mars, Jupiters och Saturnus.
Men det är först nu som forskarna har lyckats förklara exakt hur planeternas cykler passar ihop med 819-dagarsräkningen.
De gamla mayanerna använde sina astronomiska kunskaper till att skapa mayakalendrar och kunde bland annat förutsäga himmelska händelser som sol- och månförmörkelser hundratals år fram i tiden.
Merkurius har alltid varit lätt: Den har en synodisk omloppstiden på 117 dagar, som ger 819 dagar precis sju gånger.
Nu har forskarna även påvisat att var och en av de resterande synliga planeterna också har en synodisk omloppstid, som stämmer in exakt med ett visst antal cykler i 819-dagarsräkningen om räknar med 20 cykler – eller cirka 45 år.
Venus synodiska omloppstid är 585 dagar och därmed stämmer sju synodiska perioder med fem 819-dagarsräkningar.
Mars har en synodisk omloppstid på 780 dagar, vilket innebär att 21 perioder stämmer med att 819 dagar räknas 20 gånger.
Jupiter och Saturnus har inte heller utelämnats. Om Jupiters synodiska period på 399 dagar räknas 39 gånger stämmer den överens med att 819 dagarna räknas 19 gånger och Saturnus synodiska omloppstid på 378 dagar passar perfekt med sex räkningar.