Tidigare trodde forskare att de första kyssarna utdelades i Sydasien för omkring 3 500 år sedan.
Därefter skulle kyssandet ha spridits till resten av världen, där seden som bekant har kommit för att stanna.
Men nu avslöjar skriftliga källor att människor kysste varandra på läpparna som en del av det sexuella beteendet bland mellanöstliga folkslag för 4 500 år sedan.
Människor har med andra ord kyssts minst 1 000 år tidigare än hittills antaget – och sannolikt än tidigare än så.
Denna slutsats drar forskare vid Köpenhamns universitet, Oxfords universitet och Ålborgs universitet i en artikel som har publicerats i tidskriften Science.
Forskarna har närstuderat gamla lertavlor från gamla Mesopotamien, det vill säga de tidiga kulturer som existerade mellan floderna Eufrat och Tigris i det dagens Irak och Syrien.
Babylonisk lerfigur, som visar ett par vara intima och kyssas. Lerfiguren har daterats till år 1 800 före vår tideräkning.
Och lertavlorna innehåller tydliga exempel på att kyssen betraktades som en del av mänsklig intimitet under forntiden, samtidigt som kyssar kunde vara en del av vänskaps- och familjerelationer.
"Därför bör kyssen inte betraktas som en sed som har uppstått i en viss region för att spridas vidare därifrån", förklarar Troels Pank Arbøll, som är expert i medicinens historia i Mesopotamien vid Köpenhamns universitet
"Det ser snarare ut som om kyssandet har praktiserats i åtskilliga forntidskulturer på olika platser i världen – under flera årtusenden."
Forskargruppen påpekar också att forskning bland människans närmaste släktingar, schimpanser och dvärgschimpanser, har visat att båda arterna kysser varandra. Det tyder enligt forskarna också på att det är ett "grundläggande beteende hos människan."
Enligt forskarna har kyssarna inte bara haft betydelse för människors sociala och sexuella relationer.
Den kärleksfulla sedvänjan har sannolikt även spelat en oavsiktlig roll i spridningen av virus och bakterier från mun till mun.