1 520 män och 1 370 kvinnor i åldern 34–85 år tillfrågades hur starkt stöd de hade upplevt sig få av sin sociala miljö och om de hade någon de kunde diskutera sina problem med.
De blev tillfrågades också i hur hög grad förbud mot fysisk kontakt med föräldrar och far- och morföräldrar belastade dem och hur mycket stress de kände på sitt arbete.
Olika företeelser plågar oss
Studiens resultat visade en anmärkningsvärd skillnad på mäns och kvinnors orosmoment.
När män upplever ökad belastning och stress, oroar de sig främst för vilka konsekvenser det kan få för deras jobb.
Stressade kvinnor oroar sig mest för vilka konsekvenser tillståndet kan få för deras relationer med familj och vänner.
Män känner sig alltså mer påverkade av arbetsosäkerhet och arbetslöshet, medan kvinnor upplever större psykisk belasting när de känner att de försummar sina nära relationer.
Pressande könsnormer
För att förklara könens olika reaktionsmönster hänvisar forskarna till samhällsmässiga förväntningar och stereotyper om hur män och kvinnor bör uppföra sig.
"Att män har starkare band till arbetet och kvinnor har starkare band med familj och vänner kan spåras tillbaka till till traditionella könsnormer och de sociala roller de skapar", förklarar Grit Hein, som är medförfattare och professor i translationell social neurovetenskap vid Würzburgs universitet.
Ett annat intressant resultat från studien visade att kvinnor inte bara involverar familj och vänner oftare än män när de är stressade – de får dessutom större livsglädje av stödet från sociala relationer än män får.
På så sätt blir kvinnor också snabbare kvitt orons makt över sinnet, enligt den tyska studien.
Tidigare studier av män och kvinnors psykologiska reaktioner på belastande omständigheter har inte hittat solklara skillnader.
Bland annat har en stor dansk studie visat att män och kvinnor reagerar i stort sett likadant på skilsmässans psykiska efterdyningar.