Luktsinnet är ett av däggdjurens äldsta sinnen, och även om människan har ett dåligt luktsinne jämfört med exempelvis hundar, spelar dofter en viktig roll i vårt liv.
Smakintryck uppstår inte bara med hjälp av tungans smaksinne utan är en kombination av smak och lukt. När vi är förkylda förlorar maten därför mycket av sin smak.
Luktintryck skapas när doftmolekyler stimulerar doftceller i näsans slemhinna. Cellernas nervtrådar löper genom små hål i botten av kraniet till luktnerven och därifrån till olika centra i hjärnan.
Smakintryck uppstår vid stimulering av tungans smaklökar av molekyler lösta i munnens saliv. Totalt kan vi registrera fem olika smaktyper: Sött, surt, salt, beskt samt umami.
Alla smakintryck är olika kombinationer av dessa fem.
Utöver att ge maten smak hindrar lukt- och smaksinnena oss från att äta eller andas in skadliga ämnen, som luktar eller smakar illa, exempelvis ammoniakånga eller sur mjölk.
Kroppslukter spelar en viktig roll för att föräldrar ska känna igen sina barn och för nyföddas förmåga att skilja sin mamma från alla andra mammor. Lukter påverkar även vårt sexuella beteende.
Exempelvis är kvinnor mer attraherade av män som luktar av det manliga könshormonet testosteron när de har ägglossning än vid andra tidpunkter i menstruationscykeln.
Och undersökningar har tidigare visatatt vi föredrar doften av en människa som har ett immunförsvar som skiljer sig så mycket som möjligt från vårt eget. Det är lämpligt inte minst när det handlar om att få friska barn.
Även om förmågan att skilja mellan de fem smakintrycken är medfödd är varken smak- eller luktsinnet färdigutvecklat vid födseln. Somliga nyfödda tycker exempelvis lika illa om lukten av rutten lök som om lukten av lakrits, medan andra i stället tycker om doften av svett.
De känslor som vi får när vi luktar eller smakar på något påverkar i hög grad hur vi senare uppfattar intrycken. Om vi äter spaghetti och strax därpå får ont i magen kommer vi sannolikt inte att vara sugna på spaghetti ett tag därefter. Däremot väcker doften av julmat säkert positiva minnen hos många.
Våra gener tycks också spela en roll för vilka smaker vi tycker om. Människor som inte gillar citroner och vinäger har möjligen fler gener för sur smak och därför även en större känslighet än personer som inte kan känna smaken av surt lika väl.
En av anledningarna till att vårt smak- och luktsinne inte är färdigutvecklat vid födseln är att människan kan leva i många olika ekosystem.
Vi har därför ett behov av att kunna lära oss att skilja mellan ätliga och icke ätliga potentiella livsmedel på olika platser, exempelvis fiskar i havet eller frukter i skogen.
Det skulle vara ett uppenbart problem om vi föddes med en förkärlek för fisk, men bodde mitt i en öken. Smak- och luktsinnet hjälper oss alltså att överleva nästan på vilken plats som helst på jorden.