Ginny är bara 15 år när hon blir inlagd på ett hospis i Buffalo i den amerikanska delstaten New York med en obotlig cancertumör i hjärnan.
Medan hon känner döden närma sig får hon besök av en oväntad gäst. Herren själv stiger ner från himlen och talar till henne.
Gud är gammal och ser snäll ut. Han lovar henne att hon snart kommer att bo i ett vackert slott tillsammans med hela sin familj.
Samtalet lugnar Ginny, som känner att hon förlikar sig med sin nära förestående död.
Hon kallar på sin mamma och berättar om sin syn.
Sedan ber hon att få sina finger- och tånaglar målade i en färg som matchar den klänning som hon vill ha på sig i kistan. Därefter går hon bort.
80 procent av alla patienter i livets slutskede har drömsyner när de närmar sig döden, visar en studie.
Ginny är långt ifrån ensam om att ha haft levande visioner i slutet av livet.
En rad studier från olika länder visar att många döende patienter har haft liknande drömsyner under dagarna eller veckorna innan de tog sitt sista andetag. I ett [japanskt forskningsprojekt] berättade 20 procent av de döende patienterna om drömsyner, medan andelen var hela 40 procent i en moldavisk studie.
Vissa studier tyder till och med på att andelen är ännu högre, uppemot 80 procent.
Många patienter är ovilliga att berätta om sina syner. De är rädda för att avfärdas som galna av både anhöriga och vårdpersonal.
Experter på området beklagar dock att ämnet är tabubelagt. Forskningen tyder nämligen på att drömsynerna inte bara skänker glädje och hopp åt den döende på livets sista resa.
VIDEO: Se 15-åriga Ginny berätta om ett möte med sin avlidna moster i en drömsyn.
Den dödligt sjuka Ginny berättar om sin första drömsyn för läkaren Christopher Kerr och säger att mötet med den avlidna mostern gjorde henne trygg i en svår tid.
De hjälper även de anhöriga att bearbeta sorgen.
Drömmarna kan orsakas av syrebrist
Den vetenskapliga termen för drömsyner på dödsbädden är end-of-life dreams and visions (ELDV).
Den brittiske vetenskapsmannen sir William Fletcher Barrett beskrev fenomenet för första gången år 1926.
Hans fru var förlossningsläkare och hade vid flera tillfällen varit med om att kvinnor berättat om återseenden med avlidna släktingar en kort tid innan de dog i barnsäng.
Karlis Osis från Lettland och Erlendur Haraldsson från Island var så kallade parapsykologer, en beteckning för ett kontroversiellt område för studier av bland annat drömsyner och paranormala upplevelser, som är svåra att studera med traditionella vetenskapliga metoder.
Under 1950-talet samlade de in tusentals berättelser om ELDV från vårdpersonal i USA och Indien.
Det stod snart klart att drömsynerna inte var en biverkning av läkemedel eller ett resultat av förvirring.
Faktum är att forskarna bakom en amerikansk studie från år 2014 har visat att drömsyner förekommer hos patienter som har klart medvetande och i själva verket en särskild skärpa och klarhet i vad som sker omkring dem.
Man vet fortfarande inte varför så många döende människor har positiva drömmar eller visioner.
Vissa forskare tror att visionerna antingen beror på syrebrist i hjärnan eller att de är ett tecken på en stressreaktion.
Döden ger starka drömmar och visioner
Drömsyner på dödsbädden förekommer i många varianter. De flesta fyller den döende med lugn och glädje, men drömmarna kan också utvecklas till otäcka hallucinationer.
1. Levande drömsyner
Patienter i livets slutskede kan ha levande drömmar eller till och med visioner i vaket tillstånd. Synerna inkluderar i många fall besök från avlidna släktingar eller sällskapsdjur och är normalt fridfulla och harmoniska.
2. Frekventa hallucinationer
Hos personer i livets slutskede kan hjärnans funktion svikta, så att ett förvirringstillstånd uppstår. Det gör att patienten upplever realistiska hallucinationer av exempelvis monster och spöken, både när de sover och när de är vakna.
3. Fridfulla näradödenupplevelser
Omkring tio procent av alla människor har haft en näradödenupplevelse. Fenomenet visar sig vanligen som ett starkt, vitt sken och en upplevelse av att kortvarigt lämna sin kropp. För de flesta ger näradödenupplevelser en stark känsla av lugn och lycka.
Den amerikanske läkaren Christopher Kerr är en av världens ledande forskare inom området människors drömsyner i livets slutskede.
Han arbetar på Center for Hospice & Palliative Care i Buffalo i den amerikanska delstaten New York och har under sin karriär dokumenterat över 1 500 ELDV.
Christopher Kerrs slutsats är klar: De mystiska, levande drömmarna och visionerna i livets slutskede har i de flesta fall en lugnande och positiv inverkan på de döende och fyller dem med både glädje och entusiasm.
Mostern bad Ginny följa med till ett vackert slott som var fullt av värme och ljus.
Dessutom smittar de positiva dödsdrömmarna av sig på de anhöriga när de får dem återberättade för sig.
Avliden moster fick rädslan att försvinna
Cancersjuka Ginny tillbringade sin sista tid i livet tillsammans med sin familj och läkaren Christopher Kerr på hans hospis i Buffalo.
För både Ginny och hennes familj blev de levande drömmarna någonting som hjälpte dem att acceptera döden och bearbeta sorgen.
Samtalet med Gud var långt ifrån den enda ELDV som Ginny upplevde under sin cancersjukdom.
Den första drömsynen kom till henne när hon fick sin hjärntumör undersökt i en MRI-skanner.
Ginny sov djupt när hennes avlidna moster plötsligt visade sig för henne vid sjuksängen. Mostern bad Ginny att följa med till ett vackert slott som var fullt av värme och ljus.
För första gången sedan dödsdomen kände den unga flickan sig trygg och framför allt inte ensam.
Under de följande månaderna hade Ginny många liknande ELDV.
Trots att cancersjukdomen bara blev värre och värre lugnade drömsynerna den döende flickan, så att rädslan för döden slutligen försvann.
40 procent av 500 tillfrågade anhöriga till döda familjemedlemmar upplevde att deras kära hade drömsyner under perioden före döden, visar en studie.
Ginny är långt ifrån ensam om att finna tröst i drömmar i livets slutskede.
År 2019 offentliggjorde Christopher Kerr en studie med berättelser om totalt 70 döende patienters ELDV.
Alla var patienter på Christopher Kerrs hospis i Buffalo.
Hälften av patienterna upplevde minst en dröm eller vision under sin vistelse där.
Jämfört med den andra hälften, som inte hade några ELDV, var de väsentligt bättre på att hantera de utmaningar, den stress och den traumatiska känsla som det innebär att befinna sig i livets slutskede.
Två år senare slog Kerr fast i en ny studie att även de anhöriga finner tröst i drömsynerna.
Läkaren ställde frågor om drömsyner till totalt 500 personer som vårdat en döende förälder, äkta hälft eller sambo.
Fyrtio procent av de tillfrågade svarade att deras sjuka anhöriga hade berättat för dem om levande ELDV under perioden före döden.
Christopher Kerr arbetar som läkare på Center for Hospice & Palliative Care i Buffalo i USA. Under sin karriär har han dokumenterat över 1 500 drömsyner hos patienter i livets slutskede.
Studien visade att den avlidnas berättelser om ELDV till övervägande del hade en positiv inverkan på hur de senare bearbetade förlusten av sina kära.
De efterlevande kände till exempel att den avlidna blivit tröstad och haft ett lugnare slutskede till följd av drömsynerna. Därmed blev det också enklare för de sörjande att acceptera sin förlust och ta sig igenom sorgeprocessen än efterlevande till avlidna som inte hade upplevt och återberättat några syner.
De levande drömsynerna kan emellertid också ha en negativ inverkan på både den döende och de anhöriga, för trots att de allra flesta beskriver ELDV som positiva och livsbejakande, upplever vissa av de döende skrämmande visioner.
När ELDV upplevdes som negativa var förlusten av den avlidna svårare att bearbeta för de anhöriga.
Drömmar aktiverar och stänger av hjärnan
När vi drömmer ökar hjärnans aktivitet i de delar som står för känslor, bilder och uppmärksamhet (röda) kraftigt. Samtidigt stänger den av förnuftsdelen (blå), vilket gör drömmarna ologiska.
Inre bilder uppstår ur det blå
När vi drömmer aktiveras hjärnans syncentrum (rött), trots att det inte får några nervsignaler från ögonen. Aktiviteten skapar så detaljerade och färgrika inre bilder att de känns helt äkta.
Dansande djur dyker upp
Aktiviteten minskar i delar av hjässloben och bakre gördelvindlingen (blå), som bidrar till att skapa samband mellan föremåls form och funktion. Det ger absurda upplevelser av exempelvis dansande djur eller samtal med Gud.
Framhjärnan väcker glädje och skapar närvaro
Ökad aktivitet i basala framhjärnan och amygdala (rött) stimulerar uppmärksamhet och känslor. Därmed upplevs drömmarna som realistiska och harmoniska med många positiva känslor, vilket gör att man fylls av stark glädje.
Christopher Kerr är inte ensam om att försöka lära sig mer om de mystiska drömsynerna på dödsbädden.
År 2021 publicerade den svenska läkaren Stina Nyblom vid Göteborgs universitet en rapport med berättelser om starka drömsyner hos patienter i livets slutskede, återberättade för henne av vårdpersonal.
Totalt 18 läkare och sjuksköterskor på fyra olika hospis deltog i studien. Femton av de medverkande bekräftade att flera av deras patienter hade haft levande drömmar och visioner innan de dog.
Patienterna kunde detaljerat redogöra för händelseförloppet i drömmarna, vad personerna i drömmarna sa till dem och hur de var klädda.
En sjuksköterska berättade om en gammal vresig man som plötsligt sken upp i sjukhussängen och utbrast: ”Titta, där sitter min fru. Hon är här!” medan han pekade mot fotändan.
Frun var död sedan länge, men visionen av återseendet gjorde honom övertygad om att de skulle träffas igen. Han var glad ända tills han avled några dagar senare.
Vi behöver göra döden mer mänsklig. Christopher Kerr, expert på dödsdrömmar
Drömmar fyller döden med mening
”Vi behöver göra döden mer mänsklig. För att kunna göra det krävs att vi inte bara erkänner de processer som vi kan se med våra egna ögon, utan att vi också lär oss mer om den döende patientens känslor och upplevelser”, skriver Christopher Kerr i sin bok Death is but a dream: Finding hope and meaning at life’s end från år 2020.
Genom att ta fenomenet ELDV på allvar och stötta patienterna när de berättar om sina drömsyner kan upplevelserna bli till glädje för både den döende och de anhöriga.
För cancersjuka Ginny fyllde de levande drömsynerna döden med mening, både för henne själv och för hennes familj.
Samtalet med Gud och den avlidna mostern gjorde att den 15-åriga flickan slapp känna ångest och kunde ge sig ut på livets sista resa med lugn i sinnet.