X- og Y-kromosom

Y-kromosomen håller på att dö ut

Ett gammalt genetiskt fel har lett in mannens könskromosom på en dödlig resa. Men det behöver inte betyda slutet för mänskligheten.

Ett gammalt genetiskt fel har lett in mannens könskromosom på en dödlig resa. Men det behöver inte betyda slutet för mänskligheten.

Shutterstock

Receptet på en man kan grovt kokas ner till en enda bokstav: Y.

Om en äggcell tar emot en så kallad Y-kromosom från sädescellen bildas en pojke - om sädescellen istället befruktar ägget med en X-kromosom blir barnet en flicka.

Men framtiden ser dyster ut för Y-kromosomen då forskare har upptäckt att den sakta men säkert håller på att försvinna.

X- och Y-kromosom

Med tiden har Y-kromosomen blivit till en liten, lamslagen skugga av X-kromosomen.

© Shutterstock

Under miljontals år har den manliga könskromosomen utplånat sig själv genom mutationer, och många forskare tolkar nedgången som att män är en utdöende ras.

Men det råder delade meningar om det: Vissa forskare tror att Y-kromosomen slår sig tillbaka - medan andra tror att självutrotningen kommer att leda till att vår art dör ut.

Förfader med genfel ligger bakom i Y-kromosomen

Bland alligatorer avgör ett enkelt system om deras avkomma blir av han- eller honkön. Om äggen är under 30 grader när de är mellan sju och 21 dagar gamla blir alla ägg kvinnor. Över 34 grader? Då blir det endast hanar. Temperaturer däremellan resulterar i antingen hanar eller honor.

Våra förfäder fungerade troligtvis på samma sätt för 166 miljoner år sedan, till dess att ett genfel hos de tidigaste däggdjuren skapade ett nytt system: En genetisk knapp för manliga könsorgan.

Knappen är Y-kromosomen, som innehåller den så kallade SRY-genen. Den aktiverar bildandet av testiklar i ett foster.

Alla mänskliga kromosomer i ett mikroskop

Människans 23 kromosompar kan studeras under ett mikroskop, som här där de två tillstånden i kromosomerna visas. Till vänster ligger kromosomerna som långa strängar, som de gör i en stabil cell. Till höger är kromosomerna tätt packade som de är strax före celldelning.

© Doc. RNDr. Josef Reischig, CSc.

I början hade Y-kromosomen 1 669 gener, precis som X-kromosomen.

Men Y-kromosomen är särskilt sårbar eftersom den är den enda i sitt slag.

Under den så kallade meiosen hittar kromosomerna varandra parvis så att de kan utbyta gener med varandra och rensa bort de värsta mutationerna. Det innebär att endast de starkaste kombinationerna överlever.

Men Y-kromosomer kan inte delta i byteshandeln eftersom de inte har någon liknande kromosom att handla med.

Det leder till att Y-kromosomen krymper i takt med att evolution sorterar bort olämpliga mutationer.

Y-kromosomens farväl är människans farväl

Vissa däggdjur har redan sagt adjö till Y-kromosomen.

Gnagaren Ellobius talpinus lever utan Y-kromosom

Gnagaren Ellobius talpinus är ett bland en handfull däggdjur som har lärt sig att leva utan Y-kromosomen.

© Shutterstock

I forskningsvärlden råder det delade meningar om hur lång y-kromosomens dödsdans blir för människan.

Vissa påstår 4,6 millioner år, andra säger att avvecklingen saktar ned eftersom Y-kromosomen har genomgått endast en mutation på 25 miljoner år – och därmed noll sedan människan åtskildes genetiskt från schimpanser.

Y-kromosomen är den enda kromosomen som inte är nödvändig för överlevnad. Kvinnor klarar sig bra utan den och hos äldre män försvinner kromosomen med tiden.

En studie av 62 danska män visade att Y-kromosomen förblir frisk genom att ändra sin genetiska struktur, vilket säkerställer fungerande spermieproduktion och saktar ner genförlusten.

Kritiker skulle dock hävda att försvarsmekanismen är biologins sista kraftansträngning och att Y-kromosomen kommer att försvinna – kanske redan om 100 000 år.

Om det händer ser forskare tre möjliga scenarier:

  • Männen - och därmed mänskligheten - dör ut
  • Y-kromosomens funktion upprätthålls medicinskt eller tekniskt
  • Y-kromosomens funktion flyttas till andra kromosomer

Hos de gnagare som inte längre har Y-kromosomer lever arten vidare eftersom Y-kromosomens roll har tagits över av andra kromosomer.

Försöksmöss kan få ungar utan Y-kromosom

Människor som använder Y-kromosomen för att bestämma kön kommer troligtvis inte få barn med människor som använder en annan könsbestämmande gen eller kromosom. Avkomman kommer sannolikt bli infertil eller tvåkönad.

Hos gnagarna har barriären medfört utvecklingen av flera genetisk olika arter.

Y-kromosomens död kan därmed innebära slutet för Homo Sapiens, men bana väg för helt nya människoarter.