Svimning i hemmet.

Varför svimmar människor?

Var tredje av oss har varit med om att svimma av. Att vi svimmar beror på syrebrist i hjärnan, vilket vanligtvis beror på en plötslig stressreaktion i kroppen. Det är som tur är sällan farligt när det en kort stund svartnar för ögonen.

Var tredje av oss har varit med om att svimma av. Att vi svimmar beror på syrebrist i hjärnan, vilket vanligtvis beror på en plötslig stressreaktion i kroppen. Det är som tur är sällan farligt när det en kort stund svartnar för ögonen.

Shutterstock

Vad händer i kroppen när vi svimmar?

Den medicinska beteckningen för att svimma är ”synkope”.

Inom musik – framför allt jazz – används ”synkope” för att beskriva ett plötsligt eller överraskande brott i melodins grundrytm.

Precis som musik har också kroppen en rytm. Den kallas pulsen och dirigeras av hjärtat, som taktfast slår 60-90 gånger i minuten hos både män och kvinnor.

Hjärtslagen uppkommer när hjärtat drar ihop sig och skickar en våg av blod genom kroppens ådror, så att de utvidgas.

Omkring 15 procent av det blod som pumpas ut från hjärtat med varje hjärtslag transporteras upp till hjärnan via blodådrorna.

Blodet är rikt på syre och hjärnan behöver syre för att fungera. Man uppskattar att hjärnan använder cirka 2,5 liter syre i timmen.

Om det sker ett plötsligt fall i hjärtats fasta rytm, får hjärnan för lite syre, vilket kan resultera i att man blir yr och till slut svimmar.

Vagusnerven – den längsta nerven i kroppen.

Vagusnerven är den längsta nerven i kroppen och förbinder hjärnan med kroppens alla organ. Om vagusnerven överstimuleras av exempelvis stress, smärta eller ångest får den hjärtat att slå långsammare, vilket kan leda till svimning.

© Shutterstock

När du svimmar svartnar det för ögonen och kroppen rasar ihop som ett korthus.

Det beror på att hjärnan inte längre skickar ut information genom nervcellerna i ryggmärgen om att musklerna ska hållas spända.

Utan de nervsignalerna slappnar musklerna av helt och kroppen faller ihop.

Hjärnan behöver förutom syre även socker för att fungera som den ska. Sockret transporteras, precis som syret, upp till huvudet via blodet.

Har du exempelvis ätit för lite kan ditt blodsocker falla så drastiskt att hjärnan kortvarigt stängs av, som en motor utan bränsle.

Varför svimmar vi?

Enligt American Heart Association är en tredjedel av jordens befolkning med om att svimma en eller flera gånger i sitt liv.

Den vanligaste orsaken till att friska personer svimmar är en överstimulering av den så kallade vagusnerven i hjärnan.

Vagusnerven är kroppens längsta och mest förgrenade nerv. Den utgår från hjärnan och dess utskott söker sig ut till i stort sett alla organ.

Om du känner smärta, stress eller ångest, aktiveras det så kallade sympatiska nervsystemet, som försätter kroppen i larmberedskap – den så kallade flykt- och kampresponsen.

Det sympatiska nervsystemet får hjärtat att slå fortare genom att dirigera ut så mycket blod som möjligt till musklerna, så att kroppen kan prestera maximalt i den farliga situationen.

När det sympatiska nervsystemet aktiveras överstimuleras vagusnerven.

I ett försök att kompensera för kroppens stressrespons aktiverar nerven det så kallade parasympatiska nervsystemet.

Detta nervsystem har till syfte att dämpa det sympatiska nervsystemet och få kroppen att slappna av igen och hjärtat att slå långsammare.

Överstimuleras vagusnerven av stressen riskerar den att överkompensera och dämpa hjärtslagen så mycket att ett plötsligt och stort fall i blodtrycket framkallas.

Om det händer får hjärnan plötsligt inga syregivande blodceller alls. Därmed ökar risken att svimma avsevärt.

dna-strängar med en enda mutation.

Forskning från Köpenhamns universitet visar att risken att svimma är dubbelt så stor om du har en viss gen. Den så kallade riskgenen heter ZNF804A.

© Shutterstock

Överstimulering av vagusnerven sker vanligtvis i samband med stor smärta, ångest eller åsynen av blod.

Det sistnämnda är en av de vanligaste orsakerna till svimning och det uppskattas att mellan tre till fyra procent av jordens befolkningen lider av fobi mot blod och nålar – så kallad hematofobi eller blodfobi eller.

Till skillnad från alla andra fobier, så reagerar inte kroppen med stigande blodtryck till följd av flykt- eller kampresponsen.

I stället faller blodtrycket vid åsynen av blodet från antingen den egna kroppen eller andras sår.

Video: Getter svimmar i parti och minut

En speciell stam av tama getter, kallade myotoniska getter, svimmar när de blir rädda. Snabba rörelser eller ljud som skrämmer getterna, får dem att stelna till och falla åt sidan. I själva verket svimmar inte getterna. Det är bara deras muskulatur som går i baklås. Läs mer om de märkliga getterna här.

Forskare uppskattar att kroppens "omvända" fobireaktion har en evolutionär orsak.

Om en stenåldersmänniska råkade skära sig under jakten hade han större chans att överleva om blodtrycket föll, så att mängden blod som strömmade ut ur såret reducerades.

Därför är det också betydelsefullt sett ur evolutionär synvinkel att vi reagerar på blod genom att svimma.

När det svartnar för ögonen och vi faller till marken löper blodet lättare till hjärnan än om vi står upp.

Det beror på att huvudet och hjärtat är på samma nivå när vi ligger ned, så att blodtillförseln till hjärnan ökar.

Är det farligt att svimma?

En svimning är inte farlig i sig själv.

Fenomenet kan faktiskt betraktas som en gynnsam försvarsmekanism, som stänger av hjärnan en kort stund.

Nedstängningen ser till att hjärncellerna inte tar skada av den bristande blodtillförseln.

När kroppen faller ihop på marken hamnar huvudet i nivå med hjärtat, vilket stabiliserar blodtrycket.

Att förlora medvetandet kortvarigt kan dock få skadliga följder om man exempelvis landar olyckligt, slår huvudet och får hjärnskakning.

I sällsynta fall kan en avsvimning vara ett varningstecken för underliggande hjärtproblem, som kan vara livshotande.

Om svimningen beror på problem med hjärtrytmen eller förträngningar i hjärtklaffarna handlar det om en så kallad kardiovaskulär svimning, eftersom svimningen beror på problem i själva hjärtat.

Forskning visar, föga överraskande, att personer över 60 år oftare svimmar till följd av hjärtproblem än yngre personer.

Vad ska du göra om du svimmar eller ser någon svimma?

Om någon i din närhet helt oväntat svimmar, finns det ett antal varningssignaler du kanske hinner uppfatta innan gardinen dras ned.

Innan du svimmar upplever du ofta att det svartnar för ögonen.

Färgen försvinner från huden, du svettas, blir yr och kanske illamående.

Allt detta är symtom på att din hjärna inte får tillräckligt mycket syre.

Vanligtvis förlorar du medvetandet i ett par sekunder, men det är viktigt att du inte genast försöker resa dig upp igen, när du återfår medvetandet.

Reser du dig upp för fort kommer återkommer yrseln och svimningen, därför att hjärtat inte hinner reagera på det förändrade trycket från sittande till stående ställning.

Sätt dig i stället långsamt upp och placera huvudet mellan knäna. Sedan ska du försöka höja huvudet långsamt och med ett jämnt tryck.

Denna rörelse pressar upp blod till hjärnan, så att syret hamnar på en normal nivå igen.

Om du är i närheten av en person som svimmar, ska du placera personen på rygg och lyfta upp hans eller hennes ben över hjärtat, vilket motsvarar omkring 30 centimeter.

Försök lossa upp skärp och knappar i kläderna för att frigöra syrets passage till hjärnan. Undersök om personen andas.

Om personen inte återfår medvetandet inom en minut, kan det röra sig om en allvarligare händelse och du bör ringa 112.

LÄS OCKSÅ: Varför svimmar man när man får ett slag i huvudet?
LÄS OCKSÅ: Varför svimmar getter så lätt?