Sömnforskare har länge diskuterat om indelningen i A- och B-människor beror på något rent fysiologiskt, eller om det mer är en fråga om vana. En del tyder dock på att det är vår kropp som dikterar sovtiderna.
Det ser ut som om A-människor har ett mindre sömnbehov än B-människor, och att de har lättare att vakna och somna. Andra undersökningar har visat att en del människor har en naturlig dygnsrytm, som är längre än 24 timmar.
De har svårt att få sina dygn att passa med vanliga arbets- och sovtider. I ett försök att ”förlänga dygnet” går de sent till sängs och förvandlas därmed till B-människor. För övrigt pekar ett flertal saker på att det är lättare för en A-människa att byta vanor till B än tvärtom.