Shutterstock

Vad händer när jag nyser?

Hur fungerar en nysning och är det farligt att hålla tillbaka en nysning?

Det kliar lite i näsan och strax därefter... atjoooooo!

Nysningar är en viktig reflex som rensar bort mikroorganismer och retande ämnen såsom damm, pollen eller hårstrån ur luftvägarna och förhindrar infektioner.

För vissa är dock reflexen extremt irriterande – exempelvis för personer med hösnuva. Och en nysning kan också vara livshotande för de som riskerar att exempelvis lungorna kollapsar eller har aneurysm, det vill säga pulsåderbråck som kan brista.

Kontrollcentret för nysningar sitter i hjärnstammen, som förbinder hjärnan och ryggmärgen. När hjärnstammen tar emot signaler från nervceller i näsborrarna förs informationen vidare till lungorna och diafragman, som sätter igång nysningar.

Nysningar sker utom din kontroll

Processen bakom en nysning är automatiserad och inleds när objudna gäster kommer in i näsborrarna.

© Shutterstock & Lotte Fredslund

1. Näsnerverna aktiveras

Invasiva mikroorganismer eller pollen fångas upp av receptorerna från nervcellerna i näsborrarna. Nervcellerna producerar signalsubstansen neuromedin B, som skickas till hjärnstammen.

© Shutterstock & Lotte Fredslund

2. Nysningscentret skickar meddelande

I hjärnstammen finns kroppens nysningscentrum. Signalsubstanserna binder till nervceller i ett område som kallas SpV. Därefter skickas ett meddelande vidare till området som styr vår utandning.

© Shutterstock & Lotte Fredslund

3. Lungorna skickar iväg nysningen

Nervsignaler når ner till diafragman som i snabba ryck tar ett djupt andetag. Då drar musklerna i bröstet ihop sig, vilket får luften att skjuta ut ur lungorna.

Kroppens behov av att nysa är särskilt stor när vi är infekterade med virus eller får en allergisk reaktion. Studier har visat att en enda nysning kan sprida cirka 40 000 virushaltiga droppar, som kan hänga kvar i luften i upp till tio minuter och har en räckvidd på mellan sju och åtta meter.

Som jämförelse resulterar hosta eller fem minuters oavbrutet talflöde i cirka 3 000 droppar. En nysning är därför ett perfekt sätt för virus att sprida sig.

Nysningar kan bryta revbenen

Nysningar gör störst skada om vi försöker hålla dem inne, eftersom upptakten till nysningar bygger upp ett enormt tryck i luftvägarna. Forskare har uppmätt trycket i luftstrupen till 7 000 pascal före en nysning. Som jämförelse är trycket i luftstrupen bara 200 pascal när vi tränar och är andfådda.

Om vi håller tillbaka en nysning kan trycket leda till allvarliga inre skador – allt från spruckna trumhinnor och skadade blodkärl till brutna revben och hjärnskador.