Det kliar lite i näsan och strax därefter... atjoooooo!
Nysningar är en viktig reflex som rensar bort mikroorganismer och retande ämnen såsom damm, pollen eller hårstrån ur luftvägarna och förhindrar infektioner.
För vissa är dock reflexen extremt irriterande – exempelvis för personer med hösnuva. Och en nysning kan också vara livshotande för de som riskerar att exempelvis lungorna kollapsar eller har aneurysm, det vill säga pulsåderbråck som kan brista.
Kontrollcentret för nysningar sitter i hjärnstammen, som förbinder hjärnan och ryggmärgen. När hjärnstammen tar emot signaler från nervceller i näsborrarna förs informationen vidare till lungorna och diafragman, som sätter igång nysningar.
Kroppens behov av att nysa är särskilt stor när vi är infekterade med virus eller får en allergisk reaktion. Studier har visat att en enda nysning kan sprida cirka 40 000 virushaltiga droppar, som kan hänga kvar i luften i upp till tio minuter och har en räckvidd på mellan sju och åtta meter.
Som jämförelse resulterar hosta eller fem minuters oavbrutet talflöde i cirka 3 000 droppar. En nysning är därför ett perfekt sätt för virus att sprida sig.
Nysningar kan bryta revbenen
Nysningar gör störst skada om vi försöker hålla dem inne, eftersom upptakten till nysningar bygger upp ett enormt tryck i luftvägarna. Forskare har uppmätt trycket i luftstrupen till 7 000 pascal före en nysning. Som jämförelse är trycket i luftstrupen bara 200 pascal när vi tränar och är andfådda.
Om vi håller tillbaka en nysning kan trycket leda till allvarliga inre skador – allt från spruckna trumhinnor och skadade blodkärl till brutna revben och hjärnskador.
