Forskarna känner ännu inte till alla mekanismer bakom klåda, men den uppkommer bland annat när ämnet histamin stimulerar nervceller i huden.
Histamin utsöndras av särskilda celler i huden som reaktion på till exempel ett insektsbett. Ämnet binder sig till receptorer i änden av nervcellerna, som skickar meddelande om klåda vidare till hjärnan.
När det kliar vill vi gärna klia oss, och om den kliande känslan beror på insekter eller parasiter på huden är det meningsfullt att klia i ett försök att ta bort orsaken.
Det finns dock ytterligare en anledning till att vi kliar, för kliandet kan minska obehaget av klådan genom att ersätta den kliande känslan med lätt smärta.
Visserligen får hjärnan besked om klådan genom särskilda nervbanor, men beskedet om klåda tar samma huvudvägar av nervbuntar som beskedet om smärta.
Det utnyttjar vi när vi utsätter oss själva för lätt smärta genom att skrapa på den kliande huden. När vi gör det undertrycks signalen om klåda.