Hos båda djuren visade det sig att sömnbristen under ett par dygn får skadliga molekyler att ansamlas i tarmarna, men inte i exempelvis musklerna, kroppsfettet eller hjärnan.
Angriper cellernas dna
Reaktiva syreföreningar, som kallas ROS-molekyler, är extremt kemiskt aktiva och stjäl elektroner från andra molekyler. Därmed förstörs viktiga delar av cellerna, bland annat deras dna. Konsekvensen är celldöd och till sist även döden för djuren.
Under en del av försöken använde forskarna sig av bananflugor som hade manipulerats genetiskt, så att de inte kunde sova. Ändå lyckades de rädda flugorna från att dö av sömnbrist genom att ge dem antioxidanter, som neutraliserade ROS-molekylerna.
Tillskottet av antioxidanter innebar att flugorna kunde leva lika länge som andra flugor utan att någonsin sova.
Sömnbrist ska oskadliggöras
Resultaten öppnar för möjligheten att förebygga de skador som sömnbrist medför hos människor. Kronisk sömnlöshet ger bland annat högre risk för hjärtsjukdom, diabetes, cancer, övervikt och depression.
Nu ska forskare försöka ta reda på om det finns någon koppling mellan uppbyggnaden av ROS-molekyler i tarmen och de delar av hjärnan som reglerar behovet av sömn.