Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Så här fungerar Nordeuropas första elektroniska hjärta

En dansk hjärtpatient är den första i Nordeuropa – och den trettonde personen i världen – som har fått ett elektroniskt hjärta transplanterat. Carmat-hjärtat, som dunkar i patientens bröstkorg, är det mest avancerade artificiella hjärtat vi har sett hittills, säger forskningsledaren bakom studien.

Carmat & Lasse Lund-Andersen

"När man ser en patient gå runt i korridoren och le, så är det svårt att ta in att denna person inte har ett naturligt hjärta."

Det säger Finn Gustafsson, överläkare och professor i avancerad hjärtsvikt och -transplantation, om Nordeuropas första transplantation av ett elektroniskt hjärta, som genomfördes på Rigshospitalet i Köpenhamn den här veckan.

Uppfinningen, som ser ut som en kula av papier-maché med utstickande pappersormar, är enligt Gustafsson det mest avancerade elektroniska hjärta som världen hittills har skådat.

Totalt 13 hjärtpatienter har fått ett Carmat-hjärta via transplantation. Tidigare har bara tjeckiska och kazakstanska sjukhus använt sig av tekniken. Men nu har en dansk – och därmed Nordeuropas första patient – också fått den helt elektroniska och livsnödvändiga protesen inopererad.

Operationen är en del av en pågående, internationell studie. Finn Gustafsson är en av två forskningsledare bakom projektet. Han förklarar att totalt 20 kritiska hjärtpatienter ska få det konstgjorda hjärtat transplanterat före 2021.

Framgångskriteriet är att EU:s läkemedelsmyndighet, EMA, godkänner hjärtat. Innan det kan ske måste 75 procent av de 20 hjärtpatienterna vara vid liv i 180 dagar efter operationen, berättar Finn Gustafsson och konstaterar: "Det målet anser jag är möjligt att uppnå."

Defekt kostade patient livet

I april 2019 kostade ett systemfel i det konstgjorda hjärtat en patient livet. Därför gjorde man ett års uppehåll i studien. I april 2020 hade felet åtgärdats och operationerna kunde återupptas.

"Produktfel kommer alltid att vara de här elektroniska apparaternas akilleshäl", säger Finn Gustafsson.

Konstgjort hjärta imiterar originalet

Batterier på dagen – vägguttag på natten

En elkabel från hjärtat – så kallad drive line – går längs insidan av maghuden och sticker ut ur ett litet hål på magen. Därifrån går sladden in i ett batteridrivet nätaggregat.

Nätaggregatet är fastmonterat på ett bälte, där det även finns en batteriladdare. Det är fyra av totalt åtta specialdesignade litiumbatterier, som ger det elektroniska hjärtat vital energi.

När fyra batterier är förbrukade – vanligtvis efter sex timmar – ska patienten byta ut dem med fyra fulladdade batterier. Ett batterilåssystem gör att bara ett batteri kan bytas ut åt gången: på så sätt kan patienten inte försätta sig själv i livsfara genom att fumla med batterierna – eller stå utan några batterier.

Eftersom det är svårt att byta batterier medan man sover, kan hjärtpatienten koppla nätaggregatet till ett vägguttag – och sova natten igenom utan att störas av varnande pipningar.

Människan kopplar el till hjärtat

År 1969 fick Haskell Karp världens första konstgjorda hjärta, av typen Liotta, inopererat. Han överlevde i 65 timmar, tills ett donerat hjärta fanns tillgängligt – men avled 30 timmar efter att han hade fått donatorhjärtat.

Den kortvariga framgången för 60 år sedan ledde till att forskare blev fast beslutna att utveckla ett artificiellt, elektroniskt hjärta som kan pumpa i en levande, organisk kropp.

Jarvik-7 1982, Abiocor 2001 och Heart Mate 2 2005 är några av de konstgjorda hjärtan som indirekt har resulterat i att Carmat-hjärtat i dag testas på patienter. Gemensamt för samtliga föregångare var att patienterna som fick dem inopererade inte överlevde mer än ett par månader.

Och i det avseendet är Carmat-hjärtat överlägset. Ett av dessa hjärtan har pumpat runt blod i en av de 13 patienterna i två år – oavbrutet. Och i tester har det dunkat konstant i upp till fem år. Därför är det nya, konstgjorda hjärtat ett välkommet redskap i verktygslådan, säger Gustafsson:

"Väntetiden på ett hjärta i Danmark är i genomsnitt ett år. Men om du är en stor man med blodtyp 0, kan du få vänta 2–3 år. Och så länge kan inte en hjärtpatient vänta. Detta kan Carmat-hjärtat ändra på."

Läs också:

Hjärnan

Forskare: Näradödenupplevelser är ren vetenskap

13 minuter
Djur

SKRÄCKKABINETT: 8 skoningslösa mördarparasiter

2 minuter
Solceller

Omvända solceller alstrar ström på natten

9 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj