Artikeln uppdaterades den 27 april kl. 11:27, efter att Illustrerad Vetenskap fått kännedom om felaktigheter i Lars Arendt-Nielsens ursprungliga uttalanden i samband med publiceringen av forskningen.
I nuläget går det inte att rekommendera cannabis för smärtlindring.
Detta är slutsatsen från internationella smärtorganisationen, IASP, i en ny studie som är den hittills största inom området.
Baserat på kliniska prövningar på djur har forskare tidigare förespråkat den positiva effekten av cannabis på människor när det gäller smärta. Den nya studien från IASP, som har tagit 2,5 år att ta fram, visar dock att det baserat på aktuell forskning inte går att rekommendera cannabis för medicinskt bruk.
Forskningsprojektet visar dock att det finns en hög risk för biverkningar vid användning av cannabisprodukter som innehåller ämnet THC.
De vanligaste biverkningarna är trötthet och yrsel, men det förekommer även mer allvarliga biverkningar såsom psykos, koncentrationssvårigheter och depression.
Godkänt i EU
Den gröna växten godkändes den 13 februari 2019.
Då utgav Europaparlamentet ett utlåtande som uppmanar EU:s medlemsländer att underlätta produktion och forskning inom laglig, medicinsk cannabis.
Uppmaningen är inte bindande, men försök och erbjudanden frodas fortsatt i flera länder för de patienter som inte är behjälpta av gängse läkemedel.
Det kan exempelvis gälla patienter som har cancer, Alzheimers sjukdom, MS eller Tourettes syndrom.
En formel, två olika effekter
Det är cannabisens två mest studerade molekyler eller cannabinoider; tetrahydracannabinol, THC, och cannabidiol, CBD, som spelar en avgörande roll i forskningen - och för patienter.
THC och CBD är två komponenter av cannabisens totalt 113 cannabinoider. De båda molekylerna har samma formel: C21H30O2 – det vill säga 21 kolatomer, 30 väteatomer och två syreatomer.
Men strukturen mellan CBD och THC-varierar en aning – som vi visar ovan. Och den lilla mikroskopiska skillnaden är avgörande för hur cannabis påverkar dem som konsumerar ämnet.
Hjärnans celler – de så kallade neuronerna – utbyter konstant elektriska signaler sinsemellan.
Det sker bland annat med hjälp av CB1-receptorerna, som kontrollerar signalerna mellan hjärncellerna mot bakgrund av den information de får.
Denna information kommer i form av de naturliga fettsyrorna anandamid och 2-Arachidonoylglycerol, 2-AG. De båda fettsyrorna passar perfekt i CB1-receptorn. Som nyckeln i ett lås – som handen i handsken.
Men även ett annat ämne binder sig perfekt till CB1-receptorn. Och det är THC.
Förbindelsen mellan det utifrån kommande THC:et och hjärncellens CB1-receptor förändrar mängden naturliga signaler. Därefter uppstår ett euforiserande rus – man blir "hög".
"Höga" signaler skickas vidare
Det är innehållet av THC i cannabis som gör att man får röda ögon, torr mun, sinnesrubbningar, plötslig hunger, panikångest eller oändliga skrattanfall. När THC kommer in i kroppen binder ämnet sig till två cellreceptorer: CB1, som primärt finns på ytan av hjärnans neuroner – och CB2, som är sprids mer i övriga kroppen.
CB1-receptorn fungerar som hjärncellens signalmast. Och det är den som gör att man blir påverkad när man intar cannabis. CB1-receptorn mottar hela tiden många signaler – som en signalmast – och distribuerar dem vidare till sin egen och andra celler.
När THC binder sig till en CB1-receptor, vidarebefordras "höga" signaler och cellen mottar nu färre eller fler signaler end den brukar.
Det kan hända på många olika platser i hjärnan – exempelvis i basalganglierna, som kontrollerar koordinationen. Det kan ske i amygdala, som bland annat sänker och eskalerar känslan av rädsla. Och det kan ske i hippocampus – även känt som minnescentrum, där minnen lagras.
På grund av de många felaktiga signaler som mottas och skickas i väg på grund av de THC-påverkade CB1-receptorerna, upplever man under cannabisbruk att uppfattningen av tid och rum förändras, att sinnesintryck skärps eller förvrängs, och att en avslappnad, nästan tung, känsla kan sänka sig i kroppen.
Cannabis mot cancer
Men de två euforiserande ämnena THC och CBD, so kommer från växterna cannabis sativa och cannabis indica, har inte bara en avslappnande verkan.
Listan över allvarliga sjukdomar som påstås kunna behandlas med cannabis, växer nämligen stadigt. Men på ett område ser cannabis dock ut att ha en gynnsam effekt, och det är hos cancerpatienter.
Cannabismolekylen CBD kan ha en antitumöreffekt, enligt flera mindre studier. Det kan bidra till att döda sjuka celler. Och det kan förhindra att tumörer sprider sig till andra platser i kroppen och bilda nya tumörer – så kallade metastaser.
Forskningsstudierna är dock fortfarande mycket små. Man har inte följt representativa försöksgrupper över flera år, och man känner ännu inte till biverkningarna när cannabis används som läkemedel.
Tveksam smärtlindring, men god aptitstimulans
I slutet av 2018 publicerade ett antal internationella forskare en metaanalys av diverse cannabisstudier på patienter med kronisk smärta, som inte har cancer, i tidskriften Pain .
Metaanalysen, som bygger på 104 studier och 9 958 personer sammanlagt, sår tvivel om hur effektiv den gröna växten är mot smärta. Slutsatsen är nämligen att smärtlindringen hos patienter som inte har cancer är "begränsad" – och att cannabis inte har någon "signifikant effekt".
En annan metastudie, som har fokuserat på cancerpatienter med kronisk smärta, uppskattar också att effekten av cannabis är tveksam.
Det som man däremot börjar hitta stor enighet kring är att cannabismolekylen THC kan ha en gynnsam effekt på cancerpatienter efter kemoterapi, då många plågas av illamående och smärta.
THC ökar nämligen aptiten, även om man känner sig mätt. Hjärnceller som är avsedda att berätta för oss när vi är mätta blir förvirrade av ämnet THC. De blir faktiskt så förvirrade att de signalerar motsatsen till oss: Att vi måste äta.
Därför kan THC hjälpa cancerpatienter att återfå styrkan efter hård och avmagrande kemoterapi – eftersom patienterna blir sugna på mat.