Kræft

Så funkar cannabis i kroppen

Forskning visar att cannabis är gynnsam för cancerpatienter efter kemoterapi. Men den gröna växten kan även ha gynnsam effekt på Alzheimer, demens och MS. Vi förklarar hur cannabis verkar.

Shutterstock

Ett omfattande missbruk av receptbelagda läkemedel och en kokain- och opiumförsäljning som är skyhög och slår alla rekord. Det kunde FN:s kontor för narkotikakontroll och förebyggande av brott i fjol konstatera i en rapport.

Men de euforiserande rusmedlen har inte bara medfört skrämmande rekord. Vissa ämnen – exempelvis cannabis – visar sig nämligen ha en positiv verkan på ett flertal sjukdomar.

Det är cannabisens två mest studerade molekyler eller cannabinoider; tetrahydracannabinol, THC, och cannabidiol, CBD, som spelar en avgörande roll i forskningen - och för patienter.

© Oliver Larsen

THC och CBD är två komponenter av cannabisens totalt 113 cannabinoider. De båda molekylerna har samma formel: C21H302 – det vill säga 21 kolatomer, 30 väteatomer och två syreatomer.

Men strukturen mellan CBD och THC-varierar en aning – som vi visar ovan. Och den lilla mikroskopiska skillnaden är avgörande för hur cannabis påverkar dem som konsumerar ämnet.

Hjärnans celler – de så kallade neuronerna – utbyter konstant elektriska signaler sinsemellan.

Det sker bland annat med hjälp av CB1-receptorerna, som kontrollerar signalerna mellan hjärncellerna mot bakgrund av den information de får.

Oliver Larsen/Claus Lunau

Denna information kommer i form av de naturliga fettsyrorna anandamid och 2-Arachidonoylglycerol, 2-AG. De båda fettsyrorna passar perfekt i CB1-receptorn. Som nyckeln i ett lås – som handen i handsken.

Oliver Larsen/Claus Lunau

Men även ett annat ämne binder sig perfekt till CB1-receptorn. Och det är THC.

Oliver Larsen/Claus Lunau

Förbindelsen mellan det utifrån kommande THC:et och hjärncellens CB1-receptor förändrar mängden naturliga signaler. Därefter uppstår ett euforiserande rus – man blir "hög".

Oliver Larsen/Claus Lunau

"Höga" signaler skickas vidare

Det är innehållet av THC i cannabis som gör att man får röda ögon, torr mun, sinnesrubbningar, plötslig hunger, panikångest eller oändliga skrattanfall. När THC kommer in i kroppen binder ämnet sig till två cellreceptorer: CB1, som primärt finns på ytan av hjärnans neuroner – och CB2, som är sprids mer i övriga kroppen.

CB1-receptorn fungerar som hjärncellens signalmast. Och det är den som gör att man blir påverkad när man intar cannabis. CB1-receptorn mottar hela tiden många signaler – som en signalmast – och distribuerar dem vidare till sin egen och andra celler.

När THC binder sig till en CB1-receptor, vidarebefordras "höga" signaler och cellen mottar nu färre eller fler signaler end den brukar.

Det kan hända på många olika platser i hjärnan – exempelvis i basalganglierna, som kontrollerar koordinationen. Det kan ske i amygdala, som bland annat sänker och eskalerar känslan av rädsla. Och det kan ske i hippocampus – även känt som minnescentrum, där minnen lagras.

På grund av de många felaktiga signaler som mottas och skickas i väg på grund av de THC-påverkade CB1-receptorerna, upplever man under cannabisbruk att uppfattningen av tid och rum förändras, att sinnesintryck skärps eller förvrängs, och att en avslappnad, nästan tung, känsla kan sänka sig i kroppen.

Cannabis mot cancer

Men de två euforiserande ämnena THC och CBD, so kommer från växterna cannabis sativa och cannabis indica, har inte bara en avslappnande verkan.

Listan över allvarliga sjukdomar som påstås kunna behandlas med cannabis, växer nämligen stadigt. Men på ett område ser cannabis dock ut att ha en gynnsam effekt, och det är hos cancerpatienter.

Cannabismolekylen CBD kan ha en antitumöreffekt, enligt flera mindre studier. Det kan bidra till att döda sjuka celler. Och det kan förhindra att tumörer sprider sig till andra platser i kroppen och bilda nya tumörer – så kallade metastaser.

Forskningsstudierna är dock fortfarande mycket små. Man har inte följt representativa försöksgrupper över flera år, och man känner ännu inte till biverkningarna när cannabis används som läkemedel.

Tveksam smärtlindring, men god aptitstimulans

I slutet av 2018 publicerade ett antal internationella forskare en metaanalys av diverse cannabisstudier på patienter med kronisk smärta, som inte har cancer, i tidskriften Pain .

Metaanalysen, som bygger på 104 studier och 9 958 personer sammanlagt, sår tvivel om hur effektiv den gröna växten är mot smärta. Slutsatsen är nämligen att smärtlindringen hos patienter som inte har cancer är "begränsad" – och att cannabis inte har någon "signifikant effekt".

En annan metastudie, som har fokuserat på cancerpatienter med kronisk smärta, uppskattar också att effekten av cannabis är tveksam.

Det som man däremot börjar hitta stor enighet kring är att cannabismolekylen THC kan ha en gynnsam effekt på cancerpatienter efter kemoterapi, då många plågas av illamående och smärta.

THC ökar nämligen aptiten, även om man känner sig mätt. Hjärnceller som är avsedda att berätta för oss när vi är mätta blir förvirrade av ämnet THC. De blir faktiskt så förvirrade att de signalerar motsatsen till oss: Att vi måste äta.

Därför kan THC hjälpa cancerpatienter att återfå styrkan efter hård och avmagrande kemoterapi – eftersom patienterna blir sugna på mat.

Cannabis ser lovande ut för tre sjukdomar

  • MS

    Patienter med MS lider av muskelstelhet, kramper och smärta, eftersom deras nervsystem långsamt bryts ned.

    Munsprayen Sativex, som innehåller THC och cannabidiol från cannabisväxten har godkänts för behandling av dessa symptom. Försök visar att den bromsar utvecklingen av den kroniska sjukdomen, förbättrar rörligheten och reducerar nedbrytningen av det centrala nervsystemet.

    Det är dock främst ämnet CBD, som anses ha en gynnsam effekt på MS.

  • Tourettes syndrom

    Abrupta spasmer i kroppen. Ett förvridet ansiktsuttryck. Olämpliga och osammanhängande utrop. Det är vad personer med Tourettes syndrom tvingas att leva med.

    Forskare vet fortfarande väldigt lite om vad som orsakar Tourettes syndrom. Därför vet man inte heller vilket läkemedel som kan hjälpa.

    I försök ser det ut som om THC ger patienterna färre verbala och fysiska tics, men man kan ännu inte förklara vetenskapligt varför cannabis dämpar symptomen.

  • Alzheimers og demens

    Glömska, minnesförlust och en hjärna som bryts ned. När demens eller Alzheimers sjukdom slår till är det för att proteinet betaamyloid klumpar ihop sig i cellerna och skapar en fatal inflammation i hjärnan.

    Forskning tyder dock på att THC kan hindra sjuka hjärnceller från att dö av Alzheimer. När forskarna droppar ned THC i petriskålar med hjärnceller som utsatts för sjukdomen, får ämnet hjärncellernas klumpar av protein att lösas upp och inflammationen i cellerna försvinner.

    Om THC visar sig ha samma läkande verkan på demensdrabbade hjärnceller hos sjuka människor som ämnet har i laboratoriet, kan cannabismolekylen eventuellt bota sjukdomen helt.

Läs också:

Blodkärl blå
Cirkulation

Därför ser dina blodkärl ut att vara blå

1 minut
Kroppen

Vad är klåda?

0 minuter
white and brown fat cells
Kroppen

Kyla aktiverar de bruna fettcellerna

0 minuter
Mest populära

Logga in

Fel: Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
VisaDölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!