När öl, vin och starksprit flyter genom svalget ned till magsäcken och vidare ut i blodet, så infinner sig en känsla av lätthet och glädje. Men alkoholintaget hämmar först och främst hjärnans förmåga att skicka signaler kors och tvärs.
Den danska filmen "En runda till", som har vunnit en Oscar, undersöker fenomenet och vad som händer i takt med att promillehalten ökar.
Filmens grundpremiss är en – missförstådd – tes, som den norske psykiatrikern Finn Skårderud lade fram i en tjugo år gammal italiensk vinbok: Att vi är födda med en alkoholkoncentration i blodet som ligger 0,5 promille för lågt.
I filmen, såväl som i verkligheten, har upprätthållandet av en promille långtgående konsekvenser för kroppen och hjärnan.
Alkohol söker sig lätt fram till hjärnan
Alkohol är en kemisk förening som uppstår naturligt när exempelvis frukt jäser. Dessutom klassas alkohol som ett passiviserande rusmedel.
När alkoholmolekylerna förtärs och når fram till magsäckens och tunntarmens väggar, så för så kallade epitelceller dem vidare till blodomloppet.
Följ alkoholens resa från ölglas till blodådror
Blodet innehåller nu en tusendel alkohol – en promille – som pumpas runt och skapar en varm känsla i kroppen genom att utvidga blodbanorna.
Hjärnan tar emot 15–20 procent av kroppens blodförsörjning och eftersom blodet naturligt söker sig till områden med lägre promillehalt, tränger alkoholen in i själva hjärnan.
Inne i hjärnan sätter sig alkoholen på vissa av de signalsubstanser som transporterar signaler från en hjärncell till en annan, och passiviserar på så sätt cellernas avfyrningshastighet. Hjärnan får svårare att tänka klart och reaktionstiden blir längre.
Delar av hjärnan påverkas inledningsvis positivt av alkoholintaget genom att utlösa en kaskad av hormonämnen som serotonin och endorfiner, som höjer humöret.
Så påverkar alkohol hjärnan
Även ett glas eller två påverkar hjärnan och därmed kroppen. Inom loppet av bara ett par minuter efter den första skålen kommer alkoholen successivt att passivisera hjärnan på samma sätt som bedövningsmedel.
Promillehalt: 0,5
Tillstånd: Avslappnat, gott humör, färre hämningar
Påverkad hjärnregion: Hjärnbarken.
Försämrade förmågor: Uppmärksamhet, omdöme
Promillehalt: 1,0
Tillstånd: Välbefinnande, känslosamhet, känslokyla, illamående, trötthet.
Påverkad hjärnregion: Hjärnbarken, framhjärnan.
Försämrade förmågor: Minne, koordination – i synnerhet finmotorik.
Promillehalt: 2,0
Tillstånd: Humörsvängningar, ilska, olycklighet, mani.
Påverkad hjärnregion: Hjärnbarken, framhjärnan, lillhjärnan.
Försämrade förmågor: Socialt beteende, visuellt fokus, förnuft, djupseende, tal, balans.
Promillehalt: 3,0
Tillstånd: Aggressivitet, känslolöshet, depression, dåsighet.
Påverkad hjärnregion: Hjärnbarken, framhjärnan, lillhjärnan, hjärnstammen.
Försämrade förmågor: Temperaturreglering, blåskontroll.
Promillehalt: 4,0
Tillstånd: Medvetslöshet, koma, eventuell död.
Påverkad hjärnregion: Hela hjärnan.
Försämrade förmågor: Andning, hjärtrytm.
Promillehalt 5,0+
Tillstånd: Leder med sannolikhet till döden.
Alkohol sätter spår på både kort och lång sikt
Både kroppen och hjärnan betalar ett högt pris för ett överdrivet alkoholintag. Levern arbetar exempelvis hårt med att bryta ned alkoholen och bildar under den processen giftiga ämnen som ger baksmälla.
Över tid kan en stressad lever bilda fett eller ärrvävnad och sluta fungera som den ska. Hos alkoholister kan alkoholintaget leda till minnesproblem.
Kortsiktigt har alkoholen främst en vattendrivande effekt och den påföljande uttorkningen får hjärnan att krympa, vilket förklarar muntorrheten och det dunkande huvudet dagen efter.