Övergångsålder

Operation skjuter upp klimakteriet

Röda kinder, vallningar och humörsvängningar – ­klimakteriet märks direkt. Dess långsiktiga hälsoeffekter är dock mycket värre än bara vallningar och röda kinder – med bland annat ­Alzheimers sjukdom och ­blodproppar. Nu ska dock en banbrytande operation skjuta upp problemen i upp till 20 år.

Röda kinder, vallningar och humörsvängningar – ­klimakteriet märks direkt. Dess långsiktiga hälsoeffekter är dock mycket värre än bara vallningar och röda kinder – med bland annat ­Alzheimers sjukdom och ­blodproppar. Nu ska dock en banbrytande operation skjuta upp problemen i upp till 20 år.

Silvia Jansen/Getty Images

En utmattad 50-årig kvinna sätter sig på en bänk. Hon badar i svett och känner sig svimfärdig. Hon är i klimakteriet.

Djupt inne i hennes hjärna har nervcellerna inlett en dramatisk utveckling som kommer att förändra hennes liv. Efter några minuter känner sig kvinnan redo att fortsätta, men hon tvekar.

När hon gick hemifrån hade hon ett tydligt syfte med sin promenad. Nu minns hon inte vilket det var.

En situation som denna tillhör vardagen för många kvinnor. Klimakteriet, den fas i livet då kvinnans menstruation upphör och äggstockarna inte längre fungerar som tidigare, är särskilt känd för att orsaka vallningar då blodet flödar ut i ansiktet och svetten lackar i pannan.

Forskarna har emellertid visat att denna fas i kvinnans liv medför svåra sjukdomar i olika delar av kroppen.

45 till 55 år är det åldersspann i klimakteriet ­normalt börjar.

En av de värsta av dessa sjukdomar är Alzheimers sjukdom. Inom loppet av några år kan klimakteriet förändra ämnesomsättningen i hjärnan på ett dramatiskt vis och sätta i gång en nedbrytning av hjärnvävnad, vilket förstör minnesfunktioner.

Hittills har utvecklingen betraktats som en oundviklig del av livet, men det ska forskarna nu ändra på. De har redan börjat testa kirurgiska ingrepp och läkemedel som kanske kan skjuta upp klimakteriet med uppemot 20 år.

Hjärnan talar med äggstockarna

En kvinnas fertilitet påverkas av ett samspel mellan hjärnan och könsorganen. Under en menstruationscykel samverkar områdena hypotalamus och hypofysen i hjärnan.

De sänder follikelstimulerande hormon (FSH) till kvinnans äggstockar, som därefter sätter i gång utvecklingen av så kallade äggblåsor.

Efter hand som blåsorna växer insöndrar de allt större mängder av könshormonerna östrogen och inhibin, som slutligen får hjärnan att minska sin produktion av FSH.

När blåsorna är tillräckligt stora och äggen inuti är mogna börjar hjärnan i stället insöndra ett annat hormon, luteiniserande hormon (LH), som produceras kortvarigt men intensivt.

Kvinnan får ägglossning när mängden av detta hormon är som störst.

Med tiden åldras både hjärnan och äggstockarna, vilket förändrar hormonbalansen. Mängden östrogen och inhibin sjunker i takt med att äggstockens blåsor får allt svårare att reagera på hjärnans hormoner.

Samtidigt minskar mängden LH, samtidigt som andelen FSH ökar. Resultatet är att hjärnan och äggstockarna inte längre kommunicerar ordentligt. Kvinnan har nu kommit in i klimakteriet och hon kommer till slut att förlora sin förmåga att skaffa barn.

Exakt varför kvinnor genomgår denna process förblir en gåta. De allra flesta djur förblir fertila livet igenom, trots att de åldras.

Vissa forskare tror dock att klimakteriet kan ge kvinnan en fördel när det gäller att föra vidare sina gener. En teori går ut på att äldre kvinnor löper större risk att skada sig eller dö vid förlossningen.

Därför är det bätt­re att de tar hand om sina barnbarn än att de själva försöker skaffa fler barn.

Oavsett vilken förklaringen är innebär den förändrade hormonbalansen mer än bara förlorad fertilitet.

Den minskade mängden östrogen är särskilt problematisk eftersom hormonet fyller viktiga funktioner för bland annat reglering av kroppens temperatur, blodsockret och hjärnans ämnesomsättning samt underhåll av benvävnad, slemhinnor och blodkärl.

Trots att över hälften av alla kvinnor inte känner av dessa förändringar när de sker så kan de orsaka problem på lång sikt.

Låg ämnesomsättning skadlig

Östrogenet får hjärnans celler att växa och hjälper dem att överleva, skicka signaler och skapa nya kopplingar till andra celler. Dessutom förebygger hormonet inflammationer i hjärnan och styr dess energiförbrukning.

När östrogennivån sjunker under klimakteriet minskar hjärnans förbrukning av dess huvudsakliga energikälla, glukos, med 20–25 procent.

Den omedelbara effekten kan vara att kvinnan får svårt att till exempel minnas ord eller upplever en diffus känsla av att tappa kontrollen. Effekterna på hjärnan kan dock bli betydligt värre med tiden.

Forskarna har länge försökt förstå varför kvinnor löper ungefär dubbelt så hög risk som män att utveckla demenssjukdomen Alzheimers sjukdom under sitt liv.

En delförklaring är att kvinnor lever längre än män, men det förklarar inte hela skillnaden.

© Lisa Mosconi et al.

KLIMAKTERIET PÅVERKAR HJÄRNAN

Hjärnans energiförbrukning minskar markant under och efter klimakteriet. Resultatet kan bli hjärnskador som slutligen leder till demenssjukdomen Alzheimers sjukdom.

År 2018 började en forskargrupp med hjärnforskaren Lisa Mosconi i spetsen misstänka att klimakteriet var nyckeln till att lösa gåtan.

De undersökte ett antal kvinnor i åldrarna 40 till 60 år och letade efter proteinfragmentet beta-amyloid i hjärnan. Det kan skada nervcellerna och spelar en central roll i utvecklingen av Alzheimers sjukdom.

Resultaten visar att avlagringen av beta-amyloid var betydligt högre hos kvinnor i klimakteriet än hos män i samma ålder och kvinnor som ännu inte var i klimakteriet.

Ett frö till Alzheimers sjukdom sås med andra ord i den här åldern, även om sjukdomen visar sig först senare. Forskarna vet ännu inte exakt varför mängden beta-amyloid ökar, men vissa studier tyder på att en sjunkande östrogennivå och en minskad förbrukning av glukos ökar nervcellernas produktion av beta-amyloid.

Dessa nya kunskaper är viktiga eftersom de kan leda till effektivare förebyggande av Alzheimers sjukdom.

Symptomen för Alzheimers sjukdom visar sig ofta först när kvinnan är över 70 år, men det står nu klart att förebyggande åtgärder bör vidtas redan vid klimakteriets inträde.

Blodkärl hungrar efter östrogen

Hjärnan är långt ifrån den enda delen av kroppen som drabbas av klimakteriet. En lång rad skadliga förändringar passerar genom kroppen och ökar risken för flera sjukdomar.

Bland annat börjar kvinnans kropp lagra större mängder fett än tidigare. Samtidigt lagras en större andel av fettet kring buken.

I kombination med minskad fysisk aktivitet hos kvinnor i denna ålder kan den extra fettavlagringen sätta i gång bildning av större fettlager kring bukhålans organ, bland annat levern, bukspottkörteln och tarmarna.

Minskad fertilitet, problem med kroppens termostat och en gradvis nedbrytning av hjärnvävnad – klimakteriet ställer till med kaos i kvinnans könshormoner, vilket påverkar alla delar av kroppen.

© claus lunau & shutterstock

Åldrande hjärna tappar tajming

Efter hand som hjärnan åldras blir nervcellerna mindre känsliga för hormoner och andra signalsubstanser. Hos kvinnor gör det att hypofysen i hjärnan insöndrar mindre mängder av hormonet LH, som bidrar till att samordna ägglossningen.

© claus lunau & shutterstock

Äggstockarna producerar mindre östrogen

Även äggstockarna åldras och blir mindre känsliga för exempelvis hormonet LH. Samtidigt minskar antalet äggblåsor, som står för äggcellsbildning och insöndring av viktiga könshormoner såsom östrogen, inhibin och anti-müllerskt hormon.

© claus lunau & shutterstock

Kroppens termostat ­skickar blod till kinderna

Den minskande mängden östrogen påverkar bland annat kroppens temperaturreglerande hjärncentrum hypotalamus, som blir mer benäget att skicka meddelanden till hudens blodkärl om att vidgas. Det får kvinnan att uppleva vallningar.

© claus lunau & shutterstock

Extra fett blockerar blodådror

Den förändrade hormonbalansen gör att kroppen förbränner mindre fett. I stället lagras fettet, framför allt kring buken och organen i bukhålan. Med tiden kan det leda till avlagringar
av fett i blodkärlen och därmed åderförkalkning.

© claus lunau & shutterstock

Nervceller förgiftar ­hjärnan

En låg östrogennivå påverkar hjärnans ämnesomsättning. Det leder bland annat till ökad produktion av beta-amyloid, som skadar nervcellerna och i slutändan kan ge upphov till Alzheimers sjukdom.

Fettet i kombination med en låg östrogennivå ökar risken för bland annat hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes.

Bristen på östrogen påverkar även blodkärlens smidighet och allmäntillståndet negativt eftersom hormonet normalt signalerar direkt till cellerna i kärlväggarna om att aktivera normalt underhåll.

Klimakteriet leder därmed bland annat till ökad inflammation i kärlväggar, mindre effektiv reparation av skador på blodkärl och en allmän sammandragning av blodkärlen.

Allt detta ökar risken för åderförkalkning, och kvinnor drabbas ofta av förhöjt blodtryck. Risken för att utveckla en blodpropp i hjärnan fördubblas också under de första tio åren efter det att kvinnan kommit in i klimakteriet.

Unga äggstockar fryses ner

De många hälsoriskerna har fått läkare och forskare att leta efter behandlingsmetoder. Eftersom östrogen spelar en så central roll i klimakteriet har uppenbara valet är att ge kvinnorna extra östrogen, men tyvärr är lösningen inte så enkel.

Läkarna har i många år använt östrogen i kampen mot klimakteriebesvär, men behandlingen kan ge svåra biverkningar som blodproppar, sjukdomar i hjärnans blodkärl, demens och flera typer av cancer – bland annat i äggstockarna samt i bröst- och livmodervävnad.

Biverkningarna påverkas av om hormonet intas i form av ett piller eller om det tas via huden, men oavsett vilket är det en behandling som kvinnan noga bör överväga innan hon bestämmer sig för den.

20 procent är risken att en kvinna utvecklar Alzheimers sjukdom under sitt liv.

En betydligt bättre lösning är att förhindra att kvinnan kommer in i klimakteriet. Just det försöker engelska läkare nu åstadkomma genom kirurgiska ingrepp.

År 2019 genomgick nio friska unga kvinnor en operation i vilken de fick ett stycke vävnad avlägsnad från den ena av de två äggstockarna. Själva operationen tar en halvtimme

.Sedan skärs vävnaden upp i tunna skivor och fryses ner. När kvinnorna kommer in i klimakteriet tinas vävnaden upp och opereras in på den kvarvarande äggstocken.

Förhoppningen är att vävnaden ska bete sig som i den unga kroppen och insöndra tillräckliga mängder hormoner, till exempel östrogen. Då går kroppen inte in i klimakteriet.

En av läkarna bakom den nya behandlingsmetoden är Simon Fishel, som även var med och revolutionerade fertilitetsbehandlingar på 1980- och 1990-talet.

Han har stora förväntningar på operationen, men han betonar att effekten beror på kvinnans ålder vid tidpunkten för den första operationen.

Om hon är 40 år kommer läkarna bara att kunna skjuta upp klimakteriet med cirka fem år, men om kvinnan är 25 år och hennes äggstockar därmed har många goda år kvar kan klimakteriet kanske skjutas upp tjugo år. Det innebär att det kommer att inträffa först när hon är 70.

I en ny behandlingsmetod ska vävnad från äggstockarna ­sparas i en kvävefrys i årtionden.

© blue cinema/Getty Images

Om behandlingen verkligen fungerar får man veta först om flera årtionden, men det finns skäl att tro att den kommer att ha en effekt. Operationen har nämligen länge använts i ett annat sammanhang.

När kvinnor behandlas för cancer kan äggstockarna skadas. Därför erbjuds möjligheten att operera bort en del av äggstocken före behandlingen och få den nedfryst och insatt igen efter behandlingen.

I en studie från år 2017 kunde man dokumentera att inte mindre än 80 bebisar har kommit till världen via ägg från återinsatt äggstocksvävnad. Resultatet visar att vävnaden kan bli funktionsduglig igen, trots operation och nedfrysning.

Blod startar om äggstockar

Det kirurgiska ingreppet inger hopp, men det hjälper inte kvinnor som redan är i klimakteriet. Lyckligtvis arbetar grekiska forskare med en lösning. De har behandlat tre kvinnor med så kallad trombocytrik plasma.

På grund av klimakterium eller tidig åldring av äggstockarna hade kvinnorna inte menstruerat på över ett år, och kunde inte få barn. Trombocytrik plasma består av blod från kvinnorna själva, från vilket vita och röda blodkroppar har avlägsnats.

Kvar finns en hög koncentration av trombocyter (blodplättar) som kan insöndra tillväxtfaktorer som normalt ligger bakom bland annat bildning av blodkärl, återbildning av vävnad och kontroll av stamcellers utveckling.

Plasman injicerades i kvinnornas äggstockar och behandlingen tycks ha startat om könshormonerna, och de tre kvinnorna har sedan dess blivit gravida. Studien är för liten för att man ska kunna dra några slutsatser av den – och flera forskare är skeptiska till om det verkligen var plasman som låg bakom förbättringen.

Den väcker dock hopp om att läkarna snart kommer att kunna "starta om" äggstockar och förebygga de sjukdomar som klimakteriet kan medföra.

När en annan trött 50-årig kvinna i framtiden sätter sig på en bänk är den mest uppenbara förklaringen kanske inte en vallning eller frustration över minnet, utan en långt framskriden graviditet.