Nysningen är kroppens yttersta försvarslinje

När mikropartiklar angriper dina näsborrar försöker kroppen att avlägsna de inträngande fienderna med en nysning. Men något så harmlöst som solljus kan också få ansiktet att explodera i ett moln av snor. Här får du svar på frågan: Varför nyser man?

Shutterstock

En nysning är kroppens yttersta värn.

När till exempel förkylningsvirus eller irriterande dammpartiklar angriper din näsa skjuter kroppen ut mikropartiklarna med en nysning på upp till 65 km/h.

Nysningen agerar i allians med näsans slemhinna; den fuktiga hinnan inuti näsborrarna, som varje dag producerar 1 liter tunt, vattnigt slem – eller snor. Snoret smörjer och sköljer insidan av näsan och luftpressen från nysningen blåser ut blandningen av slem och mikropartiklar och bort från kroppen.

160 km/h och en räckvidd på åtta meter. Här får du snabba fakta:

En nysning är en reflex

Näsans portvakter – och dem som startar hela baletten – är cilierna, även kallade flimmerhår. När ett pepparkorn eller en pollenpartikel tränger in i näsborren vibrerar de och aktiverar ansiktets känselnerv, trillingnerven.

Bli klokare på din otroliga kropp. Prova vår digitala prenumeration GRATIS i en månad.

Den galopperar i väg en signal upp till hjärnans nysreflexcenter i hjärnstammen, som genast skickar ut en order till ansikts-, hals- och bröstmusklerna: Nys nu!

Alltihop sker reflektoriskt i det autonoma nervsystemet, det vill säga utan att vi tänker på det. För en nysning är just en reflex eller en automatisk reaktion på en sinnesförnimmelse.

ACHOO: Ljus kan utlösa nysningar

Reflexer har av allt att döma också ett finger med i spelet när vi nyser efter att ha blivit utsatta för ett plötsligt, starkt ljus. Det händer cirka en fjärdedel av oss, speciellt om vi kommer från ett mörkt ställe.

Syndromet heter ACHOO (Autosomal Dominant Compelling Helioopthalmic Outburst) eller fotisk ljusreflex, och även om det inte är helt klarlagt, så anser experterna att det handlar om en hopblandning av nervsignaler från nys- och pupillreflexen.

17–35 procent av oss exploderar i en nysning när vi plötsligt ser ett starkt ljus, som exempelvis solen. Procentandelen varierar på grund av olika undersökningsresultat.

© tumblr

Nervbanorna för de två reflexerna ligger så nära varandra att nervsignalerna kan blandas ihop. Hos personer med ACHOO går ögats signal om att pupillen utsätts för starkt ljus därför inte vara rakt upp till hjärnans syncenter, utan tar en omväg förbi nysreflexcentret via en felaktig nervbana. Och så nyser du.

Lyssna på artiklarna och få tillgång till vårt stora arkiv – i mobilappen, datorn och surfplattan. Just nu är det GRATIS!

Det finns också dem som anser att solnysningen – som är ärftlig – inte bara beror på ett biologiskt fel, utan kan vara förknippat med en speciell gen. Men den har man ännu inte lokaliserat.

Så utlöser ljus en serie nysningar:

Enligt den mest vedertagna teorin sker en kortslutning mellan kraniets dåligt isolerade nervbanor. Se förklaringen här.

1. Ljus påverkar pupillreflexen

Starkt ljus får pupillreflexen i ögat att skicka en elektrisk nervsignal till hjärnan med information om att dra ihop pupillen. Signalen skickas via synnerven.

Claus Lunau / Oliver Larsen

2. Nervsignal hamnar på avvägar

Synnerven ligger mycket nära ansiktets känselnerv, trillingnerven (orange). På grund av dålig isolering mellan de två nervbanorna så stimulerar nervsignalen från pupillen båda två.

Claus Lunau / Oliver Larsen

3. Trillingnerven utlöser nysning

Trillingnerven kontrollerar kroppens nysningsreflex, och nervsignalen från pupillerna utlöser därför en serie på två–tre snabba nysningar hos de omkring 25 procent som reagerar på fotisk ljusreflex.

Claus Lunau / Oliver Larsen

Nysningar bär snorpartiklar via slemmoln

Oavsett om det handlar om en solnysning eller en vanlig nysning, så står det klart att nysningar också är smittbärare som kan frakta patogener från person till person.

Massachusetts Institute of Technology (MIT) har forskare utvecklat en matematisk modell för nysningar och har upptäckt att det så kallade nysmolnet hjälper till att bära de små snordropparna mycket långt.

Små snordroppar bärs cirka åtta meter bort i ett nysmoln, medan större droppar landar upp till två meter från ett nysande ansikte.

Se en nysning sprida slemdroppar i slow motion:

Snordropparna svävar på nysmolnet och söker sig oftast uppåt, så att de sugs in i ventilationssystem i exempelvis kontor, sjukhus och passagerarplan.

För att nysningen ska smitta krävs det förstås att nysningen är infekterad. Men om så är fallet är risken däremot stor. Många virus- och bakterieinfektioner, bland annat influensa och förkylning, smittar nämligen genom droppkontakt.

Och speciellt barn och unga kan smitta andra upp till en vecka innan sjukdomen bryter ut hos dem själva.

Influensavirus sprids lätt tillsammans med de slemdroppar som slungas ut under en nysning. Här ser du H1N1 svininfluensapartiklar under ett elektronmikroskop.

© NIAID/Flickr

Språkvetenskap: Nysningen är fornnordisk

Att ”nysa” kommer från det fornnordiska ”HNJÓSA” som troligen är ett ljudhärmande ord. Vikingarnas nysningar lät alltså ungefär som våra.

Läs också:

Kroppen

Tarmbakterier avslöjar kroppens ålder

1 minut
Kroppen

Myten krossad: Det går bra att nysa med öppna ögon

0 minuter
Kroppen

Därför nyser du när du tittar mot skarpt ljus

1 minut

Logga in

Fel: Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
VisaDölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!