Kroppens organ samarbetar med varandra

Kroppens specialiserade funktioner har delegerats till en mängd olika organ. Var för sig sköter de ett fåtal, specifika uppgifter. Ofta samarbetar dock ett eller flera organ i så kallade organsystem för att ­hantera mer komplexa funktioner.

Kroppens specialiserade funktioner har delegerats till en mängd olika organ. Var för sig sköter de ett fåtal, specifika uppgifter. Ofta samarbetar dock ett eller flera organ i så kallade organsystem för att ­hantera mer komplexa funktioner.

Det finns ingen fast definition av vad ett organ egentligen är. Normalt talar läkare om en vävnad som utför en viss, specialiserad funktion i kroppen. Enligt den definitionen är spottkörtlar och blod också organ, medan gemene man i regel bara tänker på större och mer välavgränsade vävnader som hjärtat och njurarna.

Förvirringen blir bara större av att vissa organ som lungorna enbart har en funktion medan andra organ som levern har ett otal olika funktioner. För de flesta organ gäller dessutom att de bara kan lösa en liten del av en större, överordnad uppgift. De måste därför samarbeta med andra organ för att kunna klara hela uppgiften.

Man talar därför om organsystem – det kan exempelvis vara matsmältningssystemet som bland annat består av de självständiga organen magen och tarmarna.

Människans organ: Överkropp

/ 4

Andningssystemets funktion är att utbyta syre och koldioxid mellan kroppen och omgivningen. Lungorna spelar en central roll eftersom de precis som en blåsbälg kan fyllas med och tömmas på luft med hjälp av mellangärdets rörelser. Under en inandning dras luften genom näsan ned i luftstrupen, som förgrenar sig i bronkerna. Luften leds därifrån ut till lungornas alveoler, där luftutväxlingen med blodet sker.

Hud, hår och naglar uppfattas sällan som organ. Huden utgör emellertid ett av våra största organsystem. Den täcker hela kroppens yta, avgränsar den i förhållande till omgivningen och skyddar den mot yttre faror. Huden hyser även många av de nervändar som gör att vi kan känna exempelvis tryck och temperatur. Naglarnas uppgift är bland annat att fungera som en motvikt som ökar trycket på fingertopparnas känselnerver och gör dem känsligare. Hår ger ett extra skydd på fuktiga ställen vid könsorgan och armhålor samt som värmereglering av huvudet.

Hjärt-kärlsystemets huvudsakliga uppgift är att transportera runt blodet i kroppen, så alla cellerna förses med syre och näringsämnen och blir av med koldioxid och avfall. Andra viktiga funktioner är att ge cellerna möjlighet att kommunicera med varandra via hormoner och att upprätthålla en konstant kroppstemperatur. Hjärtat pumpar runt blodet i kroppen genom ett fint förgrenat system av blodkärl. Dessa kan delas in i artärer, som för det syresatta blodet från hjärtat ut i kroppen, och vener som för det syrefattiga blodet tillbaka till hjärtat.

Nervsystemet är ett komplicerat nätverk av specialiserade celler som kan alstra elektriska signaler och skicka dem till varandra. Nervsystemet delas in i centrala nervsystemet som omfattar hjärnan och ryggmärgen, samt det perifera nervsystemet, i vilket perifera nerver förbinder centrala nervsystemet med kroppens muskler, sinnesceller och organ.

©

Organ är helt centrala för flercelliga organismer eftersom de tillåter vissa delar av kroppen att specialisera sig utan att behöva hantera alla de grundläggande uppgifterna. Även på cellnivå kan man hitta paralleller till organ eftersom vissa funktioner ofta utförs i avgränsade enheter, så kallade organeller.

Stora delar av ämnesomsättningen sker exempelvis i mitokondrierna medan det genetiska materialet förvaras och bearbetas i cellkärnan. Denna delegering till vissa organ och organeller är avgörande för att så komplicerade varelser som människan har kunnat utvecklas genom evolutionen.

De flesta organ styrs omedvetet av hjärnan genom det autonoma nervsystemet. Hjärtat kan exempelvis inte påverkas med medvetandet även om man mer eller mindre direkt kan höja pulsen genom att springa i trappor eller tänka på något hemskt.

Lungorna kan å andra sidan styras medvetet, när vi exempelvis håller andan för ett tag, men den omedvetna kontrollen har alltid övertaget och underkänner det medvetna försöket att hålla andan när syrebristen blir kritisk. Muskler och vissa andra organ styrs dock i stort sett enbart medvetet och beroende på definitionen finns det även organ, exempelvis tänderna, som varken kan kontrolleras medvetet eller omedvetet.

Människans organ: Underkropp

/ 4

Lymfsystemet skyddar mot mikroorganismer och andra främmande kroppar. Det gör det genom att utnyttja immunsystemets många olika slags vita blodkroppar som transporteras runt till alla celler av blodkärlen och lymfkärlen. De vita blodkropparna bildas i benmärgen och en del av dem hopas i kroppens 500–600 lymfknutor där de specialiserar sig på att känna igen en viss främmande kropp. Mjälten spelar också en viktig roll i immunförsvaret genom att producera antikroppar och avlägsna oskadliggjorda mikroorganismer. Slutligen är även sköldkörteln och mandlarna involverade i kroppens immun- och lymfsystem.

Musklerna delas anatomiskt och funktionellt in i tre typer: Skelettmuskler, hjärtmuskler och glatta muskler. Människan har 639 skelettmuskler som är fästa vid benen. Eftersom de styrs medvetet kan vi använda dem för att röra oss. Deras speciella uppbyggnad av omväxlande aktin- och myosinfilament ger dem ett tvärstrimmigt utseende. Det gäller även hjärtmuskeln som inte styrs av medvetandet och som dessutom kan dra sig samman rytmiskt på egen hand. De glatta musklerna kan inte heller kontrolleras medvetet. De avviker både fysiologiskt och anatomiskt från de båda andra muskel­typerna. De styr rörelser i organen, exempelvis när magsäcken drar sig samman eller när blodkärlen utvidgas.

Skelettets uppgift är att ge stöd åt och skydda kroppen samt se till att den kan röra sig. Den vuxna kroppen består av 206 ben. Ben är ett levande organ, som även står för produktionen av röda och vita blodkroppar. Benens skyddande funktion är särskilt uttalad i bröstkorgen och kraniet. På mindre utsatta ställen som näsa och öron har benen ofta ersatts av brosk som även ligger som en slät yta på benen i lederna. Benen sitter ihop med musklerna med hjälp av senor som är kraftiga, sega band av bindväv.

Könsorganens funktion är att ombesörja reproduktionen. Till skillnad från nästan alla andra organ är det stora skillnader mellan man och kvinna. Mannens könsorgan består framför allt av testiklarna (där sperman bildas), prostata (som bildar sädesvätska) och penis (som under samlaget kan omslutas av kvinnans slida). Kvinnans ägg bildas i äggstockarna. Efter ägglossningen förs äggen genom äggledarna där befruktningen med mannens sperma normalt sker. Det befruktade ägget fortsätter därefter ned till livmodern där det fastnar och utvecklas till ett foster.

©