Klåda i sår är oundvikligt
Läkande sår kliar eftersom läkningsprocessen aktiverar nerver som reagerar på klåda, "klinerver", i hudens yttersta lager.
Huden innehåller många olika slags nerver som är var för sig reagerar på kyla, värme, smärta, hårda slag eller lätta tryck. Klinerverna reagerar på väldigt mjuka mekaniska eller kemiska påverkningar, som när en fluga går över armen eller att en droppe citronsaft sticker på huden. Vid den sortens påverkan informeras hjärnan om en kliande känsla.
Under läkningsprocessen delar sig cellerna vid sårkanten och rör sig inåt såret, där de kopplar ihop sig med varandra och drar ihop sig. Det medför att de drar i sårets kanter så att gapet kan stänga sig. Klinerverna i området aktiveras när hudens celler rör sig.
Kemiska ämnen aktiverar klåda
Klinerverna aktiveras även av kemiska ämnen som utsöndras i såret i samband med det inflammatoriska tillståndet i huden.
Lusten att klia sig utlöses av en reflex i ryggmärgen så att vi automatiskt för handen till området. Beteendet är smart eftersom klådan upphör när vi gnuggar på såret, vilket hämmar aktiviteten från klinerverna för en stund.
Men kliar vi hål på såret riskerar vi att förstöra läkningsprocessen så att det tar längre tid för såret att stängas och kanske lämnar ett ärr.
Fyra steg vid klåda
1: Klinerver i huden aktiveras av läkningsprocessen, när exempelvis såret drar ihop sig. Nerverna skickar ett meddelande till hjärnan att det kliar.
2: Hjärnan registrerar klisignalerna och personen börjar klia sig. Smärtnerver i såret aktiveras och skickar meddelande till hjärnan om att det gör ont.
3: Hjärnan tar emot smärtsignalerna och ett center, hypotalamus, försöker att bedöva smärtan med hjälp av ämnet serotonin.
4: En del av serotoninet förs med blodet ned till såret. Där aktiverar serotoninet klinerverna på nytt så att den kliande känslan blir ännu starkare.